Community på Sveriges dataportal

DN Debatt

https://www.dn.se/debatt/informationsbrus-forsvarar-granskning-av-korruption/

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN)

Publicerad 2024-03-01

Svenska kommuners webbsidor är i dag fulla av information om allt möjligt, men sökbarheten är låg och utformningen för snarast tankarna till företag som marknadsför sig.

Den tekniska utvecklingen och den omdiskuterade ökningen av antalet kommunikatörer i offentlig sektor borde kunna användas bättre. Journalister och medborgare som vill följa hur kommunens pengar används eller ta reda på vem som har fattat ett visst beslut och på vilka grunder, måste lätt kunna hitta relevant information. Tyvärr tycks utvecklingen gå åt fel håll.

Ökningen av antalet kommunala bolag och privata utförare inom välfärden har bidragit till att det har blivit svårare att granska hur skattemedel används. Lagar som GDPR och tillgänglighetslagstiftning spelar också roll. Kommuner och myndigheter som är oroliga för att bryta mot dessa har incitament att avstå från att göra vissa handlingar digitalt tillgängliga.

Utmaningen för Sveriges del är att skapa en rollfördelning inom den offentliga sektorn där olika delar granskar varandra. Samtidigt måste det råda en transparens gentemot medborgare och journalister som gör det lätt att följa resursanvändningen hela vägen från beslut till faktura. Det farligaste vi kan göra är att under­skatta risken för korruption.

Många säger att vi ska jobba med länkade data och persistenta identifierare, jag håller helt med. Problemet är vad ska vi länka till?
Men jag tror vi kan se ett ljus i slutet på tunneln när det gäller adresser.
Jag tänker att när statliga Lantmäteriet lägger ut adresser som öppna data (det är en HVD datamängd) så har alla, inte bara kommunerna, tillgång till facit. Det vill säga deras datamängd blir publik masterdata.
Tänker jag helt fel och vi bör tänka om här i Umeå, eller är vi på rätt spår?

Om tanketråden är rätt kan vi kanske hoppas att fler HVD datamängder kan ses som publik masterdata.

En reform för datadelning, SOU 202396 ligger ute på remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 3 maj 2024.

Denna är helt klart intressant att läsa och föreslår bl.a. en lag för att säkerställa interoperabilitet inom offentlig sektor. Utredningen tydliggör bl.a vikten av en API-centrerad arkitektur och även öppen källkod som en viktig faktor för att uppnå interoperabilitet.

Utredningen exemplifierar på en del andra länder som har lagstiftat kring öppen källkod. Vill gärna komplettera med de exempel som också finns på https://nosad.se/internationellt.

Så här tydlig blir behovslistan på efterfrågade data när Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen träffas:

• Tillgång till varsel data per kommun
• Tillgång till Arbetsmarknadens behov
• Tillgång till antalet inskrivna och dess kompetenser
• Tillgång till historisk data på behov och kompetenser
• Tillgång till all statistik(tex arbetslöshet)
• Tillgång till beskrivning av yrken och yrkesområden.

Västernorrland utvecklar en plattform för att samla länets utbildningsutbud Ett samlat utbildningsutbud för hela Väst Norrlands län. Målet är att möta framtida lagkrav och göra det lättare för människor att hitta relevanta utbildningar inom det planerade samverkansområdet.

Arbetsförmedlingen har idag den mesta av den data som efterfrågas och med de förändringar som i OSL 2022 kommer det vara lättare att tillhandahålla vissa data som det tidigare var sekretess på.

Tillsammans tittade vi också på arbetsmarknadsutbildningsdata (AUB) samt Susa-navet. Vi konstaterar att Emilstandarden inte riktigt är anpassad för Vuxenutbildningen som utbildningsform och att Arbetsförmedlingen har data, om antal platser som erbjuds på varje utbildning per kommun, som idag inte skickas vidare till Susa-navet men som efterfrågas. Här har vi ett arbete att göra.

Min kollega på Arbetsförmedlingen har skrivit en rapport "Motivationsdriven Matchning: Från Kompetensbrist till Hållbar Arbetsmarknad".

Hon tar upp tre centrala ämnen inom dagens arbetsliv: kompetensbrist, bristande engagemang bland anställda och ökad betoning på välmående på arbetsplatsen.

I rapporten diskuteras utmaningar som diskriminering i rekryteringsprocessen och lågt engagemang hos anställda. Rapporten föreslår motivationsdriven matchning som en metod för att både minska kompetensbristen och främja en mer inkluderande och hållbar arbetsmarknad. Läs mer.

Hej!

Jag är stolt över att kunna meddela att LFV och vårt systemutvecklingsteam nu har släppt vårt andra egna open source-projekt reqstool.

Reqstool är ett verktyg (Python) för att hantera krav och tester av dessa i källkod. Utvecklare annoterar källkod var krav implementeras (@Requirements) respektive testas (@SVC, software verification case). Tillsammmans med test resultat (typiskt unit-tester) så kan verktyget generera status, asciidoc-rapport etc.

Reqstool består av en klient och antal andra repositories för stöd i Java och Python (hantera annoteringar samt byggverktyg såsom Maven, Poetry och Hatch). Allt är publicerat på Maven Central samt pypi.

Ni finner klienten (reqstool-client) och ett demo-projekt (reqstool-demo) på vår github: https://github.com/Luftfartsverket

För dokumentation av reqstool: https://luftfartsverket.github.io/reqstool-client/

Mvh Jimisola

(Hoppas att detta är okej att publicera här!)
Hej alla!
Jag är en masterstudent på Högskolan i Halmstad som studerar ett masterprogram i digital tjänsteinnovation och just håller på att skriva en masteruppsats om upplevelsen och användningen av AI inom offentlig sektor. Jag har sedan tidigare en kandidatexamen inom offentlig förvaltning vilket låg till grund för intresset att studera och undersöka användningen av AI utifrån anställdas perspektiv. Jag har läst lite här om de spännande projekt som finns och skulle tycka det var jätteintressant om någon som arbetar med AI inom offentlig sektor kan ställa upp på en kortare interjvu online (undefär en timme). Jag är flexibel med tid, hör gärna av er om ni har några frågor eller har möjlighet att ställa upp.
Kontakta mig på matildaa.lundstrom@gmail.com

Med vänliga hälsningar
Matilda Lundström

Välkomna på nätverksträff för riksdagens öppna data!
Vi bjuder nu in dig som arbetar med eller har erfarenhet och medskick till utvecklingen av riksdagens öppna data. Vi vill även passa på att höra vad för projekt och initiativ som pågår och som gjorts i syfte att förstå ännu bättre hur vi kan utveckla och förbättra tjänsten.

Datum: Den 22 april kl.13-15
Plats: Fysiskt på plats hos Riksdagsförvaltningen på Jakobsgatan 6 i Stockholm. Det går också att delta på distans, men vi uppskattar att få träffas fysiskt om det är möjligt.

Känner ni fler som skulle vara intresserade av att delta på nätverksträffen? Sprid gärna detta vidare

Anmälan
Anmäl dig genom att mejla till riksdagsinformation@riksdagen.se. Ange om du deltar fysiskt eller på distans.
Meddela i anmälan om du vill presentera hur ni använder öppna data.

Välkomna!
Hanna, Lars, Jonas, Klas, Wiktoria och Sofia
Riksdagsförvaltningen

I Varberg har vi påbörjat arbetet att publicera öppna geodata.

Internt lagrar vi geodata i SWEREF99 men många öppna data-specifikationer bygger på WGS84. Vi kan enkelt konvertera till WGS84 vid publicering men det gör att vi får ändrad och sämre kvalitet på data och vi är tveksamma till det.
Lite sämre precision spelar inte så stor roll om man ska hitta till en badplats men om man ska göra en ansökan kopplat till bygglov kan det vara svårare. Eftersom vi inte vet vad användarna kommer göra med data blir vi fundersamma på vad som är rätt att göra.
Vår fundering är om specifikationerna ej ännu är helt anpassade för geodata utan främst kopplar data till en punkt (position) då detta är möjligt utan detaljerade hänsyn till geometri, projektion och precision.

Information om SWERF99 vs. WGS84
När man konverterar mellan de olika systemen finns ett inbyggt "fel" på 7-8 dm och skillnaden ökar med ett par cm per år. Detta beror på att SWEREF99 är fixerat över Sverige medan WGS84 är globalt kopplat till longitud och latitud internationellt. Tack vare kontinentaldriften flyttar Sverige på sig lite varje år och skillnaden blir större och större.

GeoJSON bygger på WGS84 så om vi bara ska förlita oss på SWEREF99 kan vi inte använda GeoJSON. Vi har uppfattat att användare ofta föredrar GeoJSON.

Hur resonerar ni kring denna fråga? Vad har vi missat när vi tänker kring detta? Vad är rätt väg framåt?

Hej!

Jag vill berätta att jag gjort en begäran om uppdatering på dataportals.org för att lägga till dataportal.se där.

Dataportals.org är en trevlig resurs och karta som hoppas komma i ny version med mer automatisering. Ändringsbegäran finns här: https://github.com/okfn/dataportals.org/pull/331