Community på Sveriges dataportal

@Magnus-Sälgö Ser inte riktigt kopplingen till min ursprungliga fråga. Kan du ta denna fråga separat?

@mattias Ja, om det inte finns nån riktlinje så får man ju chansa. Men vet inte riktigt om jag känner att det är chansa vi ska göra.

Nu när antalet öppna data-mängder ökar så undrar jag över hur vi gör dessa enkla att hitta. EU-portalen och denna portal har 13 kategorier av öppna data-mängder enligt nedan:

Befolkning och samhälle
Ekonomi och finans
Energi
Hälsa
Internationella frågor
Jordbruk, fiske, skogsbruk och livsmedel
Miljö
Regeringen och den offentliga sektorn
Regioner och städer
Rättvisa, rättsliga system och allmän säkerhet
Transport
Utbildning, kultur och sport
Vetenskap och teknik

Frågan är om det finns nån guide eller rekommendation till vilka datamängder som ska ligga under vilken kategori. Om man gör en liten rundvandring bland dataportaler i Sverige så ser man ganska snabbt att det råder lite oklarheter kring vilka datamängder som hör till vilken kategori.

Vad är det för skillnad på offentliga sektorn (där kommuner ingår) och en stad ( som många kommuner kallar sig)? Eller vad är det för skillnad på den offentliga sektorn och en Region?

Till vilken kategori hör skoldata? Utbildning, offentliga sektorn eller regioner och städer? etc etv

@Maria_Dalhage SKR? Känns som rätt bra om dom är med redan från början.

@Jonas-Nordqvist Hmm, har det nåt med detta att göra?: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/05/anvandning-av-halsodata-ska-starka-framtidens-halso--och-sjukvard/

EU-kommisionens förslag till ett förordning om ett europeiskt hälsodataområde kommer medföra en hel del arbete för Sverige. Här tänker jag främst på SKR och Inera mfl som måste säkerställa att tekniska förutsättningar finns på plats, men det finns även kopplingar till Apotek och myndigheter och privata utförare och leverantörer.

En stor portion av förslaget till ny förordning handlar om "secondary use", alltså i princip vidareutnyttjande av hälsodata. Och det här vi kommer in på öppna och delade data.

Frågan är vem som har "pucken" i Sverige att kika på vilka konsekvenser förslaget till förordning medför. DIGG tror jag kommer bli dubbelt inblandad i och med att det finns tydliga kopplingar både till Ena och SDG samtidigt som det är stor fokus på vidareutnyttjande av data i förordningen.

Kommissionen söker inspel om den inledande konsekvensbedömningen gällande det europeiska hälsodataområdet. Deadline för att ge inspel är den 8 juli. Vilka i Sverige håller på och skriver inspel?

https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12663-Digitala-halsodata-och-halsotjanster-ett-europeiskt-halsodataomrade_sv

@maria_dalhage Debattörerna jämför utvecklingsprojekt på myndigheter vars underliggande processer är sen sekelskiftet med helt nya idéer som Spotify, Klarna etc. Jämförelsen haltar rejält av en rad olika anledningar. I grunden visar här debattörerna på en avsaknad av hur offentliga organisationer bedriver IT-utveckling. Det finns självklart stora förbättringsmöjligheter, men artikelns åtgärdspunkter är varesig verklighetsanknutna eller realistiska. Det är tråkigt att denna går en obesvarad framtid till mötes.

1. Man kan tycka att det vore lämpligt att lägga ner projekt som pågått i flera år utan att ha testats på användare. Men det är inget kriterium i sig. Man lägger ner projekt när man inser att projektet inte är lönsamt eller inte kommer ge den effekt som avses. Det kan det finnas en rad olika anledningar till. Ena har till exempel pågått i snart flera år utan tillsyns test på användare. Bör man lägga ner det. Nej.

2. De offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling gör det för att deras verksamhetsprocess ofta är unik eller vill göra något unikt. Samtidigt som de har pengar och resurser för att göra detta. Deras argument att släppa resultat som öppen källkod faller då, när koden stödjer en unik process som ingen annan är intresserad av. De flest andra små myndigheter köper färdiga lösningar och ingen nyutveckling.

3. Debattörerna tror att många upphandlingar är för stora. Det finns säkert anledningar till att vissa upphandlingar är stora. Om dessa är fel, kan jag hålla med. De flesta är dock säkerligen mycket små.

4. Intressant, men att "krav" kommer det aldrig kunna bli. Ibland vill en myndighet ha hela kunden och det finns anledningar till det.

5. Återigen så tror debattörerna att stora upphandlingar genomförs obra generellt. I verkligheten sköts väl de flesta stora upphandlingarna bra?

6. De preciserar intre vad de menar med IT-sårbarhet. Är det att göra stora upphandlingar eller inte använda agila metoder? Konstigt förslag.

7. Varje haveri leder redan idag till en otrolig kompetensutveckling. De offentliga organisationer som misslyckats med projekt är otroligt försiktiga och noggranna när de ska göra nästa. Och varje haveri leder till att andra blir mer försiktiga och noggranna. Man behöver inte veta exakt vad som gick fel i respektive fall.

@kristine_ Så länge visualisering av datamängder på dataportal.se kan existera utan underliggande krav på respektive publicists publiceringsverktyg är väl detta en bra idé.

@kristine_ I SOU 2020:55 Innovation genom information sid kap 8.5, sid 138, finns några exempelsituationer som jag tror skulle vara intressanta att visualisera för de som är intresserade av vilken påverkan den nya lagen kommer att få.

Situation 4 är den som illustrerar, åtminstone för mig, att den nya lagen inte kommer få någon som helst inverkan på kommuners incitament att publicera mer öppna data:

Situation 4 : "Den information som företaget i exempel1 vill kunna vidareutnyttja finns inte tillgänglig sedan tidigare. Myndigheten finner att det inte finns några hinder mot ett utlämnande på grund av sekretess, men anser att sammanställningen av uppgifterna kräver mer än rutinbetonade åtgärder. Informationen lämnas därför inte ut enligt 2 kap. TF"

Den nya lagen är således inte tillämplig här, så tillvida inte myndigheten väljer att frivilligt lämnas ut. Och frivillighet har myndigheterna alltid haft. Så inget skillnad.

@kristine_ Verkningslöst om man läser propp sidan 34. Bara att ladda avslagsbesluten med besvärshänvisning i kommunskrivaren. Men det blir spännande att se exempel från verkligen framöver.

Överlag hoppas jag att jag har fel då jag på något sätt vill att kommuner ska lämna ut mer data.

@kristine_ 2 kap

TF ger inte, som jag ser det, stöd för att kunna begära ut handlingar för vidareunyttjande (En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder). Det lär inte vara rutin och ta under två timmar (praxis) att fixa till en datamängd för vidareutnyttjande.

Ej heller OSL ser jag innehåller nåt som gör att kommunerna kan påverkas.

Övriga lagar har jag inte dubbelkollat.

@jenniferskoglund För landets 290 kommuner skulle det vara oerhört värdefull att nästa informationsträff få nåt exempel på "annan lag eller förordning" enligt nedan sammanfattning av förra mötet. Ni kanske kan vända er till SKR för att få klarhet i detta?

"Lagen ska tillämpas när någon som har rätt att få tillgång till data enligt någon annan lag eller förordning framställer en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, när data tillgängliggörs på eget initiativ från offentlig sektor i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas samt när data lämnas till en statlig eller kommunal myndighet för att användas i deras konkurrensutsatta verksamhet."

@björn-hagström "data: information i digitalt format oberoende av medium" enligt förslaget till ny lag. Skulle vara konstigt om allmänna handlingar var digitala allihop. Ser inte att det finns information i digitalt format i tex pappershandlingar.

@maria_dalhage Lagar och förordningar?

@maria_dalhage Så tillvida det finns en annan lagstiftning att man har rätt till 'data'. Om man har rätt till information eller handlingar generellt (dvs att det inte i lagen står att det ska vara data) kan man inte begära att dessa ska lämnas ut digitalt.

Men om det i annan lagstiftning framgår att man har tillgång till 'data' så förstår jag att man nu kan åberopa den nya lagen och begära att denna ska vara vidareutnyttjningsbar. (Maskinläsbar?)

Och kanske inte ens det så då "Lagen ska gälla när till exempel en myndighet, ett offentligt styrt organ eller ett offentligt företag frivilligt eller med stöd i annan författning tillgängliggör data för vidareutnyttjande.

Så frågan är vilka andra författningar det är som ger stöd för att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande?

Tyckte det blev lite förvirring kring när man enligt lagen kunde begära data för vidareutnyttjande från myndigheter. "Den nya lagen innehåller ingen skyldighet för myndigheter att tillgängliggöra data, eller en rättighet för enskilda att få tillgång till data. Lagen ska gälla när till exempel en myndighet, ett offentligt styrt organ eller ett offentligt företag frivilligt eller med stöd i annan författning tillgängliggör data för vidareutnyttjande." (https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/03/nytt-rattsligt-stod-for-oppna-data/)

På informationsträffen lät det lite som att det var helt ok att enligt OSL begära att få ut data för vidareutnyttjande.

/Jonas

@ainali Nån som har koll på när den nya lagstiftningen kan tänkas komma?

@mattias Skumt, jag trodde det skulle finnas en rättighet för allmänheten att få ta del av information digitalt och kunna klaga på om de inte fick det.

Hej. ÖDIS-projektets specifikation för 'Evenemang' nu upplagd bland specifikationerna. https://www.dataportal.se/sv/specifications/Evenemang/1.0

@jonor Överkurs för mig än så länge. Specifikationen är fri att göra om och nyttja som man vill.