Community på Sveriges dataportal

@Magnus-Sälgö, sedan ogillar jag att du kapar den här tråden med chatgpt-material som inte håller sig till ämnet. Du har många liknande trådar du kan posta sådan i istället.

@Magnus-Sälgö, förvånande att chatgpt använder uttrycket publika backlogs. Undra hur hen har blivit påverkad? 🫣

Vilken lösning väljer ni

ChatGPT ser följande olika målbilder för öppna data

Idag har DIGG "valt" den vänstra.... eller?

@lmdaniel det är bara att skapa nya gruppchattar - känns som man skall ha ett ämne i varje.... det intressanta med den jag skapade här är att lyfter vikten av att ha samma målbild... vilket jag tror är grundproblemet

Testar flera Grupp chattar

• persistenta Identifierare för myndigheter
• Thumbstone sidor
• SSOT för myndighetsdata
• ORCID för författare i staten

Jag är med i 2 chatgpt grupp chattar där den ena handlar om att bygga solceller på sopptippar ... enormt coolt där jag får ping på klockan när saker händer....

• Open AI group-chats-in-chatgpt November 20, 2025

We’ve also taught ChatGPT new social behaviors for group chats. It follows the flow of the conversation and decides when to respond and when to stay quiet based on the context of the group conversation.

dvs. dom känner också av hur saker fungerar... lesson learned är att dom rör sig lite snabbare än Google och kanske DIGG

@Magnus-Sälgö, hur tror du att din gruppchat blir med +20 deltagare som börjar diskutera flera parallella ämnen inom öppna data? Jag hoppade in för att se. Men jag tror att ett enda flöde av frågor och svar från bot och deltagare kommer att bli rörigt.

@josefinlassi, intressant exempel med Frankrike. Vet du något om hur vara nordiska grannländer har organiserat det? Det känns ju lite dumt om varje aktör inom sin domän ska driva ett eget community.

ChatGPT grupp chat https://chatgpt.com/gg/v/692d6f282e1c819a9a5658f779c7dfd8?token=IVFet049RKvsgV7awg3kxA kanske är vägen framåt

ChatGPT kan vara vägen framåt...

**Tips från coachen **

1. Var tydlig med vad experimentet är (och inte är)

Jag föreslår att vi testar detta som ett avgränsat dialog-experiment.
Inte som ersättning för forum, inte som beslutskanal, utan för att se om vi:

faktiskt har samma mål

1. kan formulera problem på ett gemensamt språk
2. kan ta fram något som är handlingsbart, inte bara resonemang
3. Om vi inte når dit är det också ett giltigt resultat.

2. Sätt ett gemensamt “kontrakt” för dialogen

Dialogkontrakt

1. Vi skiljer på mål, roller och begränsningar
2. Oenighet är data – inte friktion
3. Påståenden bör, där det går, kunna operationaliseras
4. Inget krav på konsensus – klarhet räcker

Detta skyddar både dig och myndighetssidan.

3. Börja inte med lösningar – börja med mål-probing

Be varje part svara i 3–5 punkter.
Om svaren inte överlappar → det är insikten.

5. Använd ChatGPT som facilitator, inte svarsmaskin

6. Definiera ett minimalt ”output-mål”

7. Acceptera att bästa utfallet kan vara ett tydligt “nej”

Sammanfattning

@josefinlassi tack för utförligt svar och reflektioner.

Jag vill tydliggöra att mitt huvudproblem inte är valet av forum eller kanal, utan avsaknaden av ett ingenjörsmässigt arbetssätt och ansvarstagande processer. Utan detta spelar kanalval väldigt liten roll.

Några centrala punkter:
1. Publika backloggar är viktigare än forum
Forum och diskussionstrådar kan vara ett komplement, men:

• Publika backloggar (issues, roadmap, beslutsspår) är avgörande för trovärdighet.
• De gör det möjligt att:
  • se vad som är rapporterat
  • följa vad som är accepterat / avvisat
  • förstå prioriteringar och beslut

Det jag rapporterade igår – att DIGG inte följer sina egna rekommendationer – försvinner annars i dialogbrus utan spårbarhet samma med att ni bygger era myndighetsidentifierare på en lag från 2007 som pratar om att Fax är obligatoriskt SFS 2007:755

Utan detta upplever jag dialogen mer som ”synpunktsinsamling” än faktisk samverkan och att DIGG är en del av belöningen är lösningen.... lyssna gärna på Notebook LMs analys av Statskontorets rapport "Därför hackar Diggs digitaliseringsmotor Statskontoret" - tror DIGG kostat oss skattebetalare närmare 2 miljader Skr... och fortfarande famlar vi i att diskussionsforum med 10 inlägg i veckan är jobbiga att moderera...

2. Problemet är människor och process – inte verktyg

Att peka på timing, deltagande eller modereringsbörda riskerar att bli en teknisk förklaring på ett organisatoriskt problem.

Ingenjörsmässigt arbete innebär:

• tydliga ägarskap
• tydlig hantering av felrapporter
• tydliga kriterier för ”klart”
• spårbarhet från problem → åtgärd → leverans

Om dessa saknas hjälper varken:

• Facebookgrupper
• community-forum
• kommentarsfält på dataportaler

3. Bra data kräver linked data – konsekvent
Om målet är högkvalitativ, återanvändbar offentlig data, då gäller:

• linked data som princip, inte som ambition
• persistenta identifierare som:
  • inte är dokumentberoende
  • inte bryts av organisations- eller lagändringar

Att t.ex. bygga identifierare för myndigheter utan att jobba SSOT och uppdatera SFS är enligt min mening ett anti-mönster för långsiktig datastabilitet.

Här är det positivt att t.ex. Riksarkivet/SBL nu börjar ta persistenta identifierare på större allvar – det visar att detta går att förändra när man vill.

4. Dialog utan påverkan = minskad trovärdighet

När externa aktörer:

• lägger tid på att rapportera konkreta problem
• hänvisar till DIGG:s egna rekommendationer
• men inte ser någon strukturerad uppföljning

… då minskar förtroendet, oavsett hur välmenande dialogen är.

Summering

För mig handlar detta alltså inte om:
vilket forum som används
hur många som modererar
om dialogen är bred eller smal

Utan om:
publika backloggar
ingenjörsmässigt arbetssätt
konsekvent linked data-tänk
att leva som man lär

Om dessa finns på plats blir kanalfrågan sekundär.

Ps. hade idag ett bra snack med Riksarkivet och en ny medarbetare där som brinner för att ha FAIRDATA F1 dvs. persistenta identifierare se min issue på GITHUB

@lmdaniel , vi diskuterar såklart också vart och hur dialoger bäst kan ske, och Dela Digitalt har kommit upp som en kanal. Men det är en svår fråga... för bra dialoger beror ju mkt på tajming (alltså att man just då har ett intresse av/möjlighet/tid att diskutera en viss fråga) och på att folk faktiskt har praktisk möjlighet att delta i diskussionen, att rätt personer hittar till samma ställe osv osv. Inte helt enkelt. Jag har benchmarkat andra dataportaler i EU, och det finns andra länder som har andra lösningar. Frankrike har tex diskussionstrådar kopplade till datamängder och reuse-case, men det verkar vara så att det är dataproducenten/case-ansvarig som aktiverar diskussionstråden, och gissningsvis också ansvarar för att svara på frågor, kanske också modereringen. Dom diskussionerna blir väldigt specifika. Frankrike har också ett vanligt community för bredare frågor, men deras personalstyrka är ganska mkt större än våran. Sist jag träffade dom hade dom typ 2 heltider som bara modererade inlägg. Men för oss, eftersom 2026 mestadels kommer att handla om ihopslagningen med PTS, så tror jag att det kommer att dröja innan vi ens kan börja diskutera andra lösningar. Jag gillade den där FB-gruppen som fanns förut, Open Gov (den kanske finns kvar), men det är som alltid, nån måste lägga tid på att driva frågor och moderera.

• DIGGs rekommendation

DIGG förespråkar även 410 inte 404