Community på Sveriges dataportal

Ytterligare ett tillkännagivande (eng. declaration) från EU:s regeringar. Denna gång från mars 2022.

https://presidence-francaise.consilium.europa.eu/media/r2llhdiw/declaration-strasbourg17-03-en-vfinale.pdf

The European Ministers responsible for public administration, public transformation and the civil service, with the support of the European Commission, declare their intention

To promote open source software within public administrations and their sharing, by:

• Recognising the major role played by secure open source solutions in the transformation of public administrations, which allow for the pooling of investments among multiple organisations, offer transparency and interoperability by default and guarantee control over the technologies used as well as greater technological independence;

• Leveraging open source solutions to strengthen collaboration between public administrations, by promoting the sharing of such solutions created or used by administrations within the European Union;

• Promoting a fair redistribution of the value created by open source solutions, especially for those who produce and share open source code.

@ainali Håller helt med! Det är i samband med upphandling som vi kan göra störst skillnad till minsta ansträngning. Kan det vara så att det är befintliga riktlinjer och utbildningar kopplat till upphandling som inte tar höjd för interoperabilitet? Eller är det osäkerhet kring vad som vi får kravställa på och inte som gör att få organisationer inom offentlig verksamhet kravställer på öppen källkod, öppna format och standarder?

Ibland får jag känslan av att open source ses som ett särintresse som ligger utanför myndigheternas uppdrag.

Men open source är inget särintresse utan beskrivs i de politiska handlingslinjer som formulerades redan i Tallinnförordningen oktober 2017. https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration
Dåvarande Civilminister i Sverige undertecknade förordningen tillsammans med 31 Europeiska kollegor.

De skriver:

We, the signatories, undertake in our countries and call upon the EU institutions to undertake the
following lines of policy action to move towards the five-year objectives:

We will in our countries:
• enhance the re-use of emerging joint solutions under the Connecting Europe Facility (CEF) programme or other common frameworks12 - in particular eID, eSignature, eDelivery, eProcurement and eInvoicing - and promote their implementation in more domains, while avoiding sectoral duplication of service infrastructures;
• make more use of open source solutions and/or open standards when (re)building ICT systems and solutions (among else, to avoid vendor lock-ins), including those developed and/or promoted by EU programmes for interoperability and standardisation, such as ISA2;
• make ICT solutions owned by or developed for the public administrations more readily available for reuse in private sector and civil society, for example, by developing and publishing terms and conditions on how third parties may reuse the solutions.

We call upon the Commission to consider strengthening the requirements for use of open source solutions and standards when (re)building of ICT systems and solutions takes place with EU funding, including by an appropriate open licence policy – by 2020.

Det framgår tydligt att regeringen samt många andra regeringar inom EU gjort ett åtagande att ta fram, dela och återanvända öppen källkod i de förvaltningsgemensamma lösningar som tas fram. Det står också att de it-lösningar som förvaltas av eller utvecklas för offentlig verksamhet ska göras lättillgängliga för återanvändning i privat sektor och civilsamhället.

5 år har gått sedan Tallinnförordningen skrevs under och nya förordningar från EU (exempelvis EIF) understryker vikten av delning och återanvändning av open source.

På DIGG har vi inrättat ett område för att höja kompetensen inom open source. På strategisk nivå har DIGG en policy för utveckling av programvara som säger att myndigheten i första hand ska anskaffa öppet och dela vår öppna källkod. Denna policy kommer vi att komplettera med riktlinjer för att tydliggöra ambition och förväntningar.

Hur jobbar ni andra myndigheter och kommuner med open source och har ni förväntningar på DIGG i denna fråga?

@ainali Sant, sant under förutsättning att det som byggs har en god dokumentation och att man bygger för att det faktiskt ska gå att återanvända. Här vill jag applådera DIGG som faktiskt har en policy för utveckling av programvara sedan 2019 som säger att verksamheten ska säkerställa att det som anskaffas också ska kunna licensieras som öppet och delas.

Men jag tror att en stor vinst kommer uppstå om myndigheter funderar över vilka API:er de faktiskt har och börjar tillgängliggöra dessa för andra. I de verksamheter där offentlig sektor har gemensamma livshändelser med många olika aktörer- offentliga som privata skulle vi kunna korta handläggningstider betydligt och få helt nya tjänster om vi delade fler API:er. Bankerna har ju varit framgångsrika på detta plan när de låter privata affärssystem koppla upp sig mot sina system. Tror också att Skatteverket kan inspirera inom detta område.

@salgo60-ej-aktiv Kompetens, kultur och incitament spelar definitivt in i ekvationen om vi lyckas eller misslyckas med digitaliseringen. När vi pratar om digitalisering frikopplat från de olika verksamheterna blir det ju abstrakt och det är svårt att prioritera det abstrakta. När dessutom flera saknar antingen kunskap om teknik eller kunskap om verksamhet blir det svårt att mötas. Så vi får ta det stegvis och börja göra skillnad där vi står. Dialogen mellan offentlig sektor, privat sektor och allmänheten är en bra start så att vi åtminstone kan förstå varandras förväntningar, utmaningar och begränsningar.

När flera av de, av EU definierade värdefulla datamängder blir öppna data tror jag att vi kommer att se mer datadriven utveckling och som en positiv effekt, fler datamängder från övriga aktörer som själva har behov och som ser att att datadelning gör skillnad.

Gällande arkivarier: När vi startade med NOSAD trodde vi att utvecklare var en intresserad målgrupp, särskilt gällande diskussioner kring open source. Efter snart två år har jag insett att den mest erfarna, nyfikna och kunniga rollen innehas av ARKIVARIER! Förståelsen för sambandet mellan öppna standarder, öppna data och öppen källkod kommer naturligt för dem som jobbar med att bevara data över tid.

@jonor Intressanta reflektioner. Håller med om punkt 2 och 3 samt vill komplettera med punkt 4.

Gällande Dataportalen tänker jag såhär: Dataportalen uppkom ur det verkliga behovet att kunna ens kunna hitta datamängderna. Samtliga länder i EU har därför en skyldighet att tillhandahålla en dataportal. DIGG ansvarar för Sveriges dataportal. En annan utmaning kopplat till att hitta data, därför har vi DCAT AP SE som rimmar med DCAT AP som EU har. Visst, det saknas fortfarande data och det finns förbättringspotential både avseende metadata och dokumentation. Jag ser detta mer som ett processarbete hos de 750 potentiella offentliga organisationer som ska dela sina data och göra dessa sökbara i dataportalen än som att dataportalen inte behövs. Den behövs och det offentliga behöver tillsammans se till att man kan hitta den data man söker där.

I ett tidigare inlägg skriver @Matself följande. Jag väljer att kopiera och också lägga i tråden efterfrågade data eftersom jag vet att denna tjänst kommer att underlätta för många.

Matself 11 maj 2021 11:05
Geodata är samhällsbyggnadens DNA. Men för att fylla sin roll behöver geodata vara öppna, tillgängliga, användbara och möjliga att använda i alla sammanhang och applikationer. Det är grundsatserna i den Nationella geodatastrategin som nu är inne på sin andra femårsperiod.
Tyvärr är de mest värdefulla geodatamängderna ännu inte öppna. Lantmäteriet har inte lyckats öppna fastighetskartan, eller fastighets- och adressregistret.
Tillgången på Öppna geodata är trots allt rätt god. Flera dataproducenter erbjuder data för nedladdning eller som karttjänster. Som exempel kan nämnas Trafikverkets vägdatabas, meteorologiska data från SMHI eller fornminnen från RAÄ. Det kan dock vara svårt att hitta data.
Därför har jag skapat tjänsten geodatatorget.se. Den sammanställer metadata från ett flertal öppna kataloger och datakällor, till en sammanhållen katalogtjänst. Gränssnittet är inte fancy, men funktionellt. Fokus är på en kraftfull sökfunktion.
Kom gärna in och titta.
Funna datamängder kan i de flesta fall betraktas på Torgets karta. I metadata finns för det mesta förekommande länkar till nedladdning eller alternativa tjänster.
Tjänsten bygger på Geonetwork, en metadatakatalog i Öppen källkod. Den samlar regelbundet in metadata till Torget från ett antal öppna datakällor.
Du som kanske driver en karttjänst eller en metadatakatalog som du skulle vilja se på Geodatatorget, skicka en länk och lite info så kan jag se om den passar in. E-post finns på landningssidan.
Att arbeta med geodata kräver särskilda verktyg och viss kunskap. Alla datamängder som redovisas på Torget kan användas i QGIS som är ett fritt, professionellt geodataverktyg i Öppen källkod.

http://geodatatorget.se

Epost mats.elfstrom@giskraft.se

@matself Snyggt Mats! Denna är tjänst är så värdefull att jag kommer att kopiera ditt inlägg och också lägga de in Kategorin Efterfrågade Data. För vi vet ju redan att Geodata är det som det efterfrågas mest av.

Event 20 april
SÅ JOBBAR OFFENTLIG SEKTOR MED OPEN SOURCE

Tid:10.30-11:30

Både för delaktighet och samskapande är open source en viktig digital resurs, inte minst när det kommer till datadriven utveckling och innovation. Myndigheters bakomliggande IT-miljö utgörs idag till största del open source-komponenter, ändå är det först nu som vi myndigheter strategiskt börjar planera och implementera open source i våra verksamheter.

Träffa oss på DIGG, eSAM, Arbetsförmedlingen och RISE som berättar om vad vi gör inom detta område.

Delta också i diskussionen om hur vi kan undvika inlåsningseffekter vid upphandling samt vilka som är de viktigaste stegen att ta för ett effektivt samarbeta mellan organisationer.

På agendan

🧨 Introduktion till nätverket #NOSAD samt varför DIGG har skapat Kompetensområde Öppen källkod | Maria Dalhage (DIGG)

🧨 eSAMs Råd för delning och användning av öppen källkod. | Hakim Sjöström (Statistics Sweden), Mikael Österlund (eSamverkansprogrammet (eSam))

🧨 Paneldiskussion och frågor | Jonas Södergren (Arbetsförmedlingen), Johan Linåker (RISE Research Institutes of Sweden), Hakim Sjöström (Statistics Sweden)

Genom detta event vill vi uppmärksamma #fossnorth community days.

Till anmälan:https://www.goto10.se/event/hur-offentlig-sektor-jobbar-med-open-source/

I en debattartikel i DN https://www.dn.se/debatt/stoppa-it-haverierna-i-svensk-offentlig-sektor/ listar författarna följande åtgärdspunkter för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor.

Håller ni med och vilka av dessa punkter ger störst effekt?

● Lägg ner samtliga projekt som pågått i flera år utan att ha testats på riktiga användare.

● Inför krav på samtliga offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling att släppa resultaten som öppen källkod, så att vi slipper finansiera samma system i 290 kommuner och i myndigheterna.

● Minska storleken på upphandlingar så att fler av techföretagen kan vara med och konkurrera med de stora konsultföretagen.

● Kräv att samtliga myndigheter och kommuner kan kommunicera via öppna API:er, vilket möjliggör för den privata marknaden att bygga de verktyg som behövs, samt öka insyn och förhindra inlåsning.

● Kräv att alla upphandlingar genomförs med agila metoder, det vill säga med användaren i centrum och i små steg vilket förhindrar dessa gigantiska upphandlingar och långa ledtider och minskar vår sårbarhet.

● Initiera en kartläggning av vår it-sårbarhet. Det saknas i princip i dag. Initiativet bör resultera i en konkret åtgärdsplan.

● Etablera en it-haverikommission som analyserar de haverier som inträffar. Varje haveri måste leda till en kompetensutveckling som kommer andra till del, så att varje incident stärker – inte försvagar – samhället.

@björn-hagström Det var det jag utgick från reglerades i enlighet med OSL och Tf. Utgivarna har skrivit en del om detta: https://www.allmanhandling.se/svar-pa-tal/

Om jag har fel i min tolkning är jag lika nyfikna som ni på var det regleras

@björn-hagström Ser fram emot att ta del av era slutsatser!

@jonas-nordqvist jag tror att det ska funka såhär: om jag enligt tf har rätt att få ta del av viss information, så kan jag begära att få denna information i maskinläsbart format och öppet format. Dock kan myndigheten hävda att de inte kan tillhandahålla data i dessa format. Då jag jag möjlighet att överklaga. Just detta med överklagande är nytt mot tidigare lagstiftning om jag minns rätt. Här får gärna någon rätta mig om jag har fel.

@jonas-nordqvist Bra där! Denna kategori har vi själva funderat på. En utmaning är att ha tillräckligt många som vill vara inne på denna kategori och gärna också jurister. Hoppas att fler som är intresserade pingar!

@jonas-nordqvist Så här har jag som icke-jurist tolkat lagförslaget:

Datalagen hanterar tillhandahållandet (i vilket format) och inte tillgängliggörandet (Vad jag har rätt att ta del av/vad en myndighet har skyldighet att ge ifrån sig.). Tillgängliggörandet hanteras precis som innan av tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sektrestesslagen (OSL). Detta innebär att den nya datalagen inte ger nya möjligheter till att få tillgång till information, men möjligheter till att få informationen/datan i maskinläsbart format och kanske kostnadsfritt.

@björn-hagström spot on! Vi har kommit fram till samma sak! Just öppna arbetssätt och transparens är den kategori som vi saknar.

Re: Arbetsmarknadsutbildning

Detta inlägg flyttar jag hit för att diskussionen är viktig. Vad behövs för att kunna nyttja arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutbildningar?

Vi har har en vision. Att dataportalen är stället där man hittar all data som offentlig verksamhet tillhandahåller och att det finns en levande dialog kring olika behov och dataset. Så att vi kan tillhandahålla ännu mer data.

Vi vill skapa möjligheter för er som söker data att :

• hitta den data ni som söker

• upptäcka data som ni inte viste att ni behövde samt

• efterfråga data som ni inte hittar.

Vi vill också skapa möjligheter för er som har mycket data att kunna prioritera rätt bland alla era datamängder så att ni lägger tid på att tillhandahålla den data som faktiskt efterfrågas.

För att detta arbete ska bli så bra som möjligt så vill vi jobba tillsammans med er som berörs; Ni som efterfrågar data, eller undrar över myndigheters dataset, samt ni som publicerar data och vill veta vilka som efterfrågar era data.

I denna tråd tar vi jättegärna emot era tankar och insikter.

Ni som vill vara med och bli intervjuade och bolla lite pinga mig, antingen i forumet, eller på maria.dalhage@digg.se.

Alla förbättringsförslag räknas!

Den 10 mars 2022 gick regeringen ut med ett förslag till en ny lag, Lag om öppna data och vidareutnyttjande av information (regeringen.se)**, den så kallade Datalagen
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

DIGG bjuder in till tre informationsträffar om hur offentlig förvaltning påverkas av datalagen. Den första träffen sker den 4 april kl 14-15.

Övriga tillfällen är 2 maj och 7 juni.

Boka genom att följa länken:

https://www.digg.se/utveckling-av-digital-forvaltning/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/lagar-och-direktiv/om-den-foreslagna-datalagen

På workshopen som har titeln Öppna data för ett hållbart godstransportsystem kommer vi att diskutera kommersiella aktörers förmåga och incitament att dela data för ett hållbart godstransportsystem. Bland annat kommer följande frågor att besvaras; På vilket sätt skiljer sig privata aktörer från offentlig sektor när det kommer till att dela öppen data?; Vilka incitament har privat sektor att dela data öppet?; Hur kan privat och offentlig sektor samarbeta för att möjliggöra för datadelning?

Gå in på https://nosad.se och anmäl er!