"Regionens miljardavtal med Microsoft – 43,5 procent dyrare":
I det fallet 1,4 Miljarder till Microsoft tydligen, det är skattepengar rakt ner i fickan på värdldens största bolag. Och det är bara en region, för hela Sverige handlar det såklart om mycket större summor.
@josefinlassi ska bli spännande att se om någon faktiskt rapporterar in "reuse". När jag jobbade på Umeå kommun så fanns möjlighet att rapportera Reuse för varje datamängd på Umeås dataportal. Under tiden jag jobbade där var det inte en enda som rapporterade in något. Trots att jag faktiskt kände till flera som återanvände datan.
@PerAnd Nyttoområdet är ju det jag värnar mest, och därför smärtar det att det går så långsamt att ta fram stöd för det. Efter sommaren kommer vi att få upp en ny "reuse" sida på dataportalen där alla kan "rapportera in" och berätta om nyttan. Vi har försökt att också kunna fånga upp olika kategoriseringar från EU och OECD i det så att vi ska ha bättre möjligheter att göra bra analyser. Jag försöker också få med mig våran analysavdelning, och dom är på, men lite oklart än hur mkt tid vi får lägga på det givet finansiering och tid.
Men apropå Sydkorea, jag lyssnade på dom på ett OECD möte, och där berättade dom att dom har också tillgång till data om alla API-anrop för tillgängliggjorda datamängder, så jag gissar att det är det som dom ofta använder som underlag för visualiseringar och annat. Men dom kan peka lite mer med hela handen på dataproducenterna än vad vi tyvärr har möjlighet till.
@PerAnd Jag kommer absolut ihåg GVD! Det var faktiskt precis det projektet (eller alla analyser om det) som jag använde som undervisningsmaterial, och vi tittade också på PUST Siebel och några andra, men jag hittade inte lika bra dokumentation för dom. Min bakgrund är ju UX, så då tittade jag ur det perspektivet, och nu ser jag ju också mer det offentliga perspektivet. Jag har också svårt att förstå varför man inte kan se till att det finns folk som kan IT-utveckling på beställarsidan, och att man ofta redan från början har bestämt teknisk plattform, som i GVD (bra införsäljning av konsultfirmorna). En intressant grej med just GVD var att den konsultfirma som gjorde merparten av utvecklingsarbetet (till saken hör att det var en konkurrent till den konsultfirma där jag jobbade innan universitetet, så jag kollade detta lite extra) blev uppköpta av en större firma drygt 6 mån innan GVD las ner. Men dom bytte inte namn förrän typ dagen efter nedläggningen. Smidigt, då blev det svårt att koppla ihop dom med det projektet eftersom det nya namnet inte stod på några papper.
@josefinlassi Det som jag upprörs lite över, är att offentlig sektor gång på gång, åtminstone de senaste 25-30 år sedan, inte lär sig av tidigare misstag, det är som att offentlig sektor har något IT-relaterat självskadebeteende. Någon som kommer ihåg GVD, Gemensam Vårddokumentation? En halv miljard skattekronor i sjön. NTL? En halv miljard i sjön. CAFM. PUST Siebel. Exemplen kan göra långa. Skolplattformen är som att gnida in salt, minst en miljard skattekronor i sjön. I just de här projekten är jag rätt säker på att det finns några gemensamma nämnare. Men tar vi fram dem? Har vi en checklista innan vi sparkar igång nya, stora IT-projekt? Nope. Det är som att man är oförmögen att göra den grundläggande sonderingen, har vi förutsättningar för att driva så här stora projekt? Är vi byxade? Klarar vi av att hålla skutan seglande när det dyker upp starka konsulter på andra sidan bordet?
@PerAnd Enligt min mening så är det precis det, därav mitt svar ovan.
Ja det finns en central databas. Men nej offentlig sektor publicerar inte själva sina upphandlingar där eftersom att lagen kapat möjlighet till att ha möjlighet och egen rådighet över det. I dagsläget får inte en myndighet göra det själva, det är reglerat att det måste gå via en registrerad annonsdatabas. Privata oligopolet gör det, via Upphandlingsmyndigheten som proxy. Finns flera utredningar om detta, behövs inte ytterligare.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
@mattias Tack för snabbt svar. Det är ju alltid trevligt med exempel från verkligheten, men går det att hitta någon sammanställning över vilket data som är mest efterfrågat - eller vilket data som verkligen skulle kunna göra skillna
Javisst. Inte just nu men jag håller på och gör ett försök till det. Dataspaces och High Value Datasets, om de implementeras/implementerats rätt hade varit bra skott på det. Tyvärr har lagarna och juridiska tolkningar dragit undan mattan för vissa av dessa insatser och undergrävt möjlgiheten till nytta.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Går det att lära något av Sydkorea, som konsekvent rankas bland de bäst presterande länderna i OECD:s initiativ för öppen data och har en lång historia av att vara banbrytande inom IKT-policyer och infrastrukturprojekt?
Det går säkert men det handlar i slutändan om hur tvingande våra lagar och regleringsbrev är. D.v.s. vilka politiker är redo att kavla upp ärmarna för att få offentlig sektor att börja göra det nödvändiga jobbet.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Sydkoreas portal för öppen data, Data.go.kr, erbjuder exempelvis omfattande möjligheter för datavisualisering, crowdmapping och visualisering av platsdata.
Visst, och det skulle ju gå och lösa på Sveriges dataportal det också, om det anses viktigt av väljarna, politiken och finansieringen.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Eller ska vi ställa in oss på att det krävs en djup integrerattion med avancerad teknik som AI, IoT och dataanalys för kunna att skapa sofistikerade, högeffektiva tjänster inom olika sektorer, av det öppna datat?
Jag tror på tvingande lagkrav, interoperabilitet genom semantiska interoperabla dataspecifikationer och att kommunicera mer om data och behoven - och då kommer mycket att komma.
Är det verkligen så enkelt? I min värld så erbjuder Mercell och de andra "upphandlingsaktörerna" ett IT-stöd till offentlig sektor för upphandlingar och anbudshantering som förenklar tillvaron både för de som upphandlar och vi som besvarar upphandlingarna. Och visst finns det väl fortfarande en central databas nere i Bryssel, TED (Tender Electronic Daily) där även svensk offentlig sektor publicerar sina upphandlingar (över tröskelvärdena)?
@mattias Tack för snabbt svar. Det är ju alltid trevligt med exempel från verkligheten, men går det att hitta någon sammanställning över vilket data som är mest efterfrågat - eller vilket data som verkligen skulle kunna göra skillnad?
Går det att lära något av Sydkorea, som konsekvent rankas bland de bäst presterande länderna i OECD:s initiativ för öppen data och har en lång historia av att vara banbrytande inom IKT-policyer och infrastrukturprojekt?
Sydkoreas portal för öppen data, Data.go.kr, erbjuder exempelvis omfattande möjligheter för datavisualisering, crowdmapping och visualisering av platsdata.
Eller ska vi ställa in oss på att det krävs en djup integrerattion med avancerad teknik som AI, IoT och dataanalys för kunna att skapa sofistikerade, högeffektiva tjänster inom olika sektorer, av det öppna datat?
