DIGG efter sju år: Sveriges digitalisering: Problemet är inte att vi saknar strategier – utan att vi saknar struktur

[Magnus Sälgö]

Med dagens AI-verktyg går det snabbt att jämföra myndigheters förmåga med andra länder och aktörer. Tyvärr blir bilden för Sverige mer entydig ju fler indikatorer man granskar: vi har strukturella problem i hela det offentliga digitaliseringslandskapet som inte adresseras.

Regeringen beskriver sammanslagningen av PTS och DIGG som ett sätt att påbörja uppbyggnaden av en större gemensam myndighet för Sveriges digitalisering. Frågan är om man verkligen har förstått grundproblemet – eller om man förstärker det.

1. Indikationerna är samstämmiga: Sverige halkar efter
AI-genererade analyser fångar i princip samma brister som OECD, EU och Digital Nations redan påpekat:

• Svag interoperabilitet
• Låg datamognad
• Avsaknad av nationell digital infrastruktur
• Ett decentraliserat ansvar som gör att ingenting blir genomfört

Exempel:

• Issue #1544: Analysen pekar på att Sverige inte är på väg att bli bäst i världen på digitalisering – snarare tvärtom.

• Issue #1527: Jämförelse med övriga Norden visar tydligt att Sverige tappar tempo.

2. Dataportalen är ett illustrativt exempel på systemfelet
Dataportalen lanserades 2012 och bär fortfarande strukturen av en metadata-dump, inte ett nav för nationell data-infrastruktur.

Issue #1543 sammanfattar problemen:
A. Engångsleveranser – data hålls inte aktuellt
B. Fokus på metadata istället för data
C. EDP-integration förstärker problemet eftersom EDP inte löser avsaknaden av API-infrastruktur och kontinuerliga datatjänster

• se även "Ett Ekosystem måste skapas... #76" 2022-10-22

Trots att området varit känt i mer än tio år saknas fortfarande:

• API-first-krav
• Nationella datamodeller
• Kvalitetskrav på maskinläsbarhet
• Gemensamma versionerade datatjänster
• Implementering av FAIR data-principer och persistenta unika identifierare

Detta är inte tekniska detaljer – det är grundläggande förmåga.

Tragiskt exempel är hur DIGG själva arbetar se Myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) där Statskontoret konstatera om dom INTE jobbar enligt sitt regleringsbrev #610

• "Digg har däremot inte lyckats etablera hållbara strukturer för bland annat kompetensförsörjning, verksamhetsplanering och resultatredovisning."
• "Det gör också att det inte är möjligt att bedöma myndighetens resultat och inte heller dra några tydliga slutsatser om hur Digg fullgör sitt uppdrag."
  • hur skall man då kunna styra upp övriga Sveriges myndigheter

3. Vinnova och andra satsningar förstärker fragmenteringen.
Issue #1538 visar hur stora belopp hamnar hos konsulter som levererar PDF-specifikationer i stället för fungerande datatjänster NSÖD, Dataverkstaden... . Det saknas styrning som säkerställer att offentligt finansierade projekt faktiskt ökar Sveriges nationella interoperabilitet och API-förmåga.

4. DIGGs egen förklaring – och varför den inte räcker
När skillnaderna mot länder som Estland blir uppenbara återkommer en standardförklaring:

“Vi kan inte styra över andra offentliga aktörer.” (Issue #1537)

Och där står vi.

• Ingen aktör känner sig ha mandat att sätta krav, införa standarder eller driva nationell infrastruktur.
• Ingen kan kräva API-first eller öppna datamodeller.
• Ingenting tvingar fram förändring. 7 år ung 2 miljarder utan leverans ...

Sammantaget blir slutsatsen tyvärr lika tröttsam som förutsägbar: vi vet vad som är fel, vi har vetat det länge, och ändå fortsätter allt som förut inget tyder på att saker blir bättre