Community på Sveriges dataportal

Hej,
Idag har vi på Riksarkivet officiellt släppt en öppen basmodell för handskriftsigenkänning (HTR). Den fungerar bäst på svenska handskrifter ca 1650 - 1900.

Med basmodell avses att den har två tänkta användningsområden:1. Att HTR:a stora mängder bilder av handskriven text med god nog kvalitet för att indexera texten för sök.2. Att fungera som en utgångspunkt för att mha egen träningsdata skapa mer specialiserade HTR-modeller.

I släppet ingår modeller för region och linjeanalys. Dessa är väl anpassade för dokument som tex rapporter, brev, protokoll, och bokmanuskript. De är dock inte anpassade för analys av tabeller och formulär. För det syftet behöver skräddarsydda modeller tas fram för varje materialtyp.

Vidare ingår i släppet en enkel mjukvara för att köra dessa modeller, HTRFLOW. Det går att testa denna på enstaka filer på HuggingFace men vill du använda den i någon större skala så behöver du installera HTRFLOW i egen miljö.

Det finns många fler detaljer än det jag skrivit ovan så har ni frågor så ställ dem så ska jag svara efter bästa förmåga!

Vår HuggingFace: https://huggingface.co/Riksarkivet Källkoden till HTRFLOW: https://github.com/Riksarkivet/HTRFLOW

När vi ska lägga till en distribution i GeoJSON-format när vi använder dataportal.se för att registrera metadata direkt hos er så saknar vi möjligheten att välja GeoJSON som en geografisk mediatyp.

Alltså på distribution:
Format -> Geografiska mediatyper. Vi saknar GeoJSON i denna lista.

Efter flera års aktivism och förfrågningar från min sida har det skett ett genombrott!
https://handlingar.se/request/oppna_data_strategi_och_handling?nocache=incoming-3377#incoming-3377

Är det första kommunen i landet att klara av detta?
Hur gjorde de?
Ska de börja turnera till alla andra kommuner som än inte klara av detta och hjälpa dem med internutbildning?

Frågorna är många och framtiden är ljus! Hurra!

Nu kan ni läsa den nationella dataverkstadens lägesrapport för oktober månad;
https://www.vgregion.se/ov/dataverkstad/aktuellt-lista-notissidor/lagesrapport-dataverkstad-oktober-2023/

Hej!

Jag håller på att se över möjligheterna att sammanställa kontaktuppgifter över förtroendevalda i kommuner och regioner. Uppgifterna ska uteslutande vara kopplade till uppdragen som de förtroendevalda har.

Det är förstås möjligt att, enligt offentlighetsprincipen, att manuellt mejla varje kommun och region i Sverige för att begära ut uppgifterna. Men rimligtvis bör det finnas en lättare väg.

Vet ni om det tillhandahålls någonstans? Exempelvis som databas eller färdig sammanställning att ta del av.

Eller i bästa möjliga scenario: som API? Vilket är att föredra, inte minst ur GDPR synpunkt.

Om någon av er har liknande erfarenheter av den här typen av data så tar jag jättegärna emot era tankar!

Victor

Se samtal med chatgpt och länk till förfrågan på handlingar.se här https://community.openstreetmap.org/t/apropa-badplatser-jag-fragade-chatgpt-vad-det-ar-och-hur-vi-sarskiljer-och-vilken-konsekvens-det-far-for-oss-nar-vi-inte-har-tillgang-till-tillforlitlig-data/105011/2

Denna rapport från Linux Foundation granskar trender, utmaningar och möjligheter ökad användning av öppen källkod (open source software, OSS) inom offentlig sektor. Rapporten består bl.a. av fallstudier från olika offentliga verksamheter. Värd att läsas.

https://www.linuxfoundation.org/research/european-public-sector-opportunity?hsLang=en

Detta är en inspirerande publikation från EU -kommissionen, intressant för alla som jobbar med data. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC134713/JRC134713_01.pdf

Den visar hur olika förvaltningar jobbar med AI för att skapa interoperabilitet och därmed göra sina datamängder mer användbara.

Apropå nyheter om det nya systemet för brottsmålsavgörande, och tidigare diskussioner om rättsinformationssystem för förordningar (Lagrummet).

Jag undrar lite över hur ett sådant här system ser ut tekniskt i dagens läge, vilka plattformar är det utvecklat på, och vem äger och hur förvaltas programkoden?

https://sverigesradio.se/artikel/datasystem-kranglar-uppgifter-blir-fel-i-domar

Det nya systemet för att skriva domar, som heter Digitalt Brottmålsavgörande - förkortat DiBa - har varit igång i snart ett år nu.

tingsrätternas nya system DiBa – Digitalt brottmålsavgörande. Det har varit igång i ett år nu och andra problem har uppmärksammats i media tidigare, exempelvis att domtexten är oöverskådlig.

Jan Josefsson, enhetschef på Domstolsverket med ansvar för DiBa-införandet, säger att flera nya uppdateringar är på gång som bland annat ska rätta till de fel som Ekot hittat i genomgången. Men han menar att det kan bli så här när man byter till ett system som är så stort och komplext.

Hittade lite mer info:

• Domstolsverket tar nu successivt fram en ny generation av verksamhetsstödet till den dömande verksamheten inom Sveriges domstolar, och har nyligen driftsatt systemet DiBa som stödjer framtagande och rapportering av domar, enligt nya informationsstrukturer som är överenskomna i rättskedjan.
• De nya delarna av verksamhetsstödet bygger på deras nya utvecklingsplattform med Java EE, REST och Angular.
• tvärdisciplinärt team som arbetar enligt DAX (Domstolsverkets anpassning av Scrum). Utvecklingen bedrivs i en modern miljö med inriktning mot DevOps. Verktyg som används i utveckling är exempelvis IntelliJ, Maven, Jenkins, Git, SonarQube och Docker. För att hålla ordning och reda på arbetet används Jira och Confluence.

Hej, om någon vill testa funktionalitet på Digital Earth Sweden så finns det träningsnotebooks här.

https://gitlab.ice.ri.se/des-public/openeo-training/-/tree/main/examples/python_notebooks