Community på Sveriges dataportal

@Maria_Dalhage Öppen programvara har länge framhållits som en viktig faktor för digitaliseringen. Och fördelarna med Öppen källkod är väl beskrivna. Det handlar bland annat om minskade kostnader för licenser med långa och tvingande underhållsavtal och bättre möjligheter till utveckling i samverkan. Men också om att undvika inlåsningseffekter där åtkomsten till egen data styrs av licenser och avtal, vilket fördyrar och försvårar byte av systemleverantör.
I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation. Ta steget från systemförvaltning till informationsförvaltning. För om informationen kan samverka i digitaliseringen spelar det mindre roll hur verktygen för att skapa och underhålla en viss verksamhets information är licensierade. Öppna, väl dokumenterade och gärna standardiserade databaser kanske är mer värda än slutna system, även om de är öppen källkod? Det behöver inte vara likhetstecken mellan licensierade verktyg och slutna databaser.
Men som andra har nämnt är silodatabaser och slutna verksamhetskulturer hinder mot en effektiv samverkande informationshantering. I hög grad beror det nog på att man inte vet vilken information som hanteras i korridoren i våningen över, eller på vilket sätt den egna informationen kunde komma andra till nytta. Det väcker en tanke hos mig om att inrätta en kommunal informationssamordnare. Titeln GIS-samordnare (eg. geodatasamordnare) är etablerad, men kunde utökas till kommunens samlade intelligens.
Sökningar på termen leder för det mesta fram till tjänster för information i betydelsen kommunikation; Informatörer, producenter av text och bild och så vidare.
Min tanke är istället en samordnare för digital information, med uppdrag att dammsuga kommunens ofta hundratals system efter återanvändbar information. Jag är medveten om att rådande systemtänk för det mesta förhindrar ett effektivt utnyttjande av den lagrade kunskapen, men att lyfta fram dess existens kanske skapar en efterfrågan som kan ändra på förekommande administrativa hinder?

@mistral I sammanhanget kan det vara värt att granska hur Lantmäteriet valt att lösa sitt uppdrag att skapa en Nationell geodataplattform med öppna data.
Tillgången till plattformen är låst bakom dubbla kontoregistreringar och inloggningar varefter man får tillgång till en API-nyckel för maskinkommunikation. Nedladdning av data i öppna format eller öppna karttjänster erbjuds inte. Och detta är inte enligt någon instruktion, utan helt och hållet Lantmäteriets eget val. Idag finns bara två datamängder, detaljplaner och byggnader. Det finns ett par tusen planer och en byggnad. Men planen är att alla värdefulla datamängder för planeringsändamål och samhällsbyggnad ska ligga på den här plattformen. Det innebär en kraftigt minskad tillgänglighet för redan öppna data, som redan finns tillgängliga i öppna format.

Jag har funderat på det där.
Om vi tänker oss en upphandling som är helt neutral i frågan, dvs utan upphandlingskrav som gynnar eller missgynnar öppen källkod i relation till proprietära lösningar. Vi kan kalla det för en funktionsupphandling.
Sådana upphandlingar borde vinnas av lösningar med öppen källkod eftersom licenskostnader och årliga underhållsavtal bortfaller.
Men så är det inte i verkligheten. Tydligen finns det upphandlingskrav som indirekt premierar proprietära lösningar. Det vore intressant att utreda.
Min gissning är att allt för många upphandlingar görs med ett traditionellt systemtänk och inte bryr sig om att det ger dyrare, oflexibla lösningar med inlåsta data.

Om det kan vara till någon ledning så har den Nationella geodataplattformen beslutat att frångå standarden för öppna data i geoJSON och leverera utdata i SWEREF 99 TM (EPSG:3006). Tyvärr betyder det att deras nedladdade geoJSON kommer helt utan uppgift om koordinatsystem. Så vitt jag ser så har ni utnyttjat en crs-sektion för att ange EPSG:3007 vilket ju är bättre. Å andra sidan, geoJSON standarden är rätt tydlig och förutsätter WGS84 av bl a detta skäl:
In general, GeoJSON processing software is not expected to have access to coordinate reference system databases or to have network access to coordinate reference system transformation parameters. However, where all involved parties have a prior arrangement, alternative coordinate reference systems can be used without risk of data being misinterpreted.
Om valet enbart beror på att acceptera ett fel på 7-8 dm eller att följa standarden för GeoJSON så skulle jag välja det senare, i alla fall för de typer av data ni har publicerat hittills.
Men varför kan man bara hitta era öppna geodata på dataportal.se? Jag letade i första hand på varberg.se och det är jag nog inte ensam om.

Häromdagen fanns Öppna geodata på nyhetsplats. Det hör inte till vanligheterna. “Nu släpper Lantmäteriet detaljerade kartdata fria” var en rubrik jag såg.
Saken syftade på ett beslut av EU-kommissionen att godkänna det tillägg till Öppna Data-direktivet som innebär att vissa särskilt viktiga datamängder ska tillhandahållas utan avgift /1.
Detta ger anledning till en behärskad optimism, men knappt mer än det. Det finns flera skäl till återhållsamhet.
Den här reformen hade vi kunnat genomföra för många år sedan. Det har inte funnits några skäl att invänta EU-direktiv om viljan och förmågan hade funnits hos Lantmäteriet tillsammans med regeringen. Samhällsnyttan av öppna geodata är inte omtvistad och skulle flerfaldigt överstiga den i sammanhanget låga investeringen. Den sittande regeringen har inte på något sätt signalerat något nytt ställningstagande i saken. Det saknas alltså finansiering, både för att friköpa data och för att tillgängliggöra den.
Medlemsstaterna har 16 månader på sig att implementera direktivet. Då är vi i maj-juni 2024. Det är knappast ‘nu’. Det förra direktivet om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data blev inte svensk lag förrän i augusti 2022, drygt ett år efter sista införandedatum, vilket till och med fick EU-kommissionen att inleda en överträdelseprocess mot Sverige. Lantmäteriet, som inte är känt som Sveriges snabbaste myndighet behöver nog ett år ytterligare, och då skriver vi 2025.
Öppna data behöver också vara tillgängliga och användbara. Det betyder att de ska tillhandahållas anonymt, utan krav på registrering eller inloggning. Data ska också tillhandahållas i öppna format, som inte kräver licensierade applikationer eller programutveckling för att användas. Lantmäteriet bygger just nu en nationell geodataplattform, där redan öppna data för detaljplaner lagras. Denna är inte tillgänglig i öppna format, utan bara genom exklusiv maskinkommunikation. Min farhåga är att de kommer att lägga de här viktiga datamängderna bakom samma begränsningar. Direktivet föreskriver dock att data ska göras tillgängliga för vidareutnyttjande “i ett offentligt dokumenterat, öppet maskinläsbart format som är erkänt i unionen eller internationellt” vilket låter lugnande.
Så till innehållet som ska släppas fritt. Fastighetsgränser nämns, men inte övrig fastighetsinformation. Det är ju rätt meningslöst. Adresser blir bra, så vitt de inkluderar postnummer. Postnummersystemet är för övrigt en annan värdefull datamängd men den har vi slarvat bort till ett privat bolag. Ett problem är att EU-direktivet vill ha kartdata upp till skala 1:5000. Lantmäteriet har bara data upp till 1:10000 så där finns förbättringspotential. Om man sedan nagelfar de datamängder som direktivet förtecknar under styckena Geospatiala data, Jordobservation och Miljö samt Rörlighet så finns det betydande skillnader mellan dessa och Lantmäteriets produkter. Mest iögonfallande är att vägnät inte finns i listan. Vattenvägar finns, men inget landvägnät. Nu hoppas jag att Lantmäteriet höjer blicken och inte lägger sig på någon absolut miniminivå.
En bra början vore att helt enkelt öppna produktkatalogen för Geodatasamverkan /2. Det skulle också ha den fördelen att det sedan ett decennium finns välkända rutiner för paketering och distribution av dessa geodata.
1/ https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023R0138&from=EN
2/ https://www.lantmateriet.se/contentassets/0506f166cf3c4e659943e9e28ea5b8fc/produktutbud-geodatasamverkan-bilaga2.pdf

@ChristerOlsson Istället för att försöka krångla in ett nationellt referenssystem i Geojson kanske man ska tänka i två banor: Dels tillhandahållande i Geojson enligt helt enligt standard för dem som gillar det formatet (och accepterar den lägre upplösningen) och dels i något av dagens öppna geodataformat (T ex Geopackage, Geoparquet, Flatgeobuf eller liknande). Här är det fritt att sätta referenssystem, och för en del användare kan det vara lättare att konsumera de formaten. I vilket fall skapar man en valmöjlighet. I en professionell geodata-miljö måste det vara okomplicerat att exportera en datamängd i parallella spår.

GEODATATORGET i ny kostym

Efter en tids driftproblem har jag lagt ett par dagar på att flytta torget till en ny adress och en kraftfullare plattform. Där hoppas jag kunna utveckla fler tjänster så småningom.

Ny adress är geonet.se/geonetwork, och den gamla adressen är stängd.

Innehållet är i princip oförändrat, och är som tidigare en sammanställning av ett flertal metadatakataloger och öppna källor med karttjänster.

I startläge redovisas metadata enligt INSPIRE-tema, men bara där sådan klassning finns. Växla till Ämne för redovisning av data i ämneskategorier.

Ett tips är att börja med en tom sökning. Då redovisas alla poster, och filtrering kan göras i innehållsförteckningen till vänster på förekommande nyckelord, datatyper osv i önskade kombinationer. Spara webblänken för att återanvända en sökning.

Gränssnittet är förbättrat, men också delvis förändrat. Till exempel går det inte alltid att hämta länkar till data eller karttjänster i visningsläget Standardvy, utan de får sökas under fliken distribution i den fullständiga vyn. Att dela upp det så minskar skrollandet.

Ha så kul.

@ChristerOlsson Det där är en intressant fråga, som aktualiseras i takt med att all alltmer 'öppen data' enbart tillhandahålls med maskinkommunikation i 'öppna' API:er. Ett brännande exempel är Lantmäteriets lösning för 'öppna' geodata, den nationella geodataplattformen (NGP).
Hur ser metadata ut för ett API? Beskriver det hur anrop ska ske, vilka variabler som finns tillgängliga och hur svaren ska tolkas?
Finns det någon metadatastandard för API:er?

@VisbyStar Ingen har väl undgått att EU nu tvingar oss att göra en del geografiska grunddata öppna. Tyvärr har Lantmäteriet redan talat om att Fastighetsinformationen inte ska släppas fri. I övrigt vilar själva genomförandet i dunkel. Vi som är intresserade av öppna geodata behöver ligga på Lantmäteriet för att få en diskussion om detta. Annars kommer de att problematisera och låsa in data på samma sätt som skett med de digitala detaljplanerna. Jag har skrivit lite om min syn på processen här. https://www.linkedin.com/pulse/äntligen-öppna-geodata-eller-giskraft

Digitala brevlådor var på nyheterna i veckan. Man vill utreda en skyldighet för myndigheter och allmänhet att skicka och ta emot post med en digital brevlåda. Det är inget konstigt, så har de haft det i Danmark i snart tio år. Och där har de bara en digital brevlåda och har inte sett något behov av konkurrerande tjänster. Jag hoppas att utredningen kommer att föreslå EN enda statlig digital brevlåda, och även att förbättra så att allmänheten kan skicka brev via den. Det är bara en av många möjliga förbättringar av systemet.
Låt mig jämföra min analoga brevlåda med min digitala. Som objekt tar jag det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten.

Analogt system
1 Kuvertet ligger i min brevlåda eller innanför lägenhetsdörren.
2 Jag sprättar upp det och kan ta del av innehållet.

Digitalt system
1 Jag får e-post från Kivra att jag har ett brev från Pensionsmyndigheten. Då har jag först loggat in i min e-postklient.
2 E-brevet uppmanar mig att logga in på Kivra, men det finns ingen länk.
3 Jag får leta upp appen och logga in på Kivra.
4 Där hittar jag brevet Orange kuvert från Pensionsmyndigheten.
5 I det står det att jag har fått ett Orange kuvert, och att jag ska logga in på Pensionsmyndigheten för att läsa innehållet. Här finns faktiskt en länk för inloggning. Sedan får jag själv leta vidare för att hitta en länk till årsbeskedet i form av en pdf-fil som jag inte kan läsa på telefonens skärm.
6 Jag måste gå till min dator och upprepa stegen ovan för att ladda ned pdf-filen.
7 Jag skriver ut den och kan ta del av innehållet.

Frågan är för vem en Digital brevlåda är bättre? I det här fallet är det knappast för mottagarens nytta.

Det här var ett bra initiativ. Geodata är en av de viktigaste komponenterna i digitaliseringen av samhällsbyggnaden. Geodata representerar också en datamängd som sedan länge borde varit öppna data, liksom man har gjort i våra grannländer. Och trots HVD (som nog bara blir en tumme) kommer de värdefullaste datamängderna fortsatt att vara betaldata. Men det finns redan nu gott om officiella geodata som är både öppna och tillgängliga genom kända format och karttjänster.
Jag driver sedan några år tillbaka tjänsten Geodatatorget, som syftar till att samla och harmonisera metadata ur flera öppna metadatakataloger och öppna karttjänster. Välkommen att gå in där och ta en titt. Tjänsten riktar sig främst till användare som vill använda geodata i öppna format, utan krav på registrering eller applikationsprogrammering och därmed inte kan använda den Nationella geodataplattformen.

GEODATATORGET

Det går inte att förstå hur en programvara kan kosta tre miljarder och ta sex år för att anpassa till den miljö som det upphandlats till. Det känns som att det är ett monolitiskt system som var föråldrat redan när det upphandlades, och som inte fyller moderna krav på att separera information och applikation för att möjliggöra digitalisering och extern innovation och utveckling.

Hej! Är den rapporten öppna data? (Af-2021/0001 1174)
Leverantörsberoende och inlåsta data är i hög grad fallet för hantering av geodata, en av de viktigare datatyperna för att förverkliga en digital samhällsbyggnadsprocess.

Eller så kan man besöka Riksantikvarieämbetets öppna-data-portal

https://www.raa.se/hitta-information/oppna-data/oppna-data-portal/

Där erbjuds, utöver det API som Lantmäteriet råder över, flera genuint öppna format och tjänster för tillgång till registret över kulturhistoriska lämningar, precis som det ska vara med genuint öppna data.
Registret erbjuds för nedladdning, dels kommun- och länsvis paketerat, och dels för hela landet. Data är direkt användbara i det öppna formatet Geopackage. Det äldre formatet shapefil erbjuds i begränsad omfattning.
Exempelvis den här länken som hämtar Skånes lämningar: https://pub.raa.se/nedladdning/datauttag/lamningar/lan/lämningar_län_skåne.gpkg
Om man behöver ett stilsatt och klart kartskikt, med koppling till registrets information erbjuds öppna tjänster, både WMS och WFS för direkt användning i egna verktyg eller i en egen webkarta. Stilsättningen är den samma som i Fornsök, så det är lätt att känna igen data.
Här är WMS- och WFS-länkarna:

https://pub.raa.se/visning/lamningar_v1/wms?service=wms&version=1.3.0&request=GetCapabilities
https://inspire-raa.metria.se/geoserver/Kulturhistoriska_lamningar/wfs?request=getcapabilities&service=wfs

Alla dessa är fritt tillgängliga, utan några Pythonskript, registreringar eller inloggningar, och utan krav på applikationsutveckling eller egen stilsättning för att använda data.
Precis så som genuint öppna data ska vara. Och så som RAÄ i alla tider erbjudit sitt register. Att krångla in registret i NGP har inte tillfört någonting, och innebär i värsta fall en onödig dubbellagring av data.

Den digitala infrastrukturen måste ta klivet från systemförvaltning till informationsförvaltning. Digitalisering är samverkande informationshantering, och den uppnås inte med parallell datorisering i olika system, särskilt inte om de inte kan utbyta data mellan varandra. Digitalisering måste sära på information och applikation, datalager och gränsnitt. På så vis kan gränssnitten anpassas efter behov, inte som systemleverantören bestämmer. Det är fullt möjligt att Millenniehaveriet bara är ett gränssnittsproblem. Tyvärr kommer debatten inte djupare än så.

@joho68 En idé kanske är att föreskriva öppen källkod i upphandlingen?

Det behöver inte vara antingen eller, upprepar jag med en papegojas envishet. Men det är naturligt att fokusera på geospatiala tillämpningar när vi diskuterar geodata. Mitt exempel visar att det går utmärkt väl att erbjuda systemberoende tillgång SAMTIDIGT som data erbjuds i öppna tjänster, i öppna format för direkt användning. Att Lantmäteriet ENBART fokuserar på data i programmeringsgränssnitt gynnar bara den redan etablerade geodatabranschen. Näringslivet, civilsamhället och medborgarna har ingen tillgång till äkta öppna data.

Geodata är samhällsbyggnadens DNA. Men för att fylla sin roll behöver geodata vara öppna, tillgängliga, användbara och möjliga att använda i alla sammanhang och applikationer. Det är grundsatserna i den Nationella geodatastrategin som nu är inne på sin andra femårsperiod.
Tyvärr är de mest värdefulla geodatamängderna ännu inte öppna. Lantmäteriet har inte lyckats öppna fastighetskartan, eller fastighets- och adressregistret.
Tillgången på Öppna geodata är trots allt rätt god. Flera dataproducenter erbjuder data för nedladdning eller som karttjänster. Som exempel kan nämnas Trafikverkets vägdatabas, meteorologiska data från SMHI eller fornminnen från RAÄ. Det kan dock vara svårt att hitta data.
Därför har jag skapat tjänsten geodatatorget.se. Den sammanställer metadata från ett flertal öppna kataloger och datakällor, till en sammanhållen katalogtjänst. Gränssnittet är inte fancy, men funktionellt. Fokus är på en kraftfull sökfunktion.
Kom gärna in och titta.
Funna datamängder kan i de flesta fall betraktas på Torgets karta. I metadata finns för det mesta förekommande länkar till nedladdning eller alternativa tjänster.
Tjänsten bygger på Geonetwork, en metadatakatalog i Öppen källkod. Den samlar regelbundet in metadata till Torget från ett antal öppna datakällor.
Du som kanske driver en karttjänst eller en metadatakatalog som du skulle vilja se på Geodatatorget, skicka en länk och lite info så kan jag se om den passar in. E-post finns på landningssidan.
Att arbeta med geodata kräver särskilda verktyg och viss kunskap. Alla datamängder som redovisas på Torget kan användas i QGIS som är ett fritt, professionellt geodataverktyg i Öppen källkod.

http://geodatatorget.se

Epost mats.elfstrom@giskraft.se

@jenniferskoglund Vi pratar om en tjänst från DIGG – Myndigheten för digital förvaltning. Det är oroväckande om en certifikatsfråga ligger utanför er kompetens. Och det heter 'förrän'. Förens är inte ens ett ord.

@lmdaniel Nej Daniel, jag hyser inget agg till Lantmäteriet. Fjorton år som anställd i Lantmäteriet/Metria gav mig grunderna i kartteknik, geodesi, fastighetsjuridik, fotogrammetri och geodata, men också uppfattningen att offentligt framställda geodata ska vara fria att använda i hela samhället för att vara till största möjliga nytta. Det var långt innan ‘öppna data’ var ett begrepp.
Inte heller fabricerar jag rykten. Jag misstog flytten av den Öppna topowebbkartan för den aviserade avvecklingen av WMTS-tjänsten, förlåt det misstaget. Men att Lantmäteriet 19 november 2024 i ett webbinarium uttryckte en önskan att stänga de avgiftsbelagda WMS-tjänsterna eftersom de var populära och dyra att driva är jag alldeles säker på. Det var så anmärkningsvärt att jag antecknade det, och även skrev om det på Facebook och Linkedin veckan efter. Den som vill kan söka upp mitt referat i Facebook-gruppen Digital samhällsbyggnad från 24 november 2024.
Men för att komma till det som är viktigt. Jag är väldigt kritisk, och mycket ledsen över det sätt som Lantmäteriet valt att tillgängliggöra NGP och HVD. Genom att stänga in geodata bakom en labyrint av staket och låsta grindar främjas inte en bred användning av våra geodata i samhället. Och det är sorgligt att det inte finns utrymme att diskutera det. Lantmäteriet har på avgörande sätt försämrat tillgängligheten till Öppna geodata de senaste åren. Mystiken kring geodata, att det behövs dyra GIS-system och särskild personal, stärker bara den redan mäktiga ‘geodatabranschen’ genom en ensidig inriktning på maskingränssnitt. Och återigen; Det behöver inte vara antingen eller. Det är bara en fråga om gränssnitt och åtkomst. Det går att driva WMS, WFS, WMTS och API:er parallellt, eller erbjuda nedladdning av direkt användbara paketerade data i öppna format. Vad vill egentligen Lantmäteriet?