Några frågor till er bättre vetande. Finns det en internationell standard för hur energiförbrukning ska delas?
Och om svaret är JA på den frågan, varför är det typ bara Umeås fastigheter som delar det som öppna data i Sverige?
Ser att kommuner börjar prata om klimatkontrakt hit och dit, men vad är det man mäter då? Borde inte energianvändningen vara en faktor?
Tipsar om ett event.
Den 19 oktober bjuder Infrastrukturdepartementet och Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) in till en digital dialog kring Sveriges insatser och åtaganden för en mer öppen och transparent offentlig sektor.
Hej
Jag har dragit igång ett försök att begära ut rådata från Regeringskansliet i brist på öppna data.
Om ni är intresserade att följa arbetet kan ni hänga med i denna grupp https://t.me/regeringen_rawdata
Än så länge har jag gjort 2 begäran om allmänna handlingar för att sedan kunna följa upp med att begära ut rådatan från deras databaser.
Mitt första inlägg här och jag vill höra mig för om hur det tänks och tycks kring DevOps och DevSecOps?
Jag har följt rörelsen under ett antal år som serverdriftare och utvecklare och har väl en del tankar och åsikter.
Några formuleringar om DevOps och DevSecOps:
Cloud Native Computing Foundation:
"En metodik där team tillsammans äger hela processen från systemutveckling till drift i produktion, därav namnet DevOps. . . . DevOps kräver att utvecklare och drifttekniker fokuserar på mindre komponenter (inte större funktioner) vilket leder till mindre överlämningar (en vanlig felkälla)."
Google Cloud:
“En organisatorisk och kulturell rörelse som syftar att öka takten på mjukvaruleveranser, förbättra tillgängligheten och pålitligheten för tjänster och att bygga ett delat ägarskap emellan intressenter.”
Department of Defense:
"DevSecOps är en samling aktiviteter och förmågor inom systemutveckling som kombinerar utveckling, säkerhet och IT-drift med syftet att göra leveranser säkrare och att korta ned utvecklingsprojektens livscykler. Ny funktionalitet, buggrättningar, säkerhets- och andra uppdateringar ska kunna ske oftare och på ett mer automatiserat sätt. Säkerhet appliceras i alla faser av utvecklingsprojekten."
DevOps är ju inget som ersätter Lean och Agile, men delar av det kan (potentiellt) hjälpa oss att jobba enligt Lean- och Agile-principer.
Den årliga State of DevOps Report som gjorts sedan 2014 menar att de bästa måtten för en organisations utvecklingskapacitet är:
Och det låter väl i alla fall sunt?
Jag läste boken Accelerate förra hösten (från initiativtagarna bakom rapporten) och skrev ner några meningar...
Några dåliga sätt att mäta utvecklingskapacitet i organisationer:
Vad man använder för teknik. Det spelar en viktig roll men kultur och processer är viktigare föga förvånande, sedan kan verktyg hjälpa till i en kulturförflyttning
Om man har en CAB-funktion. Det visade sig t.o.m. att många org som förlitade sig på mer flexibla processer som parprogrammering eller peer review ofta var bättre både på att leverera OCH tillgänglighet och stabilitet i drift
Att mäta antal rader kod. Föga förvånande är det ett ruskigt dåligt mått. En lösning med 10 rader kod är - givetvis - ofta att föredra än samma lösning med 1000 rader kod (om den korta lösningen samtidigt är läsbar och inte för komprimerad). Det bästa är förstås om vi kan lösa ett problem helt utan kod eller genom att ta bort kod! Vem älskar inte att få radera kod ibland?
Snabbaste leveranserna. Undvik att fokusera så mycket på det. Det kan leda till att team nedprioriterar samarbete med andra team för att det tar tid från kodknackning och leverans.
Undvik att belöna utvecklare för mängden mjukvara som levereras och att belöna driftteam för stabilitet. Det leder gärna till att utvecklare "kastar kod" på drift och drift sätter upp plågsamma processer för att förhindra förändring.
Vad ger det att ha en hög utvecklingskapacitet då? God förmåga att ta fram och bygga nya lösningar, anpassa sig till förändring, leverera värde till användarna, osv.
Man kom fram till att mått på utvecklingskapacitet bör fokusera på två nyckelaspekter:
En bör inte uppmuntra att maximera mängden utfört arbete om det ändå inte hjälper organisationens mål (vad sa ni?! )
Därav är genuin förståelse för vision och mål så himla viktigt!
Något som inte är med bland dem måtten är tiden det tar att identifiera problem och att designa/ta fram potentiella lösningar. De kom fram till att det var många variabler i denna fas så att det var svårt att följa metodiskt (inte att det är mindre viktigt). Det är hög osäkerhet på estimat och resultat.
Det får bli en annan tråd en annan dag...
Hur ser ni på DevOps? Anammar ni denna lära? Tycker ni mest att det är ett nytt modeord på vad ni redan gjort i 3000 år? (vilken sorts vampyr är du?!)
Låter det som namnet på en hel massa produkter som leverantörer försökt sälja in för att lösa alla era problem?
Personligen tycker jag nog att det är på tok för mycket brus kontra signal. Men känner ändå att det finns mycket bra stoff här som jag gärna ställer mig bakom och drar nytta av. Som sagt, intressant att höra era tankar!
Hej. Jag kommenterade i en annan tråd ang. språk och internationell återanvändning.
Hur tänker DIGG om värdet av byggblocken utanför Sverige? Har ni tagit designbeslut ang. språk?
Jag undrar också om ni har kollat om andra länder redan gjort liknande byggblock som dem som nu är under utveckling i Sverige så ni slipper uppfinna hjulet igen?
Hej
Vi tog fram en prototyp i syfte att ha ytterligare ett kommunikationsverktyg kring vad Mina ärenden är och kan bli. Prototypen är ett exempel på hur en konsument skulle kunna använda Mina ärendens standard för att bygga tjänster. Notera att det här är ETT exempel på hur man skulle kunna välja att exponera kundhändelser men på inget sätt det enda eller för den delen lämpligaste sättet. Värdet av kundhändelser är som störst när det kan sättas i ett för kunden relevant sammanhang och stötta kunden där den vill och har behov.
Vi hoppas prototypen kan göra Mina ärenden lite mer begripligt för någon. Vi har också försökt väva in några av de beroenden vi ser att Mina ärenden har till andra byggblock och ser det som en början på hur man kan komma framåt i att beskriva hur de olika byggblocken kan fungera ihop.
Inom Mina ärenden ser vi ett behov av att byggblocket tar fram en struktur för hur producenterna beskriver sina datamängder, d.v.s. vilka kundhändelsetyper man tillgängliggör och hur dessa förhåller sig till en producentärendetyp.
Med kundhändelsetypskatalogen kan en konsument få förståelse för:
Det här är en av de centraliserade förmågorna som vi närmast kommer börja utforska. För den intresserade finns behovet av förmågan "Tillhandahålla katalog över kundhändelsetyper och producentprocesser", dv.s. Kundhändelsetypskatalogen, i byggblocksbeskrivningen under kap. 2.2.
Initialt är detta en excel med begränsad information, just nu är det också endast Skatteverket som börjat beskriva vilka kundhändelsetyper som kommer exponeras via det kundhändelse-API som kommer v.44.
På sikt ser Mina ärenden att kundhändelsetypskatalogen blir en teknisk komponent med maskinläsbar information. Du som läser detta får gärna ta på dig "Konsumenthatten" och fundera ett varv kring vilken information om kundhändelser skulle ni ha behov av fanns beskrivet på ett likartat sätt hos de Producenter som tillgängligör kundhändelser?
Missa inte detta event som SCB arrangerar den 9 november:
Med en långvarig pandemi, hög inflation och ett krig i vårt närområde så lever vi onekligen i en ny tid. Statistik är ett viktigt verktyg för att kunna lära av historien och sia om framtiden.
Att hitta eller samla in relevanta data är en utmaning. En annan är att kunna producera statistik som håller måttet, men är snabbare och billigare. En tredje är att presentera och distribuera statistiken på sätt så att den når fler, både allmänhet och beslutsfattare.
Vi kommer under dagen presentera goda exempel och bjuda in till ett kreativt samtal om nya vägar till samverkan och erfarenhetsutbyte.
Välkommen att anmäla dig till årets viktigaste mötesplats för statistikproducerande myndigheter! Statistikforum är öppet för alla som arbetar professionellt med statistik. I första hand inom myndigheter och offentlig sektor.
I år möts vi både fysiskt och digitalt. Vill du vara aktiv och samverka med andra, då rekommenderar vi att du finns med på plats. För dig som vill ha ett större fokus på lyssnande, men fortfarande önskar interagera kan det passa bättre att delta på distans. Du väljer det som passar dig bäst.
Till anmälan: https://scb.se/vara-tjanster/kalendarium/statistikforum-2022---statistik-i-en-ny_tid/
Sista anmälningsdag: 1 november
En del formuleringar i rapporteringen angående data och styrning av strategin för life science kan låta lite bekanta från områdena öppna data och digitalisering. Intressant att följa kanske.
https://www.dn.se/ekonomi/regeringens-samordnare-jag-vill-oka-tempot-inom-valfardsteknik/
"
I somras utsåg tidskriften Nature Biotechnology återigen världens bästa länder inom bioteknik. Bedömningen bygger bland annat på hur mycket man lägger på forskning och utveckling i relation till BNP och hur mycket forskare det finns per en miljon invånare. Sverige rankades tvåa efter Schweiz, även Finland och Danmark hamnade på topp tio-listan.
Den svenska strategin för life science är uppdelad i åtta prioriterade områden (se faktaruta) och har 30 uttalade målsättningar, men inget sägs om när de ska uppfyllas . Regeringen tog fram den efter att ha manglat förslagen med regioner, vården, forskare, patientföreträdare och företag. Nu har den funnits tre år.
– Helheten är bra, vi räknar till 70 olika insatser, alltifrån en hubb för avancerad produktion av vaccin och genterapigen till ett förslag på en ny biobankslag. För att nå framgång krävs samverkan i hela sektorn.
Vi har starka datakällor i Sverige på grund av kopplingen till personnummer. De används i vården, men om vi ska hitta nya behandlingsformer behöver vi också få använda hälsodata för forskning och innovation. Här behövs en tydlig strategi, det är en utredning på gång.
En annan sak man muttrar om är att statistiken över life science-branschen är så gammal att det är svårt att veta hur det går för den?
– Jag delar den frustrationen, jag är inte nöjd. Men nu är Vinnova i färd med att ta fram en hållbar metod för att analysera branschen, den gamla statistiken var handjagad.
Men varför tar det sådan tid, de nya siffrorna kommer först nästa år?
– Men det jag vet är att Vinnova har valt att verkligen ta ett helhetsgrepp och ta fram en metod som ska vara hållbar framåt och ge nya siffror varje år. Och då kan jag tänka mig att vänta ett år extra.
Åtta prioriterade områden inom life science
Strukturer för samverkan.
Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation.
Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling.
Integrering av forskning och innovation i vården.
Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa.
Forskning och infrastruktur.
Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande.
Internationell attraktivitet och konkurrenskraft.
"
