Community på Sveriges dataportal

@jonor Ja, jag håller med. Kvantitet används på många områden (t.ex. kvantitativa mått, som antal citeringar, används för att rangordna forskare). Jag tror det helt enkelt beror på att det är ett enkelt sätt att mäta, som inte kräver eftertanke, djupare analys eller utredning. Det kräver inte heller något ansvarstagande för mått, nyckeltal och mer komplexa indikatorer. Öppna data mäts också på antal, den här dataportalen (liksom andra dataportaler) är ett exempel på att antal (länkade datamängder) lyfts fram som ett kvalitetsmått. Det finns inget som mäter kvalitet, tillgänglighet eller användbarhet på datamängderna. I offentlig sektor mäts ofta framgång i projekt genom hur många nätverksträffar som anordnats och hur många dokument/presentationer som producerats.
dataportal.PNG

@mattias Mycket intressant!

@jonor testade att samla ihop saker i denna tråd fyll gärna på

@jonor @mattias jag tänker att ni säkert sett att det finns men någon som är inne här kanske inte har hittat dit. Det finns en lång kedja i NodeBB Community där de diskuterar för och nackdelar med discourse vs NodeBB.

Trådstartaren skrev 2014 "I saw another discussion "DISCOURSE IS BETTER" but that's not very productive. Instead let's look at what each does better than the other.

I'm posting this under feature requests because that is where I hope this conversation leads."

Så förhoppningsvis har de använt det för utvecklingen och bli bättre, tråden levde senast nov 2021 och 132 inlägg in (jag har inte läst alla).

@mistral delar dina slutsatser.

@Stefan-Wallin håller helt med om att det är otydligt. Vi tar med oss frågan om default-inställningar.

Politiker eller organisationen själv

Frågan är varför kan inte myndigheter/kommuner själva styra upp saker? Bara att samordna allt inköp underhåll av alla Sveriges utegym borde man kunna räkna hem på 10 sekunder det rör sig om 1300 utegym a kostnad 200 000- 500 000 Skr -> 500 miljoner kronor sedan att få ut det så fet Sverige blir smalare kan nog också räknas på. Detta mål är även en del av Agenda 2030

Exempel varför fetSverige även det skall bekämpas 😉 SCB "Indikator 2.2.4(N) - Förekomst av övervikt och fetma" metadatadokumentation Folkhälsomyndighetens "Övervikt och fetma (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021" SDG & me goal 2 indicator 4 Kolada "Invånare med fetma, andel (%) (U01411)

14d88428-7a94-4dcc-9ff8-6d07ba7a2e79-image.png

@jonor sa i Why Government Websites Need a Knowledge Graph:

Varför politikerna inte verkar intressera sig för eller engagera sig i IT-utvecklingen har jag också tyckt är märkligt, men fokus kanske ligger på någon slags

Frågan är nog som sagt varför det skall vara politikerna eller en sund organisation som tar initiativet

Jag var i förra veckan och lyssna på ett Jobtech event "a walk in the Park - step 2" med just oppositionspolitiker och det som upprepades var fiaskot med Öppna skolplattformen så viss insikt finns om att IT problem finns...

Exempel där jag gissar att en KG passar som handen i handsken är att spåra skumisar som går uder radarn....

kollar vi på DIGG så har dom nu ett nytt uppdrag "Regeringen tillsätter en utredning för att utestänga oseriösa leverantörer i upphandlingar" som borde finnas i en öppen publik backlog --> vi skulle då kunna kommentera och peka på hur OCCCP jobbar med Linked data inom detta område - "Organized Crime and Corruption Reporting Project" dvs. här borde DIGG själva inse att en kunskapsgraf ger mervärde om dom skall spåra organisationer som gör allt för att gå under radarn, annat exempel i denna genre är Panama härvan där det nu går att ladda ned datat med en grafdatabas Neo4j och testa själv...

c6be7220-34ea-4165-9016-2aee7dbf3cc4-image.png

@jonor Jag skapade ett nytt ämne för vidare diskussion om finansiering och uppföljning av stödprojekt för öppen källkod och öppna data, eftersom det börjar avvika från trådens huvudämne om hantering av IT-säkerhet.

https://community.dataportal.se/topic/320/uppföljning-av-support-projekt-för-användare-av-öppen-källkodsprodukter

😃 DIGG uptime håller reda på webplatsens status och en backlog på saker som dyker upp/förklaras levererade (endast 2 saker hittills vi hittat är avslutade)

2b5cb5c7-a14b-4e18-915b-f01bd0119800-image.png

@björn-hagström Bra sammanfattat! Som jag uppfattar pågående arbete så är det en mognadstrappa som vi befinner oss på. Steg ett är att överhuvudtaget möjliggöra att data kan göras sökbar på ett och samma ställe. Steg två är att säkerställa att det som läggs upp håller rätt kvalitet.

@jonor: Dina synpunkter är relevanta och jag funderar på hur vi kan smala ihop dina olika exempel så att det blir lätt att återfinna. (Så att vi senare kan gå tillbaka och se om vi blir bättre). Om du har möjlighet att lägga lite mer tid på detta hör gärna av dig till mig på maria.dalhage@digg.se så kan vi ha en kort avstämning.

@jonass Will do 🙂

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

@jonor
Hej,
Tack för ditt förslag. Jag slog ihop dem till en och samma, så nu ligger de under taggen öppna data.
Vänliga hälsningar,
Kristine

@jonor
Bra fråga - som du själv noterat, så ligger bokmärken under sin egna profil. För andra som också är intresserade, hittar man alltså till profilen genom att klicka på sitt bild till höger, och sedan på sitt användarnamn. Bokmärken visas inte för andra användare på forumet. Bokmärken syftar till att kunna spara de inlägg man vill kunna spara och återkomma till i efterhand. Man bokmärker ett inlägg genom att klicka på de tre små prickarna nere i högra hörnet under ett inlägg.

Forumet bygger på ett öppen källkodsprojekt, NodeBB, och som har sin dokumentation publicerad på webben på denna länk https://docs.nodebb.org/ . Finns dock inte någon utförlig dokumentation där mer än så rörande just bokmärken.

@nina_ Ok. Roligt att också temat finns som öppen källkod. Jag hade inte tänkt på att DIGG har ett kodförvar på GitHub och att titta efter där.

Jag gissade att det var den medföljande editorn för NodeBB som användes, samma problem verkar förekomma i andra forum som använder den programvaran.

@jonass tackar jag lyssnade på Swedish JobTech "2020-09-30 Vad innebär datadrivna arbetsmarknadstjänster?" tipsa gärna om fler bra dikussioner/föredrag

Gissar att alla vinner på om vi delar vad som fungerar eller inte...

Inom Wikivärlden testas det en hel del ML och en lärdom var att Bias ställer till det så alla bilder med präster klassificerades som "katolska präster" troligen på "fel" träningsdata.... men vi har klottersannering som verkar funka bra...