Community på Sveriges dataportal

Känns som att det räcker att skrapa lite på ytan för att hitta tveksamma saker… många av dessa bidragsprojekt verkar lätt fastna i ett osunt bidragsberoende.

Jag granskade nyligen hur Tillväxtverket fördelar pengar till vandringsleder

Cirka 7 miljoner kronor går till Stockholm Archipelago Trail, som verkar vara tätt kopplad till partnerskapet “Stockholm Archipelago”, vilket i sin tur hänger ihop med Stockholms stads “Stockholm Business Region”.

7 miljoner är en betydande summa för en led som till stor del redan följer befintliga leder – de har mest satt upp blå/gula band på träd av dessa skall cirka 950 000 kronor gå till att skapa en Digital infrastruktur, utveckling av programvara det vi ser är ca. 80 websidor på engelska/svenska – mest med GPX-spår och Google Maps-inbäddningar senaste bidraget var ett textdokument utan koordinater om "Utmaningar och skönhet med vandring utanför högsäsong" jag vet inte om man skall skratta eller gråta... Ett exempel på vad som beställts är 11 vindskydd #148 När jag gick hela leden, 27 mil i mars/april, hittade jag bara fyra vindskydd. Jag träffade en av projektets deltagare och ställde en rak fråga om var de övriga vindskydden finns. Svaret blev lite undvikande – man ville “överraska vandrarna”, så platserna var hemliga (trots att man lovat öppna data 😉). Tillsynen verkar minst sagt bristfällig – Tillväxtverkets uppföljning består i princip av att ta båten till Grinda, äta på värdshuset och titta på en grillplats, sedan vidare till Utö för att se två vindskydd. Därefter antar man att alla 11 vindskydd är levererade.

Man kan fråga sig var detta skulle hamna på ett korruptionsindex. Det känns som ett systemfel där statliga medel fördelas via en aktör som Tillväxtverket, utan tillräcklig kompetens eller kontroll – och där flera aktörer lärt sig att utnyttja systemet.

Jag saknar en tydlig vision för hur friluftsdata borde hanteras – det är därför jag grävt djupare och byggt SAT Dashboard, med lite “vibe-kodning” som ett försök att visa på möjligheterna med att jobba datadrivet – men som vanligt saknas någon i andra änden.

2b6c9a94-0e66-4a1e-8072-5d00494b7d2a-image.png
85caa419-db4f-40f8-a3d0-74008277308a-image.png

Finns ju redan en del som öppna data. Sedan är det si och så med datakvaliteten i bokslutsdatat, t ex kan företagsnamn och orgnr ha bytt plats.

https://bolagsverket.se/apierochoppnadata.2531.html

@mattias Vilket bra inspel du har gjort Mattias! Det vore ju otroligt intressant, och viktigt, om vi kunde få öppna data kring finansieringen av politiska partier. Det har ju pratats en del om detta med aldrig hänt, så jag håller tummarna:)

@josefinlassi Jepp! Uppdateringen blev godkänd och jag hoppas att de får webbsidan med karta att fungera bättre snart. 🙂 https://github.com/okfn/dataportals.org/pull/331#event-11815356961

@Maria_Dalhage @mattias nu finns alla inspelningarna från SamNet #2 uppe här:

https://play.dfri.se/w/p/nCXb5kXYWpxkgHVsBqHL6N

Här är en länk direkt till Marias presentation, den var jättebra tycker jag: https://play.dfri.se/w/4Lfz7D7A1uxzmonekFHKyE

Ni borde definiera upp användarfall/user cases se diskussion 30 aug. 2022 16:47 / backlog #27 Dataverkstaden: Strukturerad kravinsamling idag blir det enormt virrigt med massa olika filosofier som inte dokumenteras

Jag tänkte mest på hur ofta jag som hypotetisk konsument ska kunna ställa frågor mot APIet.

Ponera snö oväder och en ambulans skall rycka ut alternativt att all transport körs för ett visst område med bandvagnar jmf Gävle 1998 gissar att det är omöjligt att sitta och gissa på dataportalen utan man måste få igång saker och ting och se och lära av det....

skapa en arkitektur som skalar dynamiskt är min gissning....

Hur stora frågor ska jag kunna ställa?

Steg 0 är att ni redovisar vilken last ni har idag jmf Wikidata SPARQL som kör Grafana

done rate jag uppfattar att Wikidata har 16 query servrar och hanterar sökningar

32b7287a-b076-4485-b006-c4494389e4db-image.png

lag

queries per sec

ops/s = operations per second

b4a8a24f-5ef0-409d-b56c-503dbfb03044-image.png

Hur stora frågor ska jag kunna ställa?

Börja med användarfall och lägg till nya när nya krav/tankar dyker upp .... idag saknar jag från projekten NSÖD / dataverkstaden / DIGG / ... att användarfall dokumenteras blir lite att man startar från 0 varje gång

@ofallheden Här tror jag vi måste vara försiktiga så detta inte blir något som "dubbelregistreras". Kanske minimal risk men det som är avfall vägs och rapporteras typiskt av något bolag som hämtar avfallet. Dvs matsvinnet som är avfall kommer för väldigt många kommuner att ingå in en "totalsumma" av matavfall som den som hämtar "soporna" rapporterar. Då rapporterar de för hela kommunen, sen självklart väger de varje "tunna" för sig. Men i rapporteringen för kommunens matavfall så är det verkligen hela kommunens de rapporterar.

Debattartikel: ”Brist på klimatdata försvårar kommunernas klimatarbete – här är våra förslag”
https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/brist-pa-klimatdata-forsvarar-kommunernas-klimatarbete-har-ar-vara-forslag/

Kul är att Klimatkommunerna.se nu driver opinion för att få in all klimatdata på dataportal.se:

"Debatt 19/1: Brist på klimatdata försvårar kommunernas klimatarbete – här är våra förslag
För finansiell statistik hade det aldrig varit acceptabelt med en eftersläpning på mellan 1 och 2 år. Förutom den problematiska eftersläpningen beräknas klimatpåverkan från el på olika sätt samtidigt som det saknas data över både utsläpp från energianvändning och konsumtion. Om detta skrev vi i Aktuell Hållbarhet den 19 januari. Vi uppmanar regeringen och dess myndigheter att göra en ordentlig satsning för att se till att kommunerna via dataportal.se får tillgång till tillförlitlig, aktuell och heltäckande energi- och klimatstatistik att använda i sitt omställningsarbete."

@mattias Jag tror att det stora lyftet i detta lagförslag mot rådande PSI-lagstiftning är att Värdefulla datamängder samt forskningsdata ska tillgängliggöras kostnadsfritt. Detta kommer att göra skillnad.

Jag tolkar paragraferna kring formatkraven som att det är viktigare att alls tillgängliggöra öppna data, än att kravställa att data är maskinläsbar och i öppna format. Men jag undrar hur användbar denna icke-maskinläsbara data är för flertalet målgrupper, och jag undrar också hur lätt det blir att ta fram tjänster på varandras öppna data om formaten är stängda.
Vi vet ju att interoperabilitet är avhängig öppna format /öppna standarder och möjlighet till implementering i öppen programvara. Vill därför se hårdare formatkrav.

Formatkrav
2 § Data ska tillgängliggöras i det befintliga formatet eller, om det är lämpligt samt praktiskt och tekniskt möjligt, i ett format som är öppet, maskinläsbart, och i förekommande fall, tillgängligt och sökbart tillsammans med tillhörande metadata.
3 § En värdefull datamängd ska tillgängliggöras i ett maskinläsbart format genom ett lämpligt gränssnitt eller genom bulknedladdning.

@mattias finns ett ärende där jag kan följa arbetet med nästa version? aka jobbar ni öppet och datadrivet? samlar ni in all data som redan publicerats och analyserar hur specifikationen används i praxis, m.m.?

@jonor @mattias Hej, precis som Mattias skriver är det på dataportal.se man kan se vilka organisationer som publicerar öppen leverantörsreskontra (sök på leverantörsfak*). Men fler är på G. Innan årsskiftet är målet att Borås och Trollhättan ska publicera denna data. Utöver dem så är både VGR på gång samt ytterligare fem kommuner i Västra Götaland (precis påbörjat detta arbete).

Jag har oxå uppmanat Upphandlingsmyndigheten om att göra samma sak, de är dock i startgroparna med sitt öppna data arbete. Det skulle ge en viktig signal till andra myndigheter att göra samma sak. Vi får se om och när det blir verklighet...

Från dataverkstadens sida driver vi på publiceringen av denna data öppet och hoppas att proppen snart går ur. Det känns som en självklar datamängd att publicera för alla myndigheter.

Inom kort kommer vi att publicera en vägledning på www.dataverkstad.se (under datamängder) för hur man går tillväga för att publicera Öppen leverantörsreskontra - och i samband med det erbjuda stöd i arbetet

Blir ännu "galnare" om detta skall skalas till Europa nivå och enligt alla powerpoints så är väl det målet med öppna data. Finns det "egen definierade" fält på 29 språk som man skall förstå där informationen om projektion finns i fältnamnet på lokalt språk kanske skrivet med ett annat skriftsystem som serbiska/ grekiska.... och sedan sitta och översätta motsvarande SWEREF koordinater till WGS84 för att samköra data... känns som vi 2021 borde veta bättre....

lista Europa verkar vara 91 stycken "Coordinate Systems" dvs. @Dennis_Priskorn önskan om WGS84 bör eftersträvas....

Jag ser dock inte vem som styr upp detta... mer ser jag vilka som trasslar till detta 😉