Community på Sveriges dataportal

@Nina_Berlin sa i beta.dataportal.se:

öppnat dataportalen för att andra ska kunna dela inte bara data utan även innehåll.

@Björn-Hagström sa i beta.dataportal.se:

varför inte forumet skulle räcka som plattform för att sprida den typen av kunskap?

Jag tycker delning av innehåll separat är bra men det behövs i framtiden någon typ av koppling mellan community och innehållet likt citering här eller när det är en "preview" av länk men att man lite mer specifikt kan länka så tror jag det är ett bra komplement. Jag tycker med community det snabbt blir svårt att hitta information, vet exempelvis att jag sett att Maria ställt denna fråga, i någon tråd, men hittar nu inte var jag ska svara eftersom jag såklart glömde markera den som oläst eller bokmärka.

Även om community är bra så får ju en tråd som någon lagt 5 min att skriva ihop eventuellt utan källkritik lika mycket plats och uppmärksamhet initialt som ett inlägg med information från en forskningsstudie som X antal timmar/veckor/dagar lagts på. Och så ska det ju vara i ett community. Det är ju bra att det inte är för mycket moderering och redaktion för den öppna dialogen och diskussion. Men jag tror det blir svårt att sprida och ta emot information enbart så och motverka dessinformation på enbart det sättet.

Lite snabb feedback på beta-innehåll ping @Nina_Berlin
A. Något jag verkligen saknade när jag tittade på beta av innehåll dock är Breadcrums. Tänker över titieln, var är jag i sidhierarkin och hur läser jag mer likt detta.

B. Uppskattar verkligen att ToC följer mig på sidan och riktigt snyggt att den skiftar mellan rubrikerna utefter att jag skrollar!

C. Detta är eventuellt en smaksak och någon UX är säkerligen mer kunnig men jag upplever kontrasten väldigt skarp för brödtext och länkar. Det blir nästan lite svårläst/grötig i kombination med typsnitt utan "fötter och tak".

D. Om det är olika producenter på olika sidor innehåll får avsändare gärna tydliggöras lite mer då det nu känns som en vanlig sida som Dataportalen står för.

E. Med tanke på innehållskvalitet och validering. Tänker jag att lite metadata gärna får visas såsom författare (åtminstone producenten men gärna användaren), publiceringsdatum samt senast uppdaterad (om det avviker från publicering) samt eventuellt i framtiden en changelog (bara tidsstämpel, vem och kommentar) om olika användare kan ändra.

E. VTI är innehållsproducenten i fallet med elektrifierings-innehållet va? I så fall typ en ruta i slutet "Om innehållsproducenten VTI" och någonstans i toppen att de är författare, kanske över ToC? Och sedan länka till ny sida om man trycker på deras logga och i framtiden ev länk i rutan "Om innehållsproducenten" - då får man också in det här med producent och konsument.

@Nina_Berlin sa i Interoperable Europe Act:

Hashtags funkar inte rent tekniskt i forumet

"än"

@jenniferskoglund ah då förstår jag. Tack Jennifer. Jag blev ju mest nyfiken om det fanns stängda trådar, då jag kan se ett behov av det men inte hade sett några funktioner som tydde på sådan infrastruktur

@Dennis_Priskorn jag är lite delad. För om vi tänker ett externt archive så ser jag en risk i att vi då får mindre morot till att få till en beteendeförändring och bygga säkert och tänka på data availability när vi publicerar och väljer informations forum eller data form. Absolut att frågan om att effektivt tillgängliggöra det är väsentlig men jag tycker frågan om att välja ett hållbart forum som är tillgängligt är högre.

Tänker att vi behöver få in Archive-tänket dvs data availability, både i kod och dokumenthantering som en naturlig del av lifecykling av data och systemutveckling. Precis som att vi ska få in dokumentation och lifecykelhantering när vi bygger.

I EU finns idag exempel på hur man fått in det ganska bra på en policynivå, i vart fall, när det kommer till kommissionens data och article hantering. De kallar det "document managmeent and archival policy.

Vidare finns för forskning Open Data Guideline och Metod. Jag ser inte varför delar av det inte kan användas i praktisk tillämpning.

Jag ser tillgänglighet av data på myndigheters sidor som en samhällstjänst och otillgänglighet av sådan därmed som en säkerhetsrisk. I grund och botten handlar det då om vår beredskap och går in i NIS-direktivet. Redan i ENISA:s rapport om NIS investments 2021 såg man att Sverige halkar efter när vi kommer till investering och FTE:s för att att säkra upp samhällsviktiga (och digitala) tjänster. Eller som det i NIS kallas "Operators of Essential Services (OES) and Digital Service Providers (DSP)".

Så för mig handlar det i grund och botten om hur vi ska få till kravställningen av nya (och befintliga) system och data/information. Hur vi ska definera de som är samhällsviktiga. Exempelvis MSB:s arbete med just informationssäkerhet som lyft sig mycket när det kommer till kommunikation och informationsspridning. Men det fortsätter att spotta ut pdf:er som leder till lång ledtid för informationsspridning ex rapporter om NIS årligen och den info som inte är pdf:er kommer ostrukturerat och otillgängligt exempelvis CERT-SE och termbanken som lanserades i oktober.

Vi måste våga kravställa arbetet kring informationssäkerhet, säkerhetsarbetet generellt samt policyhantering vid öppna data. Precis som att man i ENA haft tydliga ägare av byggblock respektive data.

@IsakWirgen sa i Examensarbete (Öppen källkod inom offentlig sektor):

Hur kommunikationen om vilken programvara som ska anskaffas ser ut, samt vilka risker man tar i beaktning kopplade till specifikt anskaffandet av öppen programvara.

I 4.4.3. "Definiera informationssäkerhetskrav" i MSB:s vägledning Upphandla informationssäkert från 2018 så beskrivs att inlåsning till viss teknik, produkt eller leverantör ska undvikas, se nedan. Där är ju öppen källkod och abslout öppen data, ofta motsatsen och ett bra svar.

"Att identifiera vad er verksamhet behöver och vill ha är ett bra sätt att öppna upp för olika möjliga lösningar så att ni inte låser leveransen eller utförandet till en särskild teknik, arbetsmetod eller produkt utan möjliggör för leverantörerna att komma med alternativa lösningar som ni själva inte har identifierat."

@jonor sa i Bilder går inte att klistra in:

Problemet är nog att det inte verkar finnas någon offentlig verksamhet som är kapabel att lägga resurser på detta i nuläget.

Nu tycker jag vi drar med lite väl breda penseldrag i tråkiga ordalag.

Det är öppen programvara, du och jag kan också lägga tid och resurser om vi är kapabla. Jag vet inte hur din tekniska mognad ser ut, jag jobbar på det men inte jobbat med (http://nodebb.org/) tidigare och inte i Gitlab heller. Här har du repo Är forumets kod öppen källkod?.

Jag brukar nöja mig på en övergripande förståelse av konsepten och läsförmåga av kod, men tycker det är kul att kunna hänga med i vad som händer. Men det gör också att jag vet när jag bara kan vara ett hjälpande bollplank och det finns alltid de som kan de ämnena bättre.

@davidlars snyggt! Lästips om du inte sett är UK som har en ganska bra guide om säker utveckling som är oberoende av produkt/leverantör. De kallar det inte DevSecOps men eftersom de pratar om att säkra "development and deployment" samt hur man jobbar med "continous delivery", "infrastructure as code" och "continually testing" så är de väldigt nära även om det inte är samma stämpel.

De har även gjort ett forskningsprojekt om hur man motiverar utecklare att skriva säker kod och det resulterade i ett toolkit.

@mattias om ni är flera som har erfarenhet kring och intresse för e-legitimation så har EU en upphandling ute för expertis på området för kommande tre år (om jag minns rätt). Den var på någon astronomisk summa och de skulle ta in typ sex partners och varje prospekt ska uppge minst 2 juniora och 2 seniora resurser, om jag inte minns fel. Om någon är intresserad och inte hittar kan jag leta fram länk på förfrågan.

@Ainali sa i Community - Förslag Notiser:

översättningen var inkonsekvent

Hittade att NodeBB community (svenska kanalen, med inga svar ) faktiskt efterfrågar hjälp med översättning till svenska. Tydligen har vi bara kommit upp i 45% översättning.

@Magnus-Sälgö håller med, men jag kan inte hitta något ställe vi har god informationsdesign i Sverige just nu. Så om jag får välja startar vi inte med kommuner. Utan jag skulle hellre se att resurserna läggs på att regeringen själv upprätthåller de allmänna råd som finns avseende öppen data eller implementation av sina egna strategier. (Och då kommer vi till "don't piss off the hand that feeds you" som lyfts i någon annan tråd att DIGG inte ligger under riksdagen utan regeringen. Och omdiskuterade ledningsproblem inom DIGG.)

Exempelvis annonserar regeringen, genom ett meddelande med länk till pdf och deras Fakta PM och länk till hur lagstiftning i EU i allmänhet fungerar att EU genom förslag till förordning planerar att "skapa förutsättningar för utveckling av säkra
produkter med digitala inslag genom att försäkra att hård- och mjukvara placeras på marknaden med färre sårbarheter och att tillverkare tar större ansvar för produkters cybersäkerhet genom deras livscykel."

Vi har kommit en bit eftersom de skriver lite mer text på själva sidan så jag numera kan söka och få upp information likt denna så den inte enbart ligger i en PDF. Men fortfarande har vi problematiken i att:

• de inte länkar till förslaget i EU någonstans, antagligen för att vi inte har ett sätt att upprätthålla kvaliten så länkarna inte bryts.

• den allmänna kommunikationen från regeringen sker fortfarande i pdf-form.

(om någon hittar länk till förslaget i EU så länka gärna gör ett test att gå av Google och DuckDuckGo samt Startpage är inte mina vänner ännu...)

@mattias är det inte denna (obs länk till pdf) som ligger ute?

@Nina_Berlin oj, såg inte ditt meddelande innan jag postade ovan och sidan laddade... Jag förstår bakgrunden och tycker det är en bra avvägning från dig som produktägare. Jag brukade själv alltid säga att jag aldrig ville ha edit-rättigheter även om view rights ofta kunde hjälpa mig att förstå behov från utvecklare, administratörer och editors om inte väldigt välfyllda testmiljöer fanns.

Nu tänkte jag mer på arbetsbördan jag förstår det måste lägga på få moderatorer. Att se hur man kan sprida det arbetet på ett säkert sätt såklart.

För det det som skapat bättre struktur och tydlighet med få kanske skapar raka motsatsen när forumet växer. Se gärna kommentaren ovan om radering/arkivering om jag missförstått kraven/behovet.

@Jonas-Nordqvist sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:

Jag ska träffa utredaren om några veckor. Jag kan ta med några frågor från vårt community till honom och hans gäng och samtidigt göra lite reklam för oss som pratar här. Vad ska jag ta med mig?

Härligt! Kul! Jag tror interoperabilitet av system i mångt och mycket börjar vid upphandlingarna och sedan organisatoriskt och juridiskt möjliggöra delning.

Jag vet inte om det är korrekt att säga såhär men jag brukar säga att design för interoperabilitet är att framtidssäkra. Sedan är det upp till jurister eller lagstiftare att "dra på kranen" dvs möjliggöra att systemen får prata med varandra.

Så i detta sammanhang skulle jag dela på krav att bygga tekniskt och organisatoriskt och beakta interoperabilitetsaspekter (och som @mistral skriver behöver det ske genom regleringsbrev, myndighetsinstruktioner men glöm inte allmänna råd och statligt eller kommunalägda bolag) och det är i grunden utveckling och vidareutveckling av IT-system.

Sedan särskilja det från att juridiskt (och genom annan styrning) möjliggöra interoperabilitet mellan myndigheter, privat och offentlig sektor och samspel med standarder.

Men det finns ju rent juridisk interoperabilitet i förhållande till EU också samt teknisk interoperabilitet för att möjliggöra det. Frågan är exempelvis om det skulle vara enklare att införa viss EU lagstiftning exempelvis krav på interoperabilitet på området områdena gränser och visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt asyl och migration, om Sverige hade harmoniserat med EU och infört European Legislation Identifier (ELI) "is a system to make legislation available online in a standardised format, so that it can be accessed, exchanged and reused across borders."? (Denna fråga håller jag på att titta lite på ur ett NIS-perspektiv, så om någon vill diskutera hojta)

Exempel på snabba åtgärder på olika nivåer kan vara:

• Tydliggör krav på semantisk och juridisk interoperabilitet vid utformning av upphandling och avrop av IT-konsulter eller IT-system dvs ge förutsättningar för den tekniska interoperabiliteten.
• Krav på teknisk interoperabilitet som minimum men hellst öppna data och öppen källkod vid upphandlingar.
• Avtalsrättslig skyldighet av leverantörer till myndigheter att beakta interoperabilitetsaspekter - kan det vara en del av tillgänglighetsperspektivet?

@mattias sa i Digital dialog kring Sveriges insatser och åtaganden för en mer öppen och transparent offentlig sektor:

Tack, du är en bra länkjägare!

Vilken fin titel! "Icke-officiell informationssamordnare och distributör" när det kommer till digitalisering och privat/offentlig sektor samt över olika marknader och mellan IT och verksamhet, har jag fått höra tidigare. Men "Länkjägare" lät ju mer coolt!

Tänker att kanske @Jonas-Nordqvist eller @jonass också är intresserade att ge input? Förutom @Nina_Berlin & @Maria_Dalhage.

Jag tänker att fler subkategorier gör att det blir lättare att skapa specifika trådar så de inte "svävar ut" men utan att trådarna försvinner och man kan hitta det man är intresserad av på olika nivåer.

@Dennis_Priskorn sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:

en rikssemantiker. Jag vet inte om det finns en enda anställd i dagsläget i regeringskansliet som begriper sig på semantisk interoperabilitet?

Vet att det var ett halvt skämt men besvarar seriöst så kanske vi båda lär oss något. Jag kan missförstå dig men semantisk interoperabilitet är väl vad vi har i Lagrådet i Sverige?

Inte på något sätt för att föreläsa utan för att se om jag missförstår dig. Men vi har ju tre typer av kontrollmakter i Sverige.

• Den parlamentariska kontrollmakten
• Den utomparlamentariska kontrollmakten
• Normgivande kontrollinstitution

Jag uppfattar det som att vi diskuterar främst de två senare.

I utomparlamentariska kontrollmakten har vi då idag Justitiekanslern (JK) och Riksrevisionen (RV).

Avseende "rikssemantiker" så uppfattar jag det på dig som att du önskar en sk författningsdomstol som genomför normprövning (inte kontroll). Det finns parter i Sverige som önskar det exempelvis motion från 2018 och 2020 så du kan se på argument för och emot. Personligen tror jag inte det är rätt väg att gå, däremot håller jag med om att vi behöver få en förbättrad kapacitet vad gäller tillsyn, särskilt teknisk sådan.

@Dennis_Priskorn sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:

semantisk tillsynsmyndighet skulle kunna vara med när lagar skickas på remiss men även ha kompetens att utreda IT-haverier från ett kostnadseffektivitetsperspektiv och semantisk interoperabilitetsperspektiv.

När lagar skickas på remiss har vi Lagrådet och även skickas de på remiss utom de parlamentariska instituten varför föreningar, domstolar mfl kan påtala brister i kommande rätt. Sedan finns det en annan diskussion om ekonomisk möjlighet att avsätta resurser för att besvara remisser, att en liten förening ska hålla sig uppdaterad och vara tvungen att besvara juridiska remisser för att göra sin röst hörd, men det är en annan diskussion.

Att ytterst utreda haverier tycker jag ska skiljas från de parlamentariska instutut som stiftar våra lagar då det annars skapar andra risker. Vi har riksrevisionen som bl.a. genomför en effektivitetsrevision samt en om myndigheters digitala service.

@mattias sa i Digital dialog kring Sveriges insatser och åtaganden för en mer öppen och transparent offentlig sektor:

Det bör finnas dokumentation kopplat till API:er så att människor som inte är så tekniska kan läsa mer för att lära sig använda öppna data.

Håller med, och vill även slå ett slag för förhandsvisning och/eller exempeldata. Jag tycker ibland en visualisering man kan kolla i utan att ladda ner hela datamängden, även om det bara är lite exempeldata ibland kan överträffa dokumentation för att få en snabb förståelse för användningsområdet.

I Publications Office i EU finns i vissa dataset knappen "Browse content" som omvandlas till "Dataset details" i bilden nedan.

Exempel nedan från Asset classification. Publications Office i EU. Man ser även var "Contribute"-knappen ligger för att kollektivt kunna underhålla datamängden.

@elias se där! Ska ärligt säga att det var länge sedan jag blev så nyfiken på en person; var du jobbar, hur du jobbar och fått jobb eller om du bor under en sten bara av den lilla meningen

Blir också något upprörd om det krävs inlogg på LinkedIn när de anger att det är "Offentligt"-inlägg. Suck.

Såhär skrev jag i alla fall:
Om vi vill läsa regeringens digitaliseringsstrategi så möts vi sedan regeringsskiftet av "Sidan kan inte hittas Med anledning av regeringsskiftet har ett stort antal sidor tagits bort."

Det är dock oklart om det innebär att vi inte har någon digitaliseringsstrategi eller om det innebär att det kommit en ny.

Efter dialog i Sveriges dataportals Community som DIGG modererar, har en länk till Gitlab och datastrategin lagts upp på Nätverket NOSAD:s hemsida; de verkar för öppna data och öppen källkod inom det offentliga. Det är dock oklart om Digitaliseringsstrategin och Datastrategin är densamma.

Jag förstår om DIGG inte vill bita handen som ger de medel. Men att informationshantering får ske såhär från högsta instans kan inte underlätta andra myndigheters arbete mot dessinformation. Att kräva att sidor, dokument eller informations spårbarhet känns grundläggande.

Hur vet organisationer som är EU finansierade med denna strategi som grund att den fortfarande är gällande? Vem är ansvarig för att åtgärda och för att det inte ska hända i din organisation?

Såklart det är mer allvarligt när det är en sida med samhällsviktig information, men för de flesta är inte informationen på hemsidan oviktig.

Sveriges digitaliseringsstrategi https://lnkd.in/dKzCDujs
Nosad länkar till datastrategin https://lnkd.in/dxXyutFg
GovTech Sweden hänvisar till digitaliseringsstrategin https://lnkd.in/dwrSRQQw (som bl.a. Bron Innovation hänvisar till)

Sen skrev en bekant:
"Här är en snapshot av det den nya regeringen alltså tagit bort: https://web.archive.org/web/20220815080056/https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringsstrategin/ "

@jonor sa i Bilder går inte att klistra in:

Jag är medveten om att jag kan praktisera välgörenhet och ideell verksamhet på min lediga tid.
Nu är det en helt annan sak jag pratar om, nämligen ett önskemål och en förfrågan om att styra skattemedel och resurser till utveckling och förbättring av offentlig och allmänt använd öppen programvara.

Absolut, det var tydligare och en mer konstruktiv ton. Jag hade i första meddelandet svårt att utläsa om det var öppen källkod generellt eller att lägga resurser på detta forum varför jag inte kunde komma med några excempel som motsäger.

Jag tycker många bra initiativ görs, exempelvis har jag använt den kravlista som Umeå länkade till för ett tag sedan.

Men jag håller med dig om att vi inte kan bygga det på att vi ska praktisera välgörenhet, oavsett i vilken sektor vi jobbar. Jag har skrivit ett projektförslag där förenklad "mikro-finansiering" av samhällsnyttiga open source projekt är en del.

@Maria_Dalhage sa i Hur mår ENA och Sveriges digitalisering egentligen?:

Kuriosa: Ekonomistyrningsverket har en publikation

Även Riksarkivet har en för hur man avvecklar och information till nybildade myndigheter (länk till pdf längst ner i länksamling).