Community på Sveriges dataportal

Magnus Sälgö

SPARQL det är bara att vibe programmera med ChatGPT...

jag skapade denna dashboard på några dagar med chatGPT koda - tog 2 månader att vandra 27 mil och ta 5000 bilder(senaste) dock

Magnus Sälgö

Vad jag hitta

Wikidata 41 stycken lista / karta

OSM

leisure=dog_park
- overpass

Useful combination

name=* – Name of the dog park
surface=* – Surface covering the area; often grass surface=grass
lit=yes – This area is lit after dark

amenity=watering_place - for animals to drink water
amenity=waste_basket , waste=dog_excrement - for dog excrement disposal
amenity=dog_toilet - for dog toilet
barrier=fence – can be used to map a fence around the dog park
vending=excrement_bags - excrement bag dispenser
dog=* - access restrictions relating to dogs
amenity=animal_training - facility used for non-competitive animal training.
Proposed_features/Dog_off-leash_area - approved proposal

Off topic jag la till OSM Tag på hotell om hundar får bo där se

tomasmonsen

@Magnus-Sälgö sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? :

Trevligt man kan undra varför detta inte beskrivs så folk kunnat använda tidigare....

Sökning dom ggr "SPARQL dataportalen" diskuterats på forumet verkar som det snackats om sedan 2022.... Huston Huston...

Ja det är relativt nytt, jag upptäckte detta i somras när jag hackade runt lite - man har tillfört denna funktion nyss och kanske inte varit jättetydlig med att annonsera det. Jag tänkte att jag kunde hjälpa till med detta inlägg.

Troligen kan vi ordna nån tråd med steg-för-steg för att kunna nyttja funktionen framöver, jag vet ju att du är händig med SparQL och själv är jag glad entusiast

Jag har föreslagit att detta tas upp i dokumentationen för plattformen och jag vet att @josefinlassi är "på" det, visst är det så, Josefin?

Magnus Sälgö

Trevligt man kan undra varför detta inte beskrivs så folk kunnat använda tidigare....

Sökning dom ggr "SPARQL dataportalen" diskuterats på forumet verkar som det snackats om sedan 2022.... Huston Huston...

Magnus Sälgö

Finns det några planer på att skapa länkade data för att se avvikelser mellan länderna då det gäller öppna data

Matcha myndigheter i Lettland med motsvarande i Sverige
1. se vilken typ av data och datamodell dom använder?

Tror att det jobb @Ainali gjort med att skapa persistenta identifierare för alla myndigheter i världen och sedan ha metadata om dom borde göra det lite enklare

Govdirectory - video
- Lettland / Latvia
  - Ministry of Foreign Affairs WD Q285178
    - har enWIkipedia

Fråga

finns det 2025 persistenta identifierare för svenska myndigheter eller är allt datasilos...
hur identifierare dataportalen en myndighet som laddar upp dataset finns det linked data
fins det termkataloger som har samma som så att vi kan enkelt koppla ihop oss med Lettland tror jag pratade om det 2021 länk och hade EEA som exempel se bathingWaterIdentifier

Magnus Sälgö

Exempel hur en led kan beskrivas med en dashboard

Magnus Sälgö

Dataverkstadens nya liv hos Internetstiftelsen

Nya buzzword

ChatGPT

Buzzword / uttryck	Frekvens / i vilka sammanhang	Vad det signalerar / varför används
Öppen data / öppna data	återkommande i hela rapporten, t.ex. vid gemensamma karttjänster, specifikationer, stödinsatser. ([Internetstiftelsen][1])	Betoning på transparens, insyn, innovation — att data ska vara tillgänglig för många. Det är centralt för demokrati- och innovationsargument.
Delbar data / delad data	används ofta tillsammans med “öppen” eller i kontexten att undvika “silos”. ([Internetstiftelsen][1])	Signal att data inte ska ligga isolerat hos enskilda aktörer utan kunna utbytas och användas av flera.
Interoperabilitet / interoperabla	särskilt i delen “Månadens spaning – Data som grund för AI” och specifikationer. ([Internetstiftelsen][1])	Vikt för att system ska kunna “prata” med varandra — kommuner, regioner, myndigheter — samt för att AI-modeller ska kunna använda data från olika källor på ett sömlöst sätt.
Specifikationer / gemensamma strukturer / datamodeller	huvudområdet “Specificera”, listar många specifika datamängder som POI, skolinformation, etc. ([Internetstiftelsen][1])	Det pekar mot standardisering — att man vill att olika aktörer använder samma definitioner, format, modell för data så att återanvändning och kvalitet höjs.
Samverkan	återkommande när man beskriver partners, aktörer, referensgrupper, nätverk etc. ([Internetstiftelsen][1])	Betoning på att man inte gör detta ensam utan via samarbete mellan kommuner, regioner, myndigheter, privata aktörer. Viktigt för legitimitet, spridning, resurser.
Stödja / stöd	stödinsatser, verktyg, föredrag, nätverk, vägledningar. ([Internetstiftelsen][1])	Signal att fokus ligger inte bara på policy / strategi utan också att ge praktiskt stöd till aktörer som behöver hjälp att bli mer “datamogna”.
Samordna	“Samordna – omsätta i nytta och lärande” och liknande inslag. ([Internetstiftelsen][1])	Man vill inte bara skapa specifikationer och standarder utan också se till att det blir nytta och lärdom i praktiken.
Nyckeltal för öppen data – tillgänglighet, användning, effekt, mognad	nämns under samordna. ([Internetstiftelsen][1])	Man vill mäta — hur bra data fungerar, används, hur mogen aktören är vad gäller delning.
Klimatdata	nämns som ett potentiellt satsningsområde. ([Internetstiftelsen][1])	Indikerar att rapporten vill koppla data-/öppen data-agendan till större samhällsutmaningar som klimatkrisen.
AI / “Data som grund för AI”	i spaningen — hur AI kräver öppen/-delbar/-interoperabel data. ([Internetstiftelsen][1])	Ett styrande tema: AI används som ett argument för varför data måste vara tillgängligt, bra strukturerat etc. Det ger hög relevans och tryck för att agera.
[1]: https://internetstiftelsen.se/dataverkstaden/aktuellt/lagesrapport-for-den-nationella-dataverkstaden-september-2025/ "Lägesrapport för den nationella dataverkstaden, september 2025	Internetstiftelsen"

Vad behövs för att detta skall fungera

PerAnd

Det är väl bra om vi kan göra oss lite mindre beroende av stora amerikanska tech-giganter. Men jag skulle gärna se en mer nyanserad diskussion. Är det klienter och klientprogramvara som avses? Serverprogramvara i de Drifttjänster som offentlig sektor upphandlar varje år? Virtualisering? Logghantering? Att Microsoft är totalt dominerande när vi diskuterar klienter och identitetshantering är ingen nyhet, men det har de varit i över 20 år och fortfarande är det ingen seriös aktör som kan erbjuda en funktionell lösning som tilltalar användarna.

Det finns en uppsjö av offentliga aktörer i Sverige (mest kommuner) som har tagit fram ambitiösa program, gått all-in i en open-sourcebaserad ansats, för klienter och klientprogramvara, för webservrar, för applikationer. Men sen backar man tillbaka. Ingen kommer längre ihåg att Jönköping, Hallsberg, Luleå, Filipstad, Motala och Eksjö alla för 20 år sedan satsade på open-sourcebaserade alternativ istället för Office-paketet.

Sundsvalls kommun, som har varit lite av en föregångare avseende open-source (man la exempelvis ett antal miljoner skattekronor på att utveckla en egen katalogtjänst/metakatalog istället för att använda Microsofts standardprogramvaror) övergav ändå till slut Wordpress till förmån för SiteVision för ett par år sedan. Efter att ha åkt land och rike runt och promotat just Wordpress.

Vad hände med eSams digitala samverkansplattform? Är det några myndigheter som hoppade på det tåget?

Skulle vara intressant med en liten utredning som analyserar varför tidigare open-source satsningar avseende klientprogramvara inte har flugit. Så kan vi koncentrera oss på att åtgärda dessa.

Andersos

@josefinlassi Vet ni när detta kommer att bli aktuellt? Har liknande problematik hos oss. Känns oklart om man ska vända sig till DIGG eller leverantören av vår datakatalog om frågor rörande metadatakvalitet.

Jacob

Trist. Och tråkigt att man helt och hållet verkar ha landat i resonemanget att inget skulle fungera om man inte hade Microsofts lösningar.

Community på Sveriges dataportal

Sök

See also

Vad behövs för att detta skall fungera

Status