Community på Sveriges dataportal

@salgo60-ej-aktiv Jag tror att en dokumenterad profil faktiskt behövs för att kunna fungera som en rekommendation. Nästa steg är att ta in återkoppling om själva profilen (den här tråden etc). Med det sagt så behövs en referensimplementation och/eller några exempel så fort som möjligt. Tror dock det är orimligt att DIGG ska tillhandahålla alla dessa exempel. Det är inte klart, men bättre vore om flera förvaltningsmyndigheter kan implementera profilen för några öppna API:er.

@salgo60-ej-aktiv Om jag får kosta på mig att vara lite rolig, jo alla språkkoder finns i vårt API. https://taxonomy.api.jobtechdev.se/v1/taxonomy/main/concepts?type=language

@Stefan-Wallin @Stefan-Wallin Absolut datafirst/API är alltid att föredra. Magnus poäng är väl dock att satsningar på API/"öppna data" tar för många år att implementera utan resultat. Så alla konstruktiva/enkla sätt att exponera data mer strukturerat är inte fel tänker jag. Att webbredaktörer lär sig nya sätt att tagga information som inte kräver stora IT-investeringar tror jag är ett bra mönster (men inte det enda).

@jonor Tänker att det är plattformen Pega som åsyftas.

@jonor Håller nog med dig Jonor om att ett exempel vore på sin plats. Tanken är att profilen inte ska begränsa i de fall det finns domänspecifika händelser, dock borde nog de allra flesta API:er bara använda de typer som är listade ovan på länken som du angav.

@lfvjimisola Af har gjort en utvärdering av Roda. @MalinÅ kanske har mer info.

Ser att fler föreningar försöker belysa och lyfta digitaliseringsfrågor till våra politiker. Exempelvis @mattias https://okfn.se/2022/, bra! Vi kanske ska bjuda in några partier till forumet? (Hur man nu gör det)

@josefinlassi @Nina_ Innehållet i katalogen dvs metadata om öppna programvaror är rimligen att betrakta som öppna data. Tills vidare så innehåller inte katalogen personuppgifter, tänker dock att kontaktperson är väldigt relevant på sikt dock.

Enligt https://about.gitlab.com/privacy/ så kan Gitlab logga ip-adresser i syfte att sammanställa statistik. Om lösningen faller så faller den rimligen på den punkten.

Men tillbaka till backloggen, tänker att vi får försöka hitta en WIKI eller liknande som driftas på ett tillbörligt sätt.

Då många myndigheter verkar aktivt på facebook/linkedin kanske det är lämpliga amerikanska plattformar

@salgo60-ej-aktiv Tyck till om denna artikel https://dev.dataportal.se/sv/api-playbook/audit-trail/. Den föreslår att det bör finnas ett unikt id vid loggning som du föreslår.

@kristine_ WOW! Har kollat på dataset, verkligen föredömligt att öppna upp leverantörsfakturor. Lite förvånad att det inte har fått mer uppmärksamhet, finns en stor potential om svensk statsförvaltning följer i DIGG:s fotspår. @jonor antar att UTF-8 är ett rimligt val för encoding.

@lfvjimisola @Anna_Bayard Verkligen spännande! Många har rimligen samma behov. Kul att ni försöker angripa behovet på ett öppet sätt. Jag funderar på om det finns ett behov av att användaren mycket tidigare i processen kan få stöd med att själv välja ett "bra" format. Om användaren försöker lägga in något i ett e-diarium etc skulle en varningsflagga kunna börja blinka, varpå användaren erbjuds hjälp att lagra dokument i rätt format från början. Dvs att er batch-tjänst kan användas i ett online-scenario också.

@dennis_priskorn Verkligen kul! Bra att Försäkringskassans och DIGGS:s policies för öppen källkod återanvänds.

@salgo60-ej-aktiv För en handling, ett dokument, eller en forskningsartikel känns det naturligt att ha en unik global identifierare. Spontant tänker jag dock att ett DOI/sameAs attribut som i googles exempel gäller hela datasetet (en samling dokument, handlingar, forskningsartiklar), och kanske är en mer fråga för https://docs.dataportal.se/dcat/sv/. Dvs att objektet "datamängd" borde ha en identifierare. Hoppas att en expert på DCAT-AP-Se läser och tycker till.

Exempel från arbetsmarknaden när det är svårt att få dataproducenter att tagga sitt innehåll med en unik identifierare (jobbannonser förekommer ofta på många sajter).

Dubbletthantering: https://gitlab.com/arbetsformedlingen/joblinks/job_ad_hash/-/tree/develop

Tjänst: https://arbetsformedlingen.se/platsbanken/annonser?s=2

https://en.wikipedia.org/wiki/Jaccard_index och https://en.wikipedia.org/wiki/MinHash används för att identifiera informationsmängder som har stort överlapp.

Konsekvensen av att inte använda bra identifierare blir ju precis som du säger att det är svårt att i efterhand sortera upp informationen rätt.

@jonor HATEOAS finns omnämnt i den svenska nationella API-profilen som DIGG arbetar med i byggblocket API-hantering, publiceras snart. Svårt att rekommendera det som ett skall-krav för API:er dock, att gå från inget API till HATEOAS på första försöket för en organisation är en utmaning. Även om jag personligen gillar idén har jag svårt att hitta bra exempel på dynamiska klienter som faktiskt nyttjar styrkan med HATEOAS. Ge gärna bra exempel om du har.

@Magnus-Sälgö Tycker att https://github.com/publiccodeyml/publiccode.yml är rätt väg för metadata (namn, beskrivning, licens etc) avseende programvaror. Om alla offentliga organisationer som delar källkod/programvara öppet också producerar denna fil (publiccode.yml) så blir det bra! Vid en första anblick låter det bra med en identifierare för den enskilda programvaran, tycker vi kan införa det sakteligen, först vill jag dock att vi hittar ett sätt att identifiera de organisationer som publicerar programvarorna. Jämförelsen med öppna data skulle vara att alla ska ange en organisation enligt DCAT, men vad jag kunde se sist var att de flesta rapporterar organisation som en textsträng. Kanske räcker med ett orgnummer för denna katalog, men det hade varit kul om vi kunde bygga en persistent identifierare med Bolagsverkets goda vilja.

@Jakob-Fransson Många projekt börjar med för stora omfång och kommer aldrig till det konkreta. Att som ni börjar med att leverera något konkret och avgränsat är ju en viktigt för att det ska bli något vettigt. Så det var inte kritik. Snarare så kanske "mina ärenden" har en solid strategi. Kommer någon myndighet att göra ett formellt åtagande att börja använda det ni kommer fram till? Tänker att någon måste vara först ut.

@salgo60 Driftsäkerhet är en viktig fråga när öppna data tillhandahålls via API:er. Min poäng är i mångt och mycket att api-nycklar inte bidrar till den frågan nämnvärt/enbart. Rate limit är ett mycket bra förslag. Behöver en aktör en väldigt hög tillgänglighet eller prestanda är det inte orimligt att man kontaktar berörd myndighet.

Istället för att enbart reglera tillgänglighet i avtal såsom SLA försöker arbetsförmedlingen också vara öppen med vilken tillgänglighet vi faktiskt har. På det sättet kan konsumenten fatta ett eget beslut om det går att lita på myndighetens API.

Kolla in våran tillgänglighet:
https://statping.jobtechdev.se/

//Jonas

@Stefan-Wallin Arbetsförmedlingens öppna projekt (https://gitlab.com/arbetsformedlingen/) använder mestadels Apache 2.0. Vi har resonerat utifrån att den licensen verkligen underlättar att källkoden kommer i användning. En uppenbar risk är såklart att det inte går att garantera fortsatt öppenhet. Finns även de som tycker LGPL är bra för bibliotek.

Kollade en gång till. Du ska nog rådfråga UHR. Men, prova:

https://www.uhr.se/api/antagningsstatistik/searchTotal?searchfor=systemvetenskap&searchterm=HT21&searchkategori=&pagesize=1000&page=1&tillfalle=urv2

Verkar ge det du efterfrågar i JSON som används på sidan innan.

Ett uppenbart dataset att dela från Arbetsförmedlingen är arbetsmarknadsutbildningar. Det finns idag som webbtjänst https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/extra-stod/stod-a-o/arbetsmarknadsutbildning/hitta-arbetsmarknadsutbildning/yrkesomraden tillgängligt för alla. Att dela de utbildningarna som öppna data snart vore en bra signal. Vad är kravet för att det ska fungera med Skolverket/SUSA förutom kanske emil-standarden?