Community på Sveriges dataportal

@mistral hur mycket kostar det Sverige att inte data levereras som data se funderingar hur fel det är och visionslöst

• jag upprepar att skall man göra något som jag gjorde med Nobelprize.org för alla kommuner / myndigheter behövs helt andra organisationer/laguppställningar
  • lyssna gärna på förra månadens IKEA keynote lite flummig men dock tänkvärd dom bryr sig om kund upplevelsen - presenterades av deras Product owner of IKEA Knowledge graph dom har även roller som
    • Ontology lead - Linked in
    • Digital Knowledge Modeler

@Maria_Dalhage det jag ser primärt är att testa om findability blir bättre "med samma som"

https://sweopendata.wikibase.cloud/wiki/NOSAD

@Magnus-Sälgö Om du tittar på utvärderingarna som gjorts av de "strategiska innovationsprogrammen", så ser du att kraven på "grönt" i uppfyllda effektmål är extremt lågt satta, avseende datadelning och öppna data. Jag tar ett exempel: "Samtliga mål inom effektområdet är, enligt uppgift från programkontoret, uppfyllda. Utvärderingen bedömer att målen i all
väsentlighet är uppfyllda.". Det är alltså programmen själva som, i stor utsträckning, avgör om de lyckas. Ser du något av programmen som arbetar inkluderande och berättar/delar vad de gör? Nej. Jo, det är klart att det finns massvis med snygga presentationer, filmer och reklammaterial, men data? Nej. @Maria_Dalhage - tänk om det fanns ett grundvillkor i t.ex. "strategiska innovationsprogram" att ha öppna projektytor och öppen datadelning, förslagsvis genom nationella dataportalen? Vad långt vi skulle kommit.

Har ingen lösning men är intresserad av svaren då formulär alltid är ett problem. Utökar @LFVJimmy fråga till att också innefatta förslag på captcha/robotfilter som är öppen källkod och GDPR-vänliga om de erbjuds som tjänst.

Hej,
Åtta myndigheter har i uppdrag att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (KLL) som skapar förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att skapa och tillhandahålla digitala tjänster som stärker individers ställning på arbetsmarknaden samtidigt som privat och offentlig sektors kompetensbehov tillgodoses. En del i uppdraget handlar om att utreda formerna för utveckling och förvaltning av en sådan infrastruktur/ekosystem.

Vi myndigheter i uppdraget skulle nu vilja inhämta era medskick och synpunkter på hur en sådan förvaltning/utveckling kan utformas, med följande utkast som ”triggermaterial”/utgångspunkt (se särskilt kapitel 5). OBS LÄNK HAR UPPDATERATS EFTER INKOMNA SYNPUNKTER.

Målsättningen är att tidigt involvera er aktörer och myndigheter inom ekosystemet i utformningen av förslaget, och att vi tillsammans även under regeringsuppdragets genomförande testar, återkopplar och förädlar löpande, så att utvecklingen av ekosystemets strukturer sker agilt och med ett ekosystemperspektiv.

Några frågor som vi särskilt skulle vilja få era svar på (och diskutera i detta forum):

• Bedömer ni att delarna i förslag 1, 2 och 3 (se kap 5) kan skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er? Är förslaget ändamålsenligt? Om inte, vad saknas eller behöver justeras?
• Hur vet vi myndigheter att vi har lyckats skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er?
• Vilka risker/möjligheter ser ni med genomförbarhet kopplat till förslag del 1, 2 och 3 i utkastet?
• Vilka/vilken KLL-data är du/ni i särskilt behov av för att kunna skapa träffsäkra tjänster, exempelvis för validering, matchning och vägledning?

I dokumentet finns även ytterligare frågeställningar som vi är nyfikna på era svar/reflektioner, men prioriteringen är att få svar på frågorna ovan.
Input/svar från er som inkommer före 31 oktober 2022 kommer omhändertas i aktuell utredning, men senare svar och diskussion kan med fördel fortsätta i detta forum även efter detta datum. Tack på förhand, och vi ser fram emot era tankar och inlägg/svar!
Med vänlig hälsning,
Myndighetsgemensamt sekretariat för regeringsuppdraget (via Erik Lejdemyr - Arbetsförmedlingen, enheten Jobtech)

Den 8 november kl 10-11.30 kommer NOSAD - Network Open Source and Data (som drivs av Arbetsförmedlingen, DIGG och Internetstiftelsen) att ha en digital workshop kring Affärsmodeller och leverantörsaspekter kopplat till open source.

https://lnkd.in/dyh87WxR

Vi har ett antal leverantörer som vill visa på goda exempel samt diskutera vad som saknas idag för att vi ska få en ännu bättre affär.

Vi behöver bl.a. er som sitter på inköpsavdelningar, är kravställare och projektledare för att skapa en bra dialog. Ni är välkomna att delta på mötet och vara med i dialogen.

Ni får gärna också delta i planeringen av denna workshop och som talare, om ni vill visa ett gott exempel, eller ett problem som vi skulle kunna lösa. Alltså presentera vad ni ser som utmaningar. Hör då av er till mig.

Preliminärt upplägg:

Introduktion till när och varför det är viktigt med open source vid upphandling.
Goda exempel från ett antal leverantörer
Hur accelererar vi det goda arbetet framöver? För den sista punkten behöver vi också adressera vad som är utmaningar för att kunna lösa dessa.

Ni har väl inte missat att DIGG nyligen har uppdaterat sin policy uppdaterat sin policy samt kompletterat med riktlinjer för att utveckla och publicera myndighetens öppna källkod. Policy för anskaffning och utveckling av programvara (digg.se). Bl.a. står:

Vid anskaffning och utveckling ska verksamheterna i första hand välja öppen programvara samt tillgängliggöra denna under en öppen programvarulicens, om inte särskilda skäl föreligger.

Hör av er till maria.dalhage@digg.se om ni har input till eventet.

@Fredrik-Ferm bara detta att ha en termkatalog som är flerspråkig och som delas av flera tror jag är ett enormt lyft se blogpost

Min lekmanna tro är att det NOSAD jobbar med @Maria_Dalhage / @jonass där en del är Öppen programvara så bör en av grundstenarna vara att man skapar språkoberoende specar etc..... --> så att flera kan ta till sig specar/dokumentation etc... engelska duger långt men det finns mycket utanför detta språkområde och varför skall inte Sverige stödja dessa länder genom att ta fram bra mjukvara dom enklare kan använda

• en annan grundsten är persistenta identifierare... idag vandrade jag runt i Täby och fotade persistenta identifierare på dessa runstenar se GITHUB issue 12#issuecomment-1271321763

• I Sverige hade Runstenarna persistenta identifierare 1750 se längre artikel jag skrev om det

• Exempel hur snyggt det blir med Nobelprize.org och dagens fredspris... där hade vi extrem länkröta (jmf samma problem som DIGG/Statskontoret har idag) men genom att deras CTO/CIO tog tag i detta har idag alla prisvinnarna ett unikt id --> och vi har en bra länkmodell se Task T251055

@Dennis_Priskorn har säkert tankar om hur WIkidata implementerats men jag tycker att han som skapade WIkidata har lyckats med en enormt bra design och mycket "får man gratis" eftersom det är självklart att > 300 språk skall stödjas.... tittar vi på LIBRISXL = Kungliga Bibliotekets system tycker jag dom snurrat in sig i RDF och konstig design och har massa textsträngar ex. Strindberg så pekar dom på en bok med text istället för en publik identifierare fast boken finns i deras system....

Roade mig med att återanvända definierade egenskaper i Wikidata och skapade ett enkelt utegym schema skrivet i ShEx tog 10 minuter lade sedan till 1200 svenska utegym / karta svenska / engelska jmf ovanstående specande i flera månader inget data....

EntitySchema:E280 (en) - Utegym

• schemat har unikt namn E280 men kan ha label på olika språk
• wdt:P625 pekar då på egenskapen för koordinat som är tidigare definierat en gång och används för "alla Wikidatas" platsers koordinater osv...
• ovanstående schema i ShEx kan du validera dataset med ....
  • nog så viktigt om du skall hämta in dataset från hela världen (jmf Open Street Map dom har > 15 000 utegym deras beskrivning Tag:leisure=fitness_station)

Antal objekt i Wikidata som använder P625

• geocoordinates of the subject. For Earth, please note that only WGS84 coordinating system is supported at the moment

Nu finns delrapporten om det vi ofta kallar Datauppdraget upplagd på digg.se. Läs den, det står mycket både om vad vi jobbar med just nu och om hur vår vision ser ut.

Sammanfattning
Datadelning föreslås behandlas utifrån tre avgörande dimensioner (1) styrning, (2) infrastruktur, processer och hantering samt genom att stimulera (3) kulturförändring där data förstås och används som en strategisk resurs. Utifrån en holistisk datastyrningsmodell bör Sveriges nya dataportal erhålla långsiktig finansiering.

Sveriges nya dataportal genomgår just nu en transformation och kommer att inom kort leverera unik portfölj uppbyggd utifrån en samverkansmodell. Plattformen är exklusiv i sitt slag; här hålls den nationella förteckningen, ges möjlighet att utforska data, AI, API: er och källkod samt dela lärande och utbyta erfarenhet och kunskap. Sveriges nya dataportal blir en gemensam resurs som ger stöd och främjar offentliga och privata aktörers samverkan kring datadriven innovation och AI. En modern lösning designat för den datadrivna ekonomin. Sveriges nya dataportal lanseras i sin helhet senast 31 januari 2023.

Delrapportering av uppdrag att främja delning och nyttiggörande av data

För kännedom. Just nu pågår ett arbete med att strukturera trådar och ämnen för att göra dessa läsbara och därmed också värdefulla för nya besökare, Detta innebär att jag kommer att samla dialoger om exempelvis badplatser under samma tråd osv.