Community på Sveriges dataportal

@tomasmonsen sa i Gemensam specifikation för Hundrastgård - hjälp oss förbättra!:

Jag tror tyvärr inte att kommuner kommer registrera sig på OSM och lägga data där

Kan nog vara så illa att man inte litar på kommunerna... så det som skulle kunna göras är att använda OSM Notes dvs. du lägger en anteckning att här säger vi att det finns xxxx

• mina kartanteckningar OSM Notes

Sedan vill man ha samma som

• så att kommunens data har unika persistenta identifierare
• så att kommunens data har samma som OSM / Wikidata och vice versa....

@tomasmonsen sa i Gemensam specifikation för Hundrastgård - hjälp oss förbättra!:

Samtliga specifikationer jag har gjort har ett schema för utvärdering i JSON-format. Visst måste du bygga valideraren själv, men underlaget för att göra utvärderingen finns? Detta kanske är ett förbättringsförslag till DIGG att utveckla validering enligt schemat i specifikationen för distributionerna?

Det jag har sett hittills är ett JSON-exempel som visar hur data kan se ut — alltså ett format eller ett exempel på struktur.Men det jag menar är något mer: ett formellt valideringsschema, där reglerna för vad som är korrekt data uttrycks på ett maskinläsbart och återanvändbart sätt.

Inom Wikidata-världen (och Linked Data generellt) används Shape Expressions (ShEx) för just detta ändamål.

Ett bra exempel är EntitySchema:E319 för badvatten, som beskriver exakt vilka egenskaper ett badvatten-objekt ska ha (t.ex. etikett, koordinater, länk till EU-direktiv osv.) och hur de ska struktureras.
Det gör det möjligt att validera befintliga objekt automatiskt, inte bara visa ett exempel.

Skillnaden är alltså:

• JSON-exempel/scheman beskriver formatet eller datamodellen (vilka fält som finns).

• ShEx-schema beskriver de semantiska reglerna för data i RDF/Wikidata — alltså vilka relationer och värden som krävs för att datan ska vara korrekt och komplett.

En möjlig förbättring vore därför inte bara att visa JSON-exempel, utan också att komplettera specifikationerna med motsvarande ShEx-scheman (eller SHACL om man vill följa W3C-spåret) som kan användas direkt för automatisk validering i t.ex. Wikidata, SPARQL eller andra RDF-miljöer.

@Magnus-Sälgö sa i Dataportal Väst "kostsam funktionalitet i vårt öppna datasamarbete":

Regionala digitaliseringsrådets mötesprotokoll 2025-01-29 anges

I början av december beslutade VGR att ta bort en kostsam funktionalitet i vårt öppna datasamarbete, Dataportal Väst. Det finns en nationell dataportal där
man kan publicera, Dataportal Väst är främst en marknadsföringsplattform. Information om uppsägningen har gjorts i samverkansforum utan några
större invändningar.

Fråga: Någon som kan utveckla detta?

Dataportal Väst var ett "utsnitt" med branding från de kommuner och övriga publicister till dataportal.se som samlades på den sidan. En sorts "egen" ingång på katalogen dataportal.se. Datat som fanns där är samma som publicerades och publiceras på dataportal.se, ingen länkröta ska förekomma till datamängder eller enstaka dataset som alltså fortsatt ligger på samma platser som förut.

Det som togs bort var den "delkatalogen" samt delar av innehållet på webbplatsen, som nu är ersatt med en sektion på regionens sida om regional samverkan; https://www.vgregion.se/regional-utveckling/omraden/digitalisering/oppna-data/

@lmdaniel sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? :

@tomasmonsen, jättebra och användbart exempel

Jag vill bara puffa för att detta nämns i dokumentationen:
https://docs.dataportal.se/dcat/docs/sparql/

Tackar!
Ja det stämmer, men det tillkom tidigare i år, då funktionen aktiverades, så det är "ganska nytt" iaf Tror det dök upp i mitt synfält nån gång kring maj då jag skrev mina första trevande frågor.

@Magnus-Sälgö sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? :

Skall vi lita på web.archive.org så är första gången det hittades 2025 jan 13

Det kan säkert stämma, jag hittade sektionen i maj nångång första gången och började experimentera då, tror det kom i samband med en uppdatering av portalen.

@Magnus-Sälgö sa i Gemensam specifikation för Hundrastgård - hjälp oss förbättra!:

@tomasmonsen det viktiga är att några gör något ...

Men vad härligt, då har vi enats om att ta fram en specifikation är bra och att jag ska fortsätta det arbetet för alternativet är fortsatt publicering godtyckligt på webben i proprietära format som är ännu sämre?

jag tycker OSM fungerar riktigt bra – det tar mig bara ett par minuter att hämta ut data för hela Sverige/ Världen jmf att sitta och leta dataset från 290 kommuner... som troligen inte har liknande felrapportering...

Okej jag tänker att det kommer ta ett par minuter att slå mot dataportal.se och ställa en sparql-fråga och få fram ändpunkter för distributioner för hundrastgårdar?

Jag tror tyvärr inte att kommuner kommer registrera sig på OSM och lägga data där, det får vi hjälpa dom med, baserat på den data som är publicerat i våra datakataloger? Kan vi skriva ett script eller tjänst som konsumerar data från dataportal.se och publicerar den vidare till OSM med CRUD-funktionalitet?

Specifikationerna jag sett

• Ofta bara PDF:er.
• Det går inte att validera sitt data mot dom.
• Jag är tveksam till om det är levande dokument – jag har sällan sett en version 2.

Känslan är att de skrivs av konsulter, publiceras och sedan glöms bort. (Rätta mig gärna om jag har fel.)

Samtliga specifikationer jag har varit med och gjort är öppen källkod publicerad på Gitlab.

Samtliga specifikationer jag har gjort har ett schema för utvärdering i JSON-format. Visst måste du bygga valideraren själv, men underlaget för att göra utvärderingen finns? Detta kanske är ett förbättringsförslag till DIGG att utveckla validering enligt schemat i specifikationen för distributionerna?

Levande dokument ställer krav på att någon hör av sig och meddelar behov, vilket jag tyvärr ganska sällan upplever. Själv vill jag ju tro att det beror på att det är perfekt från början...... men i realiteten är det nog annat som påverkar, kanske saknas intresset och isåfall måste vi ju fråga oss varför? I exemplet lediga tomter blev det snabbt en version 2 när en behovsägare i form av en tjänstägare byggd på datat, hade funderingar och krav på förbättring - det kanske är den typen av behovsägare vi behöver fånga upp bättre.

När jag säger "vi" menar jag oss, alla, inte Dataverkstaden, inte DIGG, inte SKR - vi alla som jobbar med frågorna till daglig dags professionellt eller på frilansbasis.

Skall vi lita på web.archive.org så är första gången det hittades 2025 jan 13

Kanske finns här dcat vore trevligt att se lite SPARQL exempel som hämtar datat....

@tomasmonsen det viktiga är att några gör något ...

jag tycker OSM fungerar riktigt bra – det tar mig bara ett par minuter att hämta ut data för hela Sverige/ Världen jmf att sitta och leta dataset från 290 kommuner... som troligen inte har liknande felrapportering...

Fördelar OSM:

• Har ett tydligt och kraftfullt frågespråk.
• Man kan enkelt validera vilket data som faktiskt finns.
• Det finns taginfo som visar hur taggar används i praktiken.
• Det finns verktyg som visar de senaste ändringarna i ett område.
• Jag gillar Wikidata-tänket med egenskaper som t.ex. P18, där man dessutom kan ha namn på flera språk
• Det jag saknar är något motsvarande EU:s termkataloger – där ligger vi efter.

Specifikationerna jag sett

• Ofta bara PDF:er.
• Det går inte att validera sitt data mot dom.
• Jag är tveksam till om det är levande dokument – jag har sällan sett en version 2.

Känslan är att de skrivs av konsulter, publiceras och sedan glöms bort. (Rätta mig gärna om jag har fel.)

@lmdaniel tackar.... skulle vilja se en bra datamodell och en tydlig termkatalog med persistenta identifierare som används....

Summa sumarum tveksamt om det finns någon som orkar leta runt bland 290 kommuner och fixa bra data.... om det skall vara så här tröttsamt...

...så nu tolkar jag att du ändå menar att det skulle vara bra med en definierad standard, publicerad på dataportalen, så du slipper göra webscraping på utspridda hemsidor med tveksam metadatakvalitet?

Stockholm skulle ju t.ex. kunna ta sitt data som inte följer någon fastställd specifikation, och publicerar den enligt den föreslagna "standarden" (handlar väl om att komplettera med några värden per rastgård) och så gör man ett sparql-fråga till datakatalogen, får fram alla ändpunkter och kan göra en sammanställning till din DOGPARK SWEDEN -tjänst utan att behöva webscrapa (eller kombinera de båda datakällorna?)