Community på Sveriges dataportal

Nu har även URL:en uppdaterats: https://www.dataportal.se/specifications/Minaarenden/6.1

@tomasmonsen Kollade på Q100152716 history

48ef1914-59e1-4e8c-96f5-929446b7c66b-image.png

4b42fc8d-55da-4e34-a492-15595474bee4-image.png

Jag skulle ha rankat ned dom kommuner som försvunnit, lagt på ett slutdatum och den webplats som användes förut....

Om vi springer på data med den gamla url:en så kan vi enklare hitta den post och förstå vad som hänt osv...

Det är säkert inte sista turen med detta objekt innan alla ger upp 😃

@lmdaniel sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? 🙂:

@tomasmonsen, jättebra och användbart exempel 🙌

Jag vill bara puffa för att detta nämns i dokumentationen:
https://docs.dataportal.se/dcat/docs/sparql/

Tackar!
Ja det stämmer, men det tillkom tidigare i år, då funktionen aktiverades, så det är "ganska nytt" iaf 🙂 Tror det dök upp i mitt synfält nån gång kring maj då jag skrev mina första trevande frågor.

@Magnus-Sälgö sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? 🙂:

Skall vi lita på web.archive.org så är första gången det hittades 2025 jan 13

e57be83e-be74-48ae-b495-b78a5670bb8f-image.png

Det kan säkert stämma, jag hittade sektionen i maj nångång första gången och började experimentera då, tror det kom i samband med en uppdatering av portalen.

Finns det några planer på att skapa länkade data för att se avvikelser mellan länderna då det gäller öppna data

Matcha myndigheter i Lettland med motsvarande i Sverige se vilken typ av data och datamodell dom använder?

Tror att det jobb @Ainali gjort med att skapa persistenta identifierare för alla myndigheter i världen och sedan ha metadata om dom borde göra det lite enklare

Govdirectory - video Lettland / Latvia Ministry of Foreign Affairs WD Q285178 har enWIkipedia

18894498-a4ae-4884-bb41-73b915f82475-image.png

0077c5a1-8b7a-4289-966b-07b41cc05546-image.png

Fråga

finns det 2025 persistenta identifierare för svenska myndigheter eller är allt datasilos... hur identifierare dataportalen en myndighet som laddar upp dataset finns det linked data fins det termkataloger som har samma som så att vi kan enkelt koppla ihop oss med Lettland tror jag pratade om det 2021 länk och hade EEA som exempel se bathingWaterIdentifier

Det är väl bra om vi kan göra oss lite mindre beroende av stora amerikanska tech-giganter. Men jag skulle gärna se en mer nyanserad diskussion. Är det klienter och klientprogramvara som avses? Serverprogramvara i de Drifttjänster som offentlig sektor upphandlar varje år? Virtualisering? Logghantering? Att Microsoft är totalt dominerande när vi diskuterar klienter och identitetshantering är ingen nyhet, men det har de varit i över 20 år och fortfarande är det ingen seriös aktör som kan erbjuda en funktionell lösning som tilltalar användarna.

Det finns en uppsjö av offentliga aktörer i Sverige (mest kommuner) som har tagit fram ambitiösa program, gått all-in i en open-sourcebaserad ansats, för klienter och klientprogramvara, för webservrar, för applikationer. Men sen backar man tillbaka. Ingen kommer längre ihåg att Jönköping, Hallsberg, Luleå, Filipstad, Motala och Eksjö alla för 20 år sedan satsade på open-sourcebaserade alternativ istället för Office-paketet.

Sundsvalls kommun, som har varit lite av en föregångare avseende open-source (man la exempelvis ett antal miljoner skattekronor på att utveckla en egen katalogtjänst/metakatalog istället för att använda Microsofts standardprogramvaror) övergav ändå till slut Wordpress till förmån för SiteVision för ett par år sedan. Efter att ha åkt land och rike runt och promotat just Wordpress.

Vad hände med eSams digitala samverkansplattform? Är det några myndigheter som hoppade på det tåget?

Skulle vara intressant med en liten utredning som analyserar varför tidigare open-source satsningar avseende klientprogramvara inte har flugit. Så kan vi koncentrera oss på att åtgärda dessa.

@Fredrik Blev kandidatuppsatsen publicerad? Det skulle vara kul att se vad ni kom fram till.

@josefinlassi ska bli spännande att se om någon faktiskt rapporterar in "reuse". När jag jobbade på Umeå kommun så fanns möjlighet att rapportera Reuse för varje datamängd på Umeås dataportal. Under tiden jag jobbade där var det inte en enda som rapporterade in något. Trots att jag faktiskt kände till flera som återanvände datan.

@PerAnd Jag kommer absolut ihåg GVD! Det var faktiskt precis det projektet (eller alla analyser om det) som jag använde som undervisningsmaterial, och vi tittade också på PUST Siebel och några andra, men jag hittade inte lika bra dokumentation för dom. Min bakgrund är ju UX, så då tittade jag ur det perspektivet, och nu ser jag ju också mer det offentliga perspektivet. Jag har också svårt att förstå varför man inte kan se till att det finns folk som kan IT-utveckling på beställarsidan, och att man ofta redan från början har bestämt teknisk plattform, som i GVD (bra införsäljning av konsultfirmorna). En intressant grej med just GVD var att den konsultfirma som gjorde merparten av utvecklingsarbetet (till saken hör att det var en konkurrent till den konsultfirma där jag jobbade innan universitetet, så jag kollade detta lite extra) blev uppköpta av en större firma drygt 6 mån innan GVD las ner. Men dom bytte inte namn förrän typ dagen efter nedläggningen. Smidigt, då blev det svårt att koppla ihop dom med det projektet eftersom det nya namnet inte stod på några papper.

@PerAnd Enligt min mening så är det precis det, därav mitt svar ovan.

Ja det finns en central databas. Men nej offentlig sektor publicerar inte själva sina upphandlingar där eftersom att lagen kapat möjlighet till att ha möjlighet och egen rådighet över det. I dagsläget får inte en myndighet göra det själva, det är reglerat att det måste gå via en registrerad annonsdatabas. Privata oligopolet gör det, via Upphandlingsmyndigheten som proxy. Finns flera utredningar om detta, behövs inte ytterligare.

@lmdaniel jag upplever att man inte fullt ut beaktar komplexiteten kring att leverera öppen källkod – särskilt inte när det gäller myndighetsspecifika lösningar som ska delas vidare. För att det ens ska vara meningsfullt krävs att översättning och andra grundläggande krav hanteras.

Jag började själv arbeta med I18N redan 1987 hos Digital, och 1993 var jag i Silicon Valley och hjälpte till att anpassa en sökprogramvara till svenska. Det här är inte något sidospår – det är en grundpelare i utvecklingen, och det är frustrerande att se hur den fortfarande förbises.

jag skulle säga att det handlar om datamognad att producera öppen källkod...

Skickade frågan vidare till copilot

5e89e04a-889a-452e-af76-1921224d8aed-image.png

b4e72155-57c6-471f-bb1a-c820046f3fd9-image.png

644d2cc0-1d7c-4d35-a265-0467f5431ab3-image.png

285a2d7d-dbd4-46f2-ab8e-a9055b0fb2b5-image.png

Checklista

8954a0ea-0323-44dd-8dfd-069a78de3eb1-image.png

f92165dd-fe91-448f-9c2d-f5547a375470-image.png

Jag skulle vilja se öppen data med denna checklista.... tror inte community.dataportal.se är där saker som detta löses eller där diskussionen skall hållas det borde finnas granskningar som görs av DIGG eller annan....

Samtalet kring öppen data behöver både breddas och fördjupas. Det räcker inte att skapa YAML-filer och publicera dem i en portal. För att öppna data och öppen källkod verkligen ska kunna återanvändas krävs mer än teknisk formalia – vi måste börja prata om kvalitet, interoperabilitet, tillgänglighet, långsiktig förvaltning och inte minst samskapande (länk jobtechs forum där jag tog upp det 2020 nov).

dd5865b8-21bf-4da3-b65f-b338b512e330-image.png

Och kanske mest oroande: i dag ser jag knappt några publika backloggar alls. Det gör det omöjligt att följa utvecklingen, förstå prioriteringar eller bidra konstruktivt. Det är ett symtom på att transparens och öppen samverkan inte är integrerade delar av processerna — trots att det är grundläggande i allt som kallas öppet.

Community.dataportal.se fyller visserligen en roll, men är knappast rätt plats för att hantera dessa mer strukturella och långsiktiga frågor. Här behövs aktörer med ett tydligt ansvar – DIGG eller liknande – som granskar, vägleder och driver utvecklingen framåt.

Vi behöver ett skifte

@josefinlassi sa i Flyttat inlägg om föreslagen sammanslagning Digg och PTS:

Men jag är säker på att man kommer att försöka se till att det blir så lite problem som möjligt, om man bestämmer att vi ska slås ihop.

Tror ni skall ta och städa upp hur ni jobbar om ni nu får chansen unika dokumentnummer med bra metadata som

Unikt dokument-ID eller diarienummer – för entydig identifiering. Datum skapat och datum senast ändrad – viktigt för historik och arkivering. Versionshantering – så man kan följa utvecklingen av dokumentet. Ändringskommentarer – kontext till varje uppdatering. Skapad av (användare/enhet) – för ansvarsfördelning. Behörighetsnivå / sekretessklassning – avgör vem som får se vad. Dokumenttyp eller kategori – för att styra hantering och arkivering. Status – utkast, fastställt, godkänt, etc. ....

Jag skulle vara oroliga om jag var er vi pratade om er bristande versionshantering 13 maj 2025 16:12

kollade på dokumentet Begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande och nu har ytterliggare uppdatering gjorts "Senast uppdaterad: 13 juni 2025" men ni saknar versionsnummer och unik identifierare för dokumentet enligt internet archive har vi dessa ändringar på detta dokument.... 6 mars 2024 28 maj 2024 21 maj 2025 13 juni 2025

Se och lär hur er föregångare Vervas dokument hanterades och det blev att en medarbetare skapade sin egen web för att rädda delar av informationen till www.eutveckling.se

b7e01404-6e49-44bb-aa58-8754cc594a7a-image.png