M
@joho68 håller helt med. Jag tror att skälet till varför det blir fel är att beställaren, kravställaren inte har kompetens om öppna standarder och ev anger det format hen känner till. Jag tror att organisationers upphandlingsavdelningar bör ge stöd kring detta i samband med upphandling och kravställning.
@Scherman det gör vi!
@Nina_Berlin vi ses!
Hur kan offentlig sektor jobba med wikidata och på vilket sätt skapar det värde? Finns en vision och hur kan offentlig sektor designa sina lösningar för att skapa ett ekosystem där medborgare kan ta del av och bidra till våra data? Är wikidata en del av den lösningen?
Under denna NOSAD lunch-timme finns tillfälle att ställa barnets frågor och fundera över möjligheter och utmaningar.
Möt bl.a. @Maria-Söderlind, @mattias, @johanlinaker och i chatten @jonass.
Till bokning: https://www.goto10.se/event/wikidata-for-offentlig-sektor/
I höstas kom det från EU-kommissionen ett förslag till förordning om krav på cybersäkerhet för att säkerställa säkrare hård- och mjukvaruprodukter, den s k. Cyber Resilience Act.
I detta förslag till förordning finns vissa formuleringar som kan vara problematiska. Se följande länk med kommentarer från olika organisationer. https://blog.opensource.org/the-ultimate-list-of-reactions-to-the-cyber-resilience-act/
Open Source licenser förbjuder normalt inte kommersiell användning, men det är just kommersiell användning som används som skiljelinje i förordningen.
Högskolan i Skövde publicerar en nyhet om en studie från sin forskning som redovisar resultat avseende formatinlåsning.
Videostandarder belastade med patent hämmar innovation, leder till konkurrenshinder och har allvarliga konsekvenser för arkivering av offentlig data.
https://www.his.se/nyheter/2023/februari/patenten-som-hindrar-innovation/
@Matself tydlig exempel på en service som inte fokuserar på mottagaren. Hoppas en framtida lösning fokuserar mer på att mottagaren process.
En lösning som jag tycker funkar bra är de sms som jag får från 1177.
”Du har ett meddelande i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Läs det genom att logga in på 1177 Vårdguiden. Obs! Du kan inte svara på detta sms”
Funkar bra för alla, med undantag för åldersspannet 13-18 år. (Men problemet för denna åldersgrupp här hänger ihop med tillgång till eleg)
Här kommer det senaste nyhetsbrevet. https://nosad.se/news_feb_2023
@johanlinaker har rapporterat från den community-drivna open source-konferensen FOSDEM och EU Open Source Policy Summit 2023.
"Vi kan här märka att open source verkligen har börjat komma upp på agendan bland politiker och beslutsfattare på europeisk nivå. De politiska mål som fokus främst ligger på är interoperabilitet, innovation och digital suveränitet där det senare betonas extra på grund av det pågående kriget i Ukraina." Läs mer på nosad.se.
@Matself håller med i det du skriver. Sedan PSI-direktivet har det gått 20 år. Så knappast någon myndighet kan känna sig tagen på sängen vid det här laget. Bara att konstatera att även Sverige behöver kraftfulla lagar som incitament.
@jonor det är egentligen ingen skillnad annat än ”hantverksmässigt” - vilket (ram-)avtal som ska användas och vad är det vi behöver kravställa, hålla koll på i affären och därmed systemets livscykel.
Man kan i enlighet med lagen om offentlig upphandling be om att få en specifik öppen programvara installerad och driftad. Det kan man inte kravställa när det gäller en proprietär lösning eftersom den proprietära lösningen hämmar konkurrens. Samma gäller öppna standarder. Helt ok och rekommenderat att kravställa på, men det är inte ok att kravställa stängda format.
Man kan i en upphandling också vara mer ”generell” och specificera funktioner och utifrån dessa välja Open source alternativen. Detta är ju mindre klokt än att testa och utvärdera först, när den möjligheten faktiskt finns.
Och det är det som är den stora fördelen med Open source i upphandlingssammanhang. Det går enkelt att testa och utvärdera programvaran innan en större investering. Och du äger din backlog. Dvs du kan ändra funktionalitet när du behöver genom att utveckla. För ett proprietärt system behöver du vänta tills företaget väljer att utöka sin funktionalitet. Ibland händer det och ibland inte.
De utmaningar som finns handlar oftast om osäkerhet. Får jag verkligen kravställa ett öppet format eller en implemententation i en öppen programvara, när jag inte får göra detta för proprietära lösningar?
Är det ok att bidra tillbaka till en programvara med pengar som en myndighet investerat? Är det i enlighet med lagen om offentlig upphandling?
Är det ok att dela en programvara som en kommun utvecklat (genom att köpa kompetens från en leverantör) med andra kommuner? Eller behöver kommunerna först samarbetsavtal?
Det är dessa typer av frågeställningar som skapar osäkerhet och gör att många är rädda för att kravställa öppna standarder och öppen källkod. Men vanligast är nog att de flesta inte ens reflekterar över vissa krav. De sk icke-funktionella kraven. Det finns en bunt sådana under NOSAD lästips. Och det var därför jag också hänvisade till eSAMS arbete. Det är också därför vi tagit fram offentligkod.se. För att hjälpa varandra att visa vilka öppna programvaror offentlig sektor redan använder och därmed har erfarenhet av.
@SimonTullstedt jag gör samma tolkning som du.
@jonor skillnaden ligger i vad som kravställs och därmed utformningen av affären. En kollega till mig som är upphandlare skrev i Aforis forum. Hon skriver:
"Att börja göra upphandlingar, både där vi tillåter öppna källkodslösningar (både uttalat men också genom en icke begränsande kravställning) eller väljer en öppen källkodsprodukt och sedan upphandlar kringtjänsterna. Vi inser att det blir en ny typ av affär, det är nya saker att ta hänsyn till, nya risker och risker som skiftar. Att kunna se detta och förstå konsekvenserna av olika krav och en ändrad affärsmodell, kräver tid och stöd inte bara till upphandlaren."
Att göra saker på ett nytt sätt skapar osäkerhet. Flera upphandlare och beställare har vittnat om samma utmaningar. Därför hade vi i november en NOSAD workshop på temat Affärsmodeller och leverantörsaspekter av open source. Kolla gärna!
Passar på att också peka på NOSAD lästips. Där finns massor av matnyttigt kopplat till öppen källkod och upphandling.
Vidare har eSAM/dSAM arbetat med att underlätta för upphandling av öppna programvarualternativ genom kravspecifikation för digital samarbetsplattform.
Tisdag den 14:e februari arrangerar DFRI tillsammans med föreningarna ISOC-SE, Dataskydd.net och Swedish Network User Society (SNUS) en konferens om Internet, webben, digitalisering, integritet och dataskydd.
Ämnena är
Missa inte!
https://www.eventbrite.se/e/samnet-vinterkonferensen-2023-biljetter-494862606377
@Nina_Berlin toppen att du hänvisar till NOSAD!
Och ännu bättre att @mattias hänvisade till Communityforum. Ambitionen är ju att detta öppna forum ska bli ett nav för att just kunna hitta varandra och belysa pågående satsningar.
Jag tänker att vi absolut kan ha en workshop om AI. Vidare har vi en del exempel under inspelade NOSAD-workshops.
Ett exempel är "Öppna data för ett hållbart godstransportsystem" (denna återfinns under https://nosad.se/workshops).
Vidare pushar jag gärna för Arbetsförmedlingens pågående satsning Ekosystem för annonser. Det finns en länk till Community backlog på Gitlab i artikeln.
@IntegerOverflow1 jag skulle gissa att det blir viss kompensation. Men jag vet faktiskt inte. Sedan tror jag att Lantmäteriet fortfarande kommer att ha data som de inte släpper kostnadsfritt, men alla steg i rätt riktning räknas. Och geodata är ju bland de mest efterfrågade datamängderna.
Open Source Observatory (OSOR) intervjuade mig kring de satsningar som Digg och Sveriges offentliga sektor gjort kring främjandet av open source (öppen källkod).
Årets kanske mest efterlängtade nyhet: Särskilt värdefulla data för samhället ska vara tillgängliga som öppna data. Det har EU-kommissionen nu beslutat. Tidigare avgiftsbelagda data som kartor, adressdata, och flygbilder blir öppna och kostnadsfria.
#lantmäteriet
Under den här kategorin kan du diskutera och lämna återkoppling på leveranserna i det nationella AI-uppdraget (Uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens) och dess leveranser som finns på samarbetsplattformen (egen URL: https://offentligai.se).
Vi är intresserade av hur ni ser på leveranserna (AI-guiden, Inspirationsexempel och Förtroendemodellen), vilka förbättringar ni vill se och om ni har förslag på vidareutveckling och nya funktionaliteter.
Digg, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Bolagsverket står bakom leveranserna i det är uppdraget som slutrapporterades 2023-01-19. Vi har gemensamt rekommenderat att regeringen fortsätter att satsa på offentlig AI på olika sätt. I avvaktan på ett nytt uppdrag vill vi dock säkerställa att återkoppling på de levererade leveranserna, tas om hand och kan informera det fortsatta arbetet med att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens.
@Nina_Berlin Alternativ 1 och alt 2 blir ju som hönan eller ägget; är det kompetens som saknas som gör att vi inte har styrningar eller är det brist på styrningar som gör att vi saknar incitament att bygga kompetens?
Oavsett så ser vi ju nu att det går åt rätt håll. Som denna tråd redovisar. Flera länder i Europa inklusive EU-kommissionen hanterar strategi-nivån. Då skapas incitament för att lärande och prioritering. EU-kommissionens förslag på Interoperable Europe Act tydliggör vikten av öppna standarder och öppen källkod.
Det är ju heller inte så att vi i Sverige saknar styrningar. Även om andra länder kommit längre. Denna bild visar att vi har tydliga incitament att faktiskt vara proaktiva i vårt arbete med våra digitala resurser.
