Community på Sveriges dataportal

@davidlars Hallå, kan du maila mig på bjorn@hagstrom.nu? Skulle vilja ta en lunch:)

@Maria-Söderlind Klokt skrivet o bra att du lyfter fram att ansvariga tjänstepensioner på SKR inte är negativt inställda till att ta ett större samordningsansvar, utan det snarare beror på att de saknar ett formellt uppdrag från sina medlemmar 🙂

@fredde Länk för de som inte orkar söka:
https://www.dataportal.se/sv/datasets/814_15/elpris-api#ref=?p=1&q=Elpris API&s=2&t=20&f=&rt=dataset%24esterms_IndependentDataService%24esterms_ServedByDataService&c=false

@Magnus-Sälgö, vilken radioövergång från grillplatser till tappkranar till släktträd.
Jag är dock inte säker på att det är Lantmäteriets roll att vara navet för att koppla ihop olika datakällor med varandra. Däremot bygger ju Lantmäteriet produkter där olika datakällor ingår - det kanske är det du är lite inne på? Jag tänker exempelvis NVDB, byggnader, vandringsleder m.m. Jag skulle gärna se att mer sådant tillgängliggjordes genom exempelvis dataportal.se för att sedan kunna skördas av bland annat Lantmäteriet för att sätta samman till en kartprodukt.

Intressanta tankar!

@lmdaniel jag kan tänka mig att DIGG forum och NOSAD går i graven och att man rör sig i riktning Kaggle..... och att fokus i stället rör sig mot något i stil med Kaggle. Att arbeta mer praktiskt och blir utmanad tror jag är vägen framåt.
image.png .. hade i veckan ett snack med en person på Riksarkivet som var förvånad att folk internt inte funderade över persistenta identifierare.... Riksarkivet ...

Dagens model med utredning känns för trög ex. gjorde Riksarkivet 2018 "Slutrapportering av uppdrag om att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande"

där man tydligt pekade på persistenta identifierare.... det känns udda att 2025 pratas det inte om det internt på myndigheten...

487ab4f1-663d-4f60-848d-32b1cdbe8d78-image.png

cb31d5c8-eb0d-46f3-8e74-01645ae7c318-image.png

Någon borde funderar över hur myndigheter blir mer lärande...

Jag hjälpte @Maria_Dalhage att förbereda en NOSAD-session om Notebook.
Då gjorde jag en snabb koll på om Notebook användes på svenska myndigheter för tre år sedan – i princip noll spår:

De som faktiskt pratade om Notebook under hennes session var två studenter på hennes session var 2 studenter

Veckan efter hamnade jag på Kaggle och gick en 30-dagars kurs i ML.
Min känsla var att jag var ganska ensam från Sverige – nästan alla deltagare verkade komma från Asien (2–3000 personer?)

Jag hade nosat på ML tidigare, men tyckte ändå att kurserna höll bra nivå:
https://www.kaggle.com/learn

425d76d7-157f-49e6-bf35-f47882754d32-image.png

d8dcdcbd-6cc2-4125-b8f8-216bdf8ffc9f-image.png

Det riktigt coola är dock tävlingsmomentet – att faktiskt mäta sina AI-lösningar mot andras.
Kanske lite överkurs för en gubbe som mig 😄, men samtidigt känns det som precis där myndigheter behöver bli lärande organisationer, om vi menar allvar med att bli bäst i världen på digitalisering.

Jag är inte säker på hur väl Kaggle fungerar för svensk myndighetsdata, men det borde inte vara omöjligt för t.ex. PTS att ta ett mer kunskaps- och lärandefokuserat grepp och bygga en liknande plattform. Det har trots allt hänt en del sedan 2021, när DIGG-forumet drog igång.

Warning AI generated data

✅ Det finns liknande initiativ och verktyg

CodaLab — en öppen källkodsplattform för datavetenskaps- och ML-tävlingar och forskningsprojekt, av mindre “kommersialiserad” typ än Kaggle. Den används framför allt inom akademi och forskningsmiljöer.

Big Data Test Infrastructure (BDTI) inom EU – en tjänst som erbjuder öppna verktyg för datalagring, analys och bearbetning åt offentliga förvaltningar för att låta dem själva köra pilotprojekt, experiment och analyser på offentliga data. Det är dock mer inriktat på datadeployments och offentlig sektor än på öppna “tävlingar” eller datadrivna hackathons.

Det finns flera privata / ideella plattformar som alternativ till Kaggle för data science- och ML-utmaningar, t.ex. DrivenData, Numerai, m.fl. De är dock inte drivna av myndigheter utan av privata eller ideella aktörer.

⚠️ Men — det verkar ovanligt med myndighetsdrivna “Kaggle-plattformar”

Tror European Data Portal hade en session om Kaggle.....

@tove Hej! Tack för input!

Jag tar med din fundering till våra verksamhetsutvecklare och hoppas kunna svara dig inom kort!

@kristine_ I SOU 2020:55 Innovation genom information sid kap 8.5, sid 138, finns några exempelsituationer som jag tror skulle vara intressanta att visualisera för de som är intresserade av vilken påverkan den nya lagen kommer att få.

Situation 4 är den som illustrerar, åtminstone för mig, att den nya lagen inte kommer få någon som helst inverkan på kommuners incitament att publicera mer öppna data:

Situation 4 : "Den information som företaget i exempel1 vill kunna vidareutnyttja finns inte tillgänglig sedan tidigare. Myndigheten finner att det inte finns några hinder mot ett utlämnande på grund av sekretess, men anser att sammanställningen av uppgifterna kräver mer än rutinbetonade åtgärder. Informationen lämnas därför inte ut enligt 2 kap. TF"

Den nya lagen är således inte tillämplig här, så tillvida inte myndigheten väljer att frivilligt lämnas ut. Och frivillighet har myndigheterna alltid haft. Så inget skillnad.

@mistral sa i Att mäta kommuners öppna-data-mognad:

@Jonas-Nordqvist Exakt, kör på! Jag köper biljett till matchen "Dennis vs Härnösands kommun" 😉

🤪

@Jonas-Nordqvist @Martin-Söderlund Håller med. Bakluckeloppis är ett bra sätt att börja för att identifiera behoven.
Hitta ett sätt att mäta vad folk använder för data bara, så ni kan ha det som utgångspunkt och beslutsunderlag. Datadriven utveckling.

@jonor @Maria_Dalhage I många IT-tunga organisationer, åtminstone i näringslivet, är sådant som agilitet och öppen källkod självklarheter. Man har börjat diskutera post-agil metodik, som t ex empowered product teams.

På myndigheterna i offentliga sektorn räknas inte alltid IT som en del av kärnverksamheten. Man har en beställar-utförar-kultur sedan många år tillbaka, förstärkt med konsulter och leverantörer. Man skiljer på "IT" och "Verksamhet". Där faller hela tanken med digitalisering, eftersom det handlar om verksamhetsutveckling med teknikens hjälp.

Här är vi inte överens internt på myndigheterna. Vissa vill det ena, andra vill det andra. Det här slår på sådant som verktyg för öppen källkod. Om digitalisering är en fråga för IT och inte för Verksamheten, och IT är en utförare som ska leverera till Verksamheten, så är ett verktyg för att hantera öppen källkod IT:s problem. Verksamheten jobbar i office-paketet.

Jag hoppas och tror de flesta i det här forumet håller med mig om att det blir dålig kod och dåliga system om vi inte utvecklar den tillsammans.

Varje myndighet behöver hitta sin egen väg framåt i det här och komma överens om hur de ska jobba utifrån sina egna förutsättningar, vad gäller uppdrag, målgrupp, kultur, kompetens, finansiering och allt sådant.

När man väl har kommit fram till det är det enkelt att ta in ett verktyg. Just nu tror jag inte alla myndigheter tycker att de behöver ha ett verktyg för det här.

@Jonas Polisen har väl ett rätt bra läge. 'Fängelsekund' är ju till och med i SAOL. Så "tvånget" hindrar nog inte användningen av begreppet va?

@FredrikEriksson Ja, det låter väl som att de har en knapp de kan trycka på för att mata ut datan i det formatet, men saknar en knapp för att mata ut bilddata enskilt på begäran. I sak spelar det ingen roll om bilder ligger i en databas eller ett filsystem, de kunde ju mata ut bilddatan till en filkatalog om de tycker det är enklare att publicera den vägen.

Huvudsaken är väl att scenarier för konsumtion av materialet går att lösa på ett praktiskt vis. Man kan t.ex. ställa sig frågan om jag skulle vilja ha metadata för 100 eller 1000 föremål, kan jag då välja vilka fält jag vill få med i svaret, exklusive skrymmande bilddata för alla posterna, och i ett annat steg välja att hämta 10 föremål inklusive bilddata?

@Björn-Hagström ja, det finns absolut med i tankegångarna:) Vi har också diskuterat att vi borde få in lite mer info i söken om vad licenser-filtret egentligen handlar om, för vi vet att det är många som inte kan så mkt alls om just licenser.

@jonor Tack för feedback 🙂 jag tror inte vi har fått så mycket feedback på det här, det är kanske därför vi inte prioriterat upp att fixa det hittills. Jag förstår dina synpunkter, de är relevanta.

Ni borde definiera upp användarfall/user cases se diskussion 30 aug. 2022 16:47 / backlog #27 Dataverkstaden: Strukturerad kravinsamling idag blir det enormt virrigt med massa olika filosofier som inte dokumenteras

Jag tänkte mest på hur ofta jag som hypotetisk konsument ska kunna ställa frågor mot APIet.

Ponera snö oväder och en ambulans skall rycka ut alternativt att all transport körs för ett visst område med bandvagnar jmf Gävle 1998 gissar att det är omöjligt att sitta och gissa på dataportalen utan man måste få igång saker och ting och se och lära av det....

skapa en arkitektur som skalar dynamiskt är min gissning....

Hur stora frågor ska jag kunna ställa?

Steg 0 är att ni redovisar vilken last ni har idag jmf Wikidata SPARQL som kör Grafana

done rate jag uppfattar att Wikidata har 16 query servrar och hanterar sökningar

32b7287a-b076-4485-b006-c4494389e4db-image.png

lag

queries per sec

ops/s = operations per second

b4a8a24f-5ef0-409d-b56c-503dbfb03044-image.png

Hur stora frågor ska jag kunna ställa?

Börja med användarfall och lägg till nya när nya krav/tankar dyker upp .... idag saknar jag från projekten NSÖD / dataverkstaden / DIGG / ... att användarfall dokumenteras blir lite att man startar från 0 varje gång

Har hört talas om den då den kom ut för några år sedan, och kanske kan vara intressant läsning om misstag som bör undvikas och kan förebyggas. Hoppas då att den kan ha fått en viss uppmärksamhet bland dem som formger nya system. Det anknyter ju förstås också till Riksrevisionens konstaterande om att involvera användare i utvecklingen.

Sen gäller det väl förstås också att användarna förstår vilka uppgifter och problem produkten ska lösa och kan ställa krav på hur detta ska utföras. T.ex. vad är nyttan med en SPARQL endpoint?

@Dennis_Priskorn sa i Nya specifikationer och vägledningar för lediga tomter, matsvinn och snöröjning:

Har du läst Jävla skitsystem!?
Jag kan varmt rekommendera den boken.

@maria_dalhage ja men konstruktiv hetta vill jag se 😉 se exempel nedan hur om man gör rätt med persistenta identifierare så kan forskning 1750 kopplas ihop med länkade data 2021

Jag gjorde i veckan en övning att koppla ihop Litteraturbanken <-> bilder som har semantisk interoperabilitet med WIkidata <-> forskning på Runstenar av Uppsala Universitet och Riksantikvarieämbetet dvs. många SILOS och många kockar och vi delar kanske inte helt samma världsbild plus att med all rätt finns ett Trust issue mellan domän specialister och hobby runeologer

se min artikel Structured_data_for_GLAM-Wiki/Roundtripping/KMB

Det intressanta här är att allt detta går rel. enkelt för att

runforskarna redan 1750 skapade persistenta identifierare till de olika runstenarna när nya runforskare hittade på nya nummer serier så refererade man till dom äldre nu i #Wikidata gödslar vi med ca 5000 identifierare vi kopplar ihop så denna forskning blir inte inlåst och vi kan koppla ihop allt som jag visar i artikeln så genom att dessa forskare redan 1750 flrstod vikten av persistenta unika identifierare och att vi idag 2021 sätter upp skyltar bredvid runstenar i naturen så kan även vi hobby runeloger ta bilder och förklara vad vi ser.....

Inlåsnings effekten = 0 även fast det är en bok Bautil från 1750

1139px-Bautil_936.jpg

1280px-Book_Swedish_Runicinscription.jpg

det är detta tänk jag skulle vilja se är att vi har diskussioner om.... kultur Sverige startade 2012 med att diskutera detta och har enligt mig gjort massa misstag

fel kompetens i organisationerna avsaknad av tydlig vision jobbar inte med moderna plattformar som GITHUB och change management väldigt svårt att ta åt sig tänket med persistenta identifierare se hur flera 100 miljoner plöjs in i ett EU projekt Europeana som inte levererar

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

@jonass sa i Involvera slutanvändare i källkoden för ökad transparens:

Lovade återkoppling. Resultat: https://arbetsformedlingen.se/nystartsjobb

Är lite nervös då väldigt många kommer se denna länk, hoppas att detta blir bra och relevant. Många likes (ert stöd) uppskattas. 😉

Snyggt med changelog https://gitlab.com/arbetsformedlingen/www/nystartsjobb-test/-/blob/master/Changelog.md

@mistral Alla vi som arbetar med öppna och delade data känner samma frustration som ni beskriver, det går för sakta.

Jag och min kollegor i dataverkstaden är ytterst tacksamma för de idéer och den kunskap som ni tillför oss och vårt arbete.

Jag har oxå full förståelse för att ni tycker att det kommer ut för lite data, det gör vi med, men utan att driva detta på ett nationellt plan med tydliga behovsägare (datakonsumenter) och dataproducenter som ser en nytta med att dela data, så kommer ingen data ut ut. Tyvärr tar det tid... 😞

Allt material som vi skapar, som är till nytta för andra publicerar vi såklart öppet. Jag har skapat en ny tråd med vår senaste lägesrapport här:
https://community.dataportal.se/topic/434/dataverkstadens-lägesrapport-för-september