Community på Sveriges dataportal

@davidlars Hallå, kan du maila mig på bjorn@hagstrom.nu? Skulle vilja ta en lunch:)

@Maria-Söderlind Klokt skrivet o bra att du lyfter fram att ansvariga tjänstepensioner på SKR inte är negativt inställda till att ta ett större samordningsansvar, utan det snarare beror på att de saknar ett formellt uppdrag från sina medlemmar 🙂

@kristine_ I SOU 2020:55 Innovation genom information sid kap 8.5, sid 138, finns några exempelsituationer som jag tror skulle vara intressanta att visualisera för de som är intresserade av vilken påverkan den nya lagen kommer att få.

Situation 4 är den som illustrerar, åtminstone för mig, att den nya lagen inte kommer få någon som helst inverkan på kommuners incitament att publicera mer öppna data:

Situation 4 : "Den information som företaget i exempel1 vill kunna vidareutnyttja finns inte tillgänglig sedan tidigare. Myndigheten finner att det inte finns några hinder mot ett utlämnande på grund av sekretess, men anser att sammanställningen av uppgifterna kräver mer än rutinbetonade åtgärder. Informationen lämnas därför inte ut enligt 2 kap. TF"

Den nya lagen är således inte tillämplig här, så tillvida inte myndigheten väljer att frivilligt lämnas ut. Och frivillighet har myndigheterna alltid haft. Så inget skillnad.

@mistral sa i Att mäta kommuners öppna-data-mognad:

@Jonas-Nordqvist Exakt, kör på! Jag köper biljett till matchen "Dennis vs Härnösands kommun" 😉

🤪

@jonor @Maria_Dalhage I många IT-tunga organisationer, åtminstone i näringslivet, är sådant som agilitet och öppen källkod självklarheter. Man har börjat diskutera post-agil metodik, som t ex empowered product teams.

På myndigheterna i offentliga sektorn räknas inte alltid IT som en del av kärnverksamheten. Man har en beställar-utförar-kultur sedan många år tillbaka, förstärkt med konsulter och leverantörer. Man skiljer på "IT" och "Verksamhet". Där faller hela tanken med digitalisering, eftersom det handlar om verksamhetsutveckling med teknikens hjälp.

Här är vi inte överens internt på myndigheterna. Vissa vill det ena, andra vill det andra. Det här slår på sådant som verktyg för öppen källkod. Om digitalisering är en fråga för IT och inte för Verksamheten, och IT är en utförare som ska leverera till Verksamheten, så är ett verktyg för att hantera öppen källkod IT:s problem. Verksamheten jobbar i office-paketet.

Jag hoppas och tror de flesta i det här forumet håller med mig om att det blir dålig kod och dåliga system om vi inte utvecklar den tillsammans.

Varje myndighet behöver hitta sin egen väg framåt i det här och komma överens om hur de ska jobba utifrån sina egna förutsättningar, vad gäller uppdrag, målgrupp, kultur, kompetens, finansiering och allt sådant.

När man väl har kommit fram till det är det enkelt att ta in ett verktyg. Just nu tror jag inte alla myndigheter tycker att de behöver ha ett verktyg för det här.

@jonor Tack för feedback 🙂 jag tror inte vi har fått så mycket feedback på det här, det är kanske därför vi inte prioriterat upp att fixa det hittills. Jag förstår dina synpunkter, de är relevanta.

@maria_dalhage ja men konstruktiv hetta vill jag se 😉 se exempel nedan hur om man gör rätt med persistenta identifierare så kan forskning 1750 kopplas ihop med länkade data 2021

Jag gjorde i veckan en övning att koppla ihop Litteraturbanken <-> bilder som har semantisk interoperabilitet med WIkidata <-> forskning på Runstenar av Uppsala Universitet och Riksantikvarieämbetet dvs. många SILOS och många kockar och vi delar kanske inte helt samma världsbild plus att med all rätt finns ett Trust issue mellan domän specialister och hobby runeologer

se min artikel Structured_data_for_GLAM-Wiki/Roundtripping/KMB

Det intressanta här är att allt detta går rel. enkelt för att

runforskarna redan 1750 skapade persistenta identifierare till de olika runstenarna när nya runforskare hittade på nya nummer serier så refererade man till dom äldre nu i #Wikidata gödslar vi med ca 5000 identifierare vi kopplar ihop så denna forskning blir inte inlåst och vi kan koppla ihop allt som jag visar i artikeln så genom att dessa forskare redan 1750 flrstod vikten av persistenta unika identifierare och att vi idag 2021 sätter upp skyltar bredvid runstenar i naturen så kan även vi hobby runeloger ta bilder och förklara vad vi ser.....

Inlåsnings effekten = 0 även fast det är en bok Bautil från 1750

1139px-Bautil_936.jpg

1280px-Book_Swedish_Runicinscription.jpg

det är detta tänk jag skulle vilja se är att vi har diskussioner om.... kultur Sverige startade 2012 med att diskutera detta och har enligt mig gjort massa misstag

fel kompetens i organisationerna avsaknad av tydlig vision jobbar inte med moderna plattformar som GITHUB och change management väldigt svårt att ta åt sig tänket med persistenta identifierare se hur flera 100 miljoner plöjs in i ett EU projekt Europeana som inte levererar

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

@jonass sa i Involvera slutanvändare i källkoden för ökad transparens:

Lovade återkoppling. Resultat: https://arbetsformedlingen.se/nystartsjobb

Är lite nervös då väldigt många kommer se denna länk, hoppas att detta blir bra och relevant. Många likes (ert stöd) uppskattas. 😉

Snyggt med changelog https://gitlab.com/arbetsformedlingen/www/nystartsjobb-test/-/blob/master/Changelog.md

@mistral Alla vi som arbetar med öppna och delade data känner samma frustration som ni beskriver, det går för sakta.

Jag och min kollegor i dataverkstaden är ytterst tacksamma för de idéer och den kunskap som ni tillför oss och vårt arbete.

Jag har oxå full förståelse för att ni tycker att det kommer ut för lite data, det gör vi med, men utan att driva detta på ett nationellt plan med tydliga behovsägare (datakonsumenter) och dataproducenter som ser en nytta med att dela data, så kommer ingen data ut ut. Tyvärr tar det tid... 😞

Allt material som vi skapar, som är till nytta för andra publicerar vi såklart öppet. Jag har skapat en ny tråd med vår senaste lägesrapport här:
https://community.dataportal.se/topic/434/dataverkstadens-lägesrapport-för-september

@björn-hagström Ping @Ainali t.ex.

@salgo60 sa i HelpdeskID och ärendenummer:

design kyrkogården

Här kunde jag inte låta bli att googla lite. Vi hade faktiskt inte ett objekt på WD för detta koncept, men "design graveyard" verkar finnas tex här https://www.justinmind.com/blog/10-90s-websites-designs-you-wont-believe-existed/

Jag hittade även en vetenskaplig artikel som använder "graveyard data" som beskrivs som "discarded".

Så jag skapade https://www.wikidata.org/wiki/Q108616705 och länkade den

@PerAnd Hej 🙂
Det resonemang som finns med i förstudien är generellt hållet för förstudien var främst till att utforska och resonera kring om Arbetsförmedlingen borde välja ett e-arkiv baserat på standardsystem eller på öppen källkod. För att därefter koppla till ett förslag på strategi för digitalt bevarande. Tester och vidare analyser(inklusive de för att säkerställa säkerheten) kopplade till specifika systemlösningar kommer ju alltid behöva göras innan ett skarpt införande. Vi nämner däremot potentiella åtgärder/konsekvenser av en säkerhetsskyddsanalys under kapitel 2.7.3.. De resonemangen är främst hämtade från SSC arbete men vi ser att det är frågor som blir relevanta för alla myndigheter.

Det jag försöker förklara är att förstudien inte bör ses som en utvärdering av specifika systemlösningar. Alla omnämnde av specifika lösningar är del av en omvärldsbevakning för marknaden av e-arkivsystem.

Informationsklassningen är även en stor del i leveransprocessen där varje leverans klassas, så där har du rätt att det är något vi gärna håller på med 🙂

@mattias Mycket intressant!

@FredrikEriksson @jonor @Ainali Tack alla för en bra diskussion och tack @FredrikEriksson för att du lyfte frågan! 🙂

@kristine_
Jag håller med om att filter på uppdateringsfrekvens vore lämpligt att implementera.
Det hade underlättat väldigt mycket.
Är det något som är planerat?

@adrian sa i Blogginlägg: EU:s dataområden:

Det är EU-kommissionens program som är centralt förvaltat av EU-kommissionen. Därför är det också EU-kommissionen som gör uppföljningen och håller reda på finansieringens utfall. Genom att göra en sökning här kan du få fram alla projekt som är igång och fått finansiering genom DIGITAL

Tack @adrian det verkar som du har koll... vad ser man i denna Wikibase The_EU_Knowledge_Graph

den presenterades 2021 nov 16 se post video Wikibase as an infrastructure for Knowledge Graphs: The EU Knowledge Graph - WikidataCon 2021

@Magnus-Sälgö Kan nog vara en framkomlig väg. Jag tror på framgång med formella/kontrollerade språk. Varje domän har en specifik, begränsad nomenklatur svenska/engelska, som har en tydlig ägare. "Vem äger den?", kanske någon undrar. Tja...förslagsvis hanterar DIGG en ämnesindelad begreppskatalog, där resp. ansvarig myndighet skapar sin "Master Glossary of Terms".

@ainali eller kanske lära myndigheter hur andra liknande myndigheter jobbar på ett effektivt sätt (säger han som gråter sig till sömns varje kväll att DIGG, Riksarkivet... inte ger mig unika id:n)

Att bygga tjänster som badkartan men för myndigheter blir mycket mera användbart om vi har unika ID:n för myndigheter i hela världen och deras tjänster. Kan vi sedan ha 5stardata och "samma som" med ex. Wikidata så kan insamlat data enklare kopplas ihop och analyseras...

@nina_ sa i Dags för nya kategorier i detta forum?:

@ainali Öppna media?

Ja möjligtvis, fast då kanske det blir förvirrande med innehåll i textform?