@Jonas Nordkvist har påtalat att det vore bra att se vilka datamängder som finns publicerade utifrån en specifik dataspecifikation. Detta tycker vi också så vi har skapat en ticket kring detta. Tack för ett bra förslag. Vi återrapporterar i denna kategori.
@Magnus-Sälgö har uttryckt behov av att kunna visa en ändringsström; vad som laddats upp sen sist. Detta ligger nu som en Ticket hos oss och vi kommer att återrapportera i denna kategori. Tack för ett bra förslag!
Hej,
Seeking to Make Government Documents Accessible to All Public Citizens
The European Parliament, one of two European Union legislative bodies, works with the Council of the European Union to adopt legislation that impacts European citizens. As part of its service to the public, the Parliament allows researchers and citizens to view historical documents such as meeting transcripts and parliamentary plenary sessions, as well as letters. These scanned documents form part of a library of five million records.
Mer info
https://aws.amazon.com/partners/success/european-parliament-pwc/
Publik dashboard https://142m8225d1.execute-api.eu-central-1.amazonaws.com/v1/ep-archives-anonymous-dashboard
Själv testat AWS quicksight med en del på data från riksdagen, men var länge sedan innan det gick att dela publika dashboards.
Mvh
Den 11 oktober har vi en NOSAD-workshop.
Vilka data efterfrågas idag för att kunna skapa bättre tjänster? Ta del av ett antal användarfall kopplade till arbetsmarknadens matchningsbehov och frivilligsektorn (idrott). Berätta vilka behov som Du har.
Branschföreningen Promise som organiserar företag inom vuxnas lärande i yrkeslivet och föreningen Swedish JobTech har tagit fram ett antal användarfall kopplade till arbetsmarknadens matchningsbehov och frivilligsektorn (idrott) och utifrån dessa vill de visa på vilka behov av datamängder som föreligger samt eventuella kvalitetsbrister i efterfrågat data.
https://www.goto10.se/event/dialog-kring-efterfragade-datamangder/
Har det gjorts någon utvärdering av olika forumprogramvaror för community.dataportal.se?
Vilka programvaror var i så fall med i utvärderingen, vilka kriterier bedömdes och vad var det som ledde till att valet föll på NodeBB?
T.ex. Discourse verkar ju också vara populär bland gemenskaper för öppen källkodsprojekt.
Apropå funktioner för moderering, inläggsredigering och annat som det kan finnas behov av. https://community.dataportal.se/post/2615
Problem med punktligheten kopplad till datakvalitet?
Nu var det nästan 10 år sedan reportaget gjordes, men problematiken är kanske fortfarande aktuell. Hur ser läget ut angående att få tillgång till data av god kvalitet idag?
https://sverigesradio.se/avsnitt/163654
Svårt att forska på järnvägsförseningar
29 min - sön 10 mar 2013 kl 12.00
Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning: Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigt, Folkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri"
Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på
Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag - men hittills utan resultat.
I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system.
På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar.
Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna inte vill lämna ut uppgifterna.
– De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker.
– Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja.
Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor.
– Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare.
Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag.
– Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt.
...
Hur ska det här bli bättre nu då?
– Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer.
@josefinlassi Tack!
@stehag Roligt att höra! Och så bra att du hann kommunicera det här:) Jag ska sprida det så mycket jag kan.
Bra initiativ. En lärdom är att diskussionmer av det här slaget bör hanteras utanför myndigheternas administrativa strukturer. Fyra år senare kan vi konstatera att myndigheternas engagemang – särskilt från DIGG – är i det närmaste obefintligt....
