Community på Sveriges dataportal

Digg och PTS får i uppdrag att bl.a. följa upp mål, ta fram indikatorer och anordna en årlig digitaliseringskonferens.

Men är verkligen en konferens en gång per år tillräckligt som verktyg i en digital verktygslåda 2025?
Digitalisering rör sig snabbt, och behovet av löpande samarbete, öppna data och kontinuerlig återkoppling är stort.

Borde vi inte redan nu tänka i termer av:

1. kontinuerliga digitala forum och öppna dashboards för transparens i mål och indikatorer,
2. samarbetsplattformar där myndigheter, forskare, civilsamhälle och näringsliv kan bidra löpande,
3. levande indikatorer som kan uppdateras i realtid snarare än en gång om året i en rapport?

En årlig konferens kan vara ett bra inslag – en mötesplats för inspiration och gemensam riktning – men den borde knappast vara det enda verktyget i strategins verktygslåda.

Vad tycker ni – hur kan vi säkerställa att digitaliseringsstrategin 2025–2030 blir levande, inkluderande och på riktigt uppföljningsbar?

• Fi2025/01188

• ovan 2025 att "myndigheter skall #sammanställa och vid behov utveckla eller föreslå indikatorer för uppföljning av målen i strategin"
  • modell för samarbete årlig konferans.
• vi har massa konstigheter som PSI-data och samla in Corona data och dela det

Finns det några riktlinjer att statliga bidrag inte skall uppmuntra lösningar där vi medborgare spåras?

• Issue #197
  • SAT Dashboard hur en lösning som Open Street map kan användas och har bättre stöd för vandrare

Vi har ju tidigare försökt samla vad som händer i resten av Europa. Delar därför en nyhet från OSOR: Sedan 2023 prioriterar Lettland genom lag öppen källkod i offentlig sektor. Initiativen har minskat kostnader, minskat beroendet av enskilda leverantörer och lett till nya projekt som Nationella AI-centret samt plattformar som Hugo.lv och Portal of State Administration Services. Lettland framstår därmed som ett av Europas mest ambitiösa länder när det gäller att göra öppen källkod till standard. Läs mer.

Regeringsbeslutet om sammanslagning av PTS och DIGG väcker frågor.

• Debatten i riksdagen handlade bland annat om var den nya myndigheten ska ha sin lokalisering.

• Historien visar att digitala myndigheter har haft svårt att överleva i Sverige – se t.ex. Verva

• Redan 2018 pratades det om att DIGG måste våga pröva nya arbetssätt och hitta sin roll (klipp).

Diskussionsfråga:
Har DIGG efter sju år och miljardinvesteringar faktiskt hittat rätt väg – eller står vi bara inför ännu en omstart i svensk digitaliseringspolitik?

Vad har fungerat bra hittills – finns det konkreta resultat som märks för medborgare, företag eller offentlig sektor?
Vad saknas fortfarande – är det ledarskap, mandat, innovation, tempo eller förmågan att leverera lösningar som används i verkligheten?
Är sammanslagningen med PTS en chans till nystart – eller ännu ett symptom på att vi inte lyckas bygga långsiktigt hållbara digitala myndigheter?

Swedish Jobtech har tagit fram en rapport som baseras på data från SCB, IFAU och Tillväxtanalys, samt AI-genererade analyser.

Rapporten tar upp:
• Vilka yrkesgrupper som är mest och minst exponerade för AI
• Hur historiska skiften (som digitalisering och globalisering) kan ge lärdomar inför AI-omställningen
• Rekommendationer för hur politiken bör agera för att stötta omställning och kompetensutveckling
Läs rapporten.

Delar en nyhet som jag kom över:

Trafiklab lanserar sitt Real-tidsdata-API (beta). API:et kombinerar högupplöst information om avgångar och ankomster med realtidsuppdateringar, samt detaljerad hållplatsdata och platsuppslag. Det gör det enklare att integrera svensk kollektivtrafikdata i appar, digitala skärmar och andra tjänster. https://www.trafiklab.se/api/our-apis/trafiklab-realtime-apis/?utm_source=Linkedin&utm_medium=Social&utm_campaign=info

Hej alla!

Hoppas ni har haft en härlig semester . Nu är vi tillbaka och ni är varmt välkomna att göra inlägg och använda forumet igen.

Om ni upptäcker några problem med att posta eller svara på inlägg kan ni höra av er till info@digg.se så skickar dem vidare till oss.

Hej alla!
Nu går vi som sköter om communityt på semester och därför tar också communityt sommarledigt

Ni kan fortfarande läsa och gilla inlägg och kommentarer, men det kommer inte att gå att göra nya inlägg eller kommentera. Det går också bra att registrera sig, men dessa kommer inte att hanteras förrän efter semestern.

Vi hoppas att ni alla får en härlig sommarledighet, och så ses vi igen när vi öppnar communityt i början av augusti.

GLAD SOMMAR!
/Josefin, produktägare Sveriges dataportal (som kommer att bada och basta i sommar )

Imorgon onsdag den 2 juli (på eftermiddagen) går communityt in i semesterläge. Det innebär att vi kommer att begränsa funktionaliteten på communityt så att man kan läsa tidigare inlägg men inte göra nya inlägg eller kommentera. Vi gör detta för att vår personal går på semester, så vi har ingen som kan ta hand om det helt enkelt.

Så har ni nåt ni hemskt gärna vill posta innan dess så vet ni. Imorgon kommer info om när det öppnar igen.

Det har nu gått 5 år sedan EU-kommisionen publicerade rapporten som CapGemini tog fram i början av 2020. En rapport som redovisade en hyggligt stor potential med öppna data i Sverige, trots att vi inte bedömdes ha riktigt lika stora förutsättningar som de ledande EU-länderna. Det talades om ett marknadsvärde på 20 miljarder kr 2025 för enbart Sverige (200 miljarder för EU i stort) i GapGeminis rapport, och det skulle skapas 10 tusen nya jobb, försiktigt räknat, tills i år. Siffrorna understöddes bland annat av Lantmäteriet som beräknade den samhällsekonomiska nyttan till 10-21 miljarder (för enbart 4 datamängder).

Hur blev det egentligen?
Har det skett någon uppföljning av dessa prognoser? Vad är nyttan och kostnaderna nu, 5 år senare?

Infriades målvärdena i de framtagna nyttoanalyserna, från 2020-2025?
Finns det enskilda projekt som lyckas räkna hem nyttan? Vilken metod har man använt då?

https://data.europa.eu/sites/default/files/the-economic-impact-of-open-data.pdf
https://entryscape.com/sv/2020/04/oppna-data-genererar-jobb-och-tillvaxt-en-ljuspunkt-i-varselvagen/
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data
https://www.lantmateriet.se/contentassets/50c7b8feec4744e5a0fa2ffaf0ea07ec/bilaga-2_-vardet-av-oppna-data---samhallsekonomisk-nyttoanalys-av-vardefulla-datamangder.pdf