Community på Sveriges dataportal

@Dennis_Priskorn Spännande projekt. Och framförallt användbart.

Ping @FredrikEriksson. Vandringsleder är datamängder som efterlyses!

@Stefan-Wallin Det tycker jag också!

Dataportalen befinner sig i en utvecklarfas och den typ av funktionalitet som du nämner har tidigare varit uppe för diskussion. (På NOSAD-event).

Att kunna samla alla servicemeddelanden centralt, oavsett var de skapas är en toppen-idé. Någon som har idéer kring arkitektur?

@Magnus-Sälgö om jag inte tolkade informationen fel så har du också deltagit i arbetet, eller?

När jag tittar på listan över personer som deltar så känns det som att det är personer som faktiskt har god kunskap. Inklusive du själv

Jag hittar en specifikation som tagits fram av många parter inklusive kunniga privatpersoner.

Specifikationen använder samma unika identifierare som Havochvatten. https://lankadedata.se/spec/badplatser/

Är detta en bra spec? om inte, så varför?

@Peter_Bengtsson Gillar ditt resonemang. Mitt intryck är av offentlig sektor inte använder LGPL i särskilt stor omfattning. Vilka är utmaningarna med LGPL?

@jonor Det har ju dykt upp ny lagstiftning som till viss del är relevant att fundera kring sedan Riktlinjerna skrevs. Jag tänker då främst på GDPR.

Fler och fler börjar diskutera lämpligheten att myndigheter finns på privata aktörers plattformar såsom LinkedIn och Facebook och därmed aktivt driver trafik till plattformar som hanterar våra personuppgifter utanför vår kontroll. Diskussionen som också börjar föras efter att vi har börjat få insikter i hur sociala medier fungerar och hur det påverkar individer är hur vi ska värna om våra kunders och medarbetares integritet?

Lantmäteriet ansvarade för några år sedan för en utredning kring Sveriges datamängder: https://www.lantmateriet.se/contentassets/e16a59e08cb744149c878776256560e6/kortversion-slutrapport-sarskilt-vardefulla-data.pdf

I utredningen kom de fram till följande:

Genom att säkra finansieringen av offentliga öppna data med anslag kan data flöda fritt och skapa nytta i samhället. För att nyttan om
mellan 10-21 miljarder kronor ska frigöras behövs en ökning av medel till offentlig sektor på ca 550 miljoner kronor per år.

Flera av de föreslagna datamängderna finansieras idag via avgifter. Detta innebär att den som ska nyttja data måste betala och förhålla sig till ett antal restriktioner. Denna tröskel innebär att många beslut ute i samhället inte baseras på den bästa möjliga data som finns.

Idag begränsas många företags utveckling av att de på grund av höga datakostnader istället tvingas använda inaktuella uppgifter eller
data med låg upplösning – trots att data av högre kvalitet finns.

Baserat på att tillgången på grunddata pekats ut som en särskild brist i Sveriges öppna data-arbete kan marginalnyttan av en sådan investering väntas vara hög. Det förutsätter även fortsatt arbete med kvalitetshöjande åtgärder, bra beskrivningar av datamängder och
metadata, fortsatt fokus på standardisering och enkla lösningar för tillgängliggörande.

Ja , Vi väntar alla på att dessa data ska bli kostnadsfria. Dessa finansieringsmodeller är ju även ett hinder för myndigheter som vill samarbeta med privata aktörer.

I den nya datalagen framgår att de s.k. värdefulla datamängderna ska vara avgiftsfria. Så jag ser hoppfullt på framtiden även om det är ett tag kvar.

@Stefan-Wallin Bra kommentar om att det faktisk går att dubbellicensiera.

Men jag undrar över påståendet att använda tillåtande licenser för att inte hämma innovation, eller tvinga till att uppfinna hjulet på nytt. Tanken med copy-left är ju att säkerställa att programvaran fortsatt kommer hållas öppen just för att maximera möjlighet till vidareutveckling. Särskilt algoritmer borde väl vara copy-left med skälet att undvika inlåsningar och säkerställa att e kan delas? Du representerar ju privat sektor och utvecklingsföretag. Ser du hinder i att medverka till projekt som har copyleft-licenser? Finns det någon av dessa som du upplever "skonsammare"?

@jonor Om jag skulle kunna dela ut guldstjärnor (kanske finns dem möjligheten i nodeBB) så skulle du få en!

Det du gör nu är föredömligt communityarbete, där du hjälper till att höja kvaliteteten på innehållet genom att säkerställa att trådar kan avslutas, och allt med en god ton.

Jag kontaktar ESV och ser om vi inte kan få ett svar.

@mistral Bra och tydlig input!

Det finns ett antal utpekade myndigheter som har i uppdrag att tillsammans med DIGG börja arbetet med att skapa förutsättningar för:

• ett ökat gemensamt lärande kring frågor om data som strategisk resurs samt delning och nyttiggörande av data,

• stöd för att systematisera hela värdekedjan från skapandet, över delande till nyttiggörandet av data,

• systematisk och transparent behovsfångst av data,

• identifiering av behov av nya och befintliga dataspecifikationer,

• delning av relevanta digitala resurser, samt innovativa försök, där potentialen med olika datamängder utforskas, samt

• utmaningsdriven digital innovation i samverkan med andra relevanta aktörer.

Hänvisning till Sveriges datastrategi

Precis som du skriver behöver vi tillsammans skapa dialogen och förutsättningarna. Många är redan här och gör ett fantastiskt jobb. Med tydliga uppdrag har vi lättare att samordna oss. Med andra ord. Förutsättningarna har aldrig varit bättre.

När forumet skapades låg fokus på Data och Api-diskussioner - En hård koppling till Dataportalens innehåll med andra ord. Vi ser att viljan finns att även diskutera andra aspekter av digitalisering. Där DIGG har en samordnande roll.

Det är därför vi har breddat och gjort om kategorierna, för att inkludera dialog och diskussionen kring fler digitala gemensamma resurser såsom öppen källkod, öppna standarder, olika byggblock. Vi vill knyta dialogen till det som sker inom EU:s data områden och Sveriges nationella datastrategi såsom:

• verktyg och tjänster för datadelning för återanvändning, bearbetning och delning av data.

• strukturer för förvaltning av data, förenliga med relevant EU-lagstiftning.

• tillgänglighet, kvalitet och interoperabilitet för data – både i domänspecifika miljöer och över sektorer.

Närvaro i Dataportalens Community är starkast hos dem som jobbar med uppdrag att tillgängliggöra data och använda data.

@Björn-Robért Ja, den centrala frågan är hur vi inom offentlig sektor värderar skattefinansierat resultat; Vill vi säkerställa att det som skattebetalarna finansierat ska förbli öppet i flera utvecklingsled eller resonerar vi som så att det viktigaste är att sprida resultatet.

Ett vanligt argument som jag stött på för att motivera tillåtande licenser (MIT, Appache 2.0 som exempel) är att om man licensierar med copy-left så skrämmer man bort privat sektor.

Jag undrar om det verkligen stämmer. Hoppas att flera aktörer från privata näringslivet dyker upp den 13:e september, och ger klarhet i denna fråga.

@joho68 Tack För att du delar!

@mistral Håller helt med! Och här finns jobb att göra. Organisationer som delat sina data i dataportalen har olika ambitionsnivå. Kanske saknas vetskapen om att DIGG erbjuder denna tjänst. Kanske finns andra skäl. Detta behöver vi gräva i.

@jonor Bra påpekande! Det finns aviseringsknappar.

Jag tror att anledningen till varför det upplevs som att trådar dör och är obesvarade ibland, är att endast ett fåtal personer är i forumet regelbundet. Ja, Om man startar en tråd så har man väl i någon utsträckning tagit ett vist ansvar för att svara på kommentarer?

Under vissa perioder har anställda inom offentlig sektor inte möjlighet att prioritera en närvaro här. Även om det kan tyckas vara en liten grej att bara läsa ett par rader och "kvittera" att man läst. Men det är inte en liten åtgärd. I användarvillkoren är vi tydliga med att för frågor om DIGG:s verksamhet samt för att begära ut allmän handling hänvisar vi till info@digg.se

Samma gäller när man har frågor som rör andra myndigheter. Communityt är frivilligt och därmed finns vissa svagheter.

@mistral Tänker att det du beskriver är lite av vår vision. Vi har tagit tekniskt höjd för denna typ av funktion när DIGG valde nodeBB.

@Jonas-Nordqvist sa dock något väldigt klokt (Jag citerar fritt) Det är inte fler funktioner som skapar värde, utan närvaron och dialogen.

Deltagandet i Community är frivilligt. Och engagemanget lika så. Den stora förflyttningen behöver ske i det att fler organisationer engagerar sig för att kommunicera kring sina data och specifikationer. Och kommer fram till att det är en god idé att göra det på ett ställe där andra datamängder och API:er, från andra organisationer finns samlade.

Eftersom det bygger på frivillighet behöver vi minska trösklarna för att gå med.

• Alla ska känna sig trygga i att ställa sina frågor. Och komma med resonemang utan att någon dumförklarar en.

• Alla ska känna sig trygga och stolta när det berättar om något som de gjort.

• Alla ska känna att det finns utrymme att konstruktivt ifrågasätta pågående satsningar, och att detta inte bara är ett forum för inbördes beundran.

Tonaliteten är en viktig faktor för att skapa ett välkomnande klimat. Men också marknadsföring. DIGG behöver aktivt jobba på att sprida kunskap om samt och engagemang kring detta forum. Vi vet om detta och jobbar på det.

@mattias Bra förtydligande kring öppna standarder!

Länker till information om Ena. https://www.digg.se/ledning-och-samordning/ena---sveriges-digitala-infrastruktur

@Jonas-Nordqvist gör en viktig poäng. Vi behöver bli bättre på att hålla oss till ämnena inom respektive diskussionstråd. Det är helt ok att skapa en ny tråd med ny tanke, och det är ok att vara kritisk. Men det blir svårt att komma in som ny till forumet och i diskussionerna om trådarna spretar. Då blir det endast ett fåtal insatta som kan hänga med i alla svängarna.

@Björn-Robért Toppen att du frågar. DIGG har ett pågående arbete med just open source-licenser och den 13 september kommer vi ha en NOSAD workshop som handlar om detta:

Licensval för öppen programvara av offentlig sektor
Under detta digitala möte diskuteras licensiering av offentlig sektors öppna programvara.
Detta är en strategiskt viktig fråga som sträcker sig bortom juridiken och som främst kopplar till vilka effekter man vill uppnå, ex. genom hur samverkan och spridning av den öppna programvaran främjas och möjliggörs.
Vilka licenser är då lämpliga för offentlig sektor, och finns det licenser som är direkt olämpliga? Hur och när? I en paneldiskussion kommer vi bl.a. att diskutera:

• Vilka olika vägval och scenarion som finns?
• Vinsten med rekommenderade öppna programvarulicenser?
• Hur tänker privata aktörer kring licensval?

Det går att anmäla sig via följande länk men texten på GOTO10 är inte uppdataterad ännu. Notera att tiden är kl 10-11 med just nu planerade 30 minuters efterdiskussion. (Dessa sista 30 min spelas inte in) https://www.goto10.se/event/nosad-2/

För att snabbt svara på din fråga och också för att skapa möjlighet för andra åsikter att komma fram kommer här lite resonemang som vi fört i olika grupperingar:

1. I de fall då en myndighet eller en organisation bidrar till eller använder sig av ett befintligt projekt ska myndigheten/organisationen acceptera redan beslutade licensval. Vi förutsätter att man redan licensierat med en licens som finns på opensource.org.

2. Programvara som kan anses utgöra en del av en större sammanhängande plattform samt infrastruktur, ska i första hand publiceras under licensen GPL-3.0 (alternativt AGPL-3.0 ) som stimulerar att vidareutveckling och vidaredistribution av myndigheters investeringar i öppen programvara förblir öppen programvara.

3. För alternativ där myndighet/organisation vill tillåta att myndighetens/organisationens investeringar i öppen programvara kan vidareutvecklas och vidaredistribueras som såväl öppen som sluten programvara rekommenderas en tillåtande licens såsom MIT och Apache Licence 2.0 .

Ytterligare två tips:

1. Tänk patent: MIT-licensen har ingen explicit skrivning om patent. Det har däremot Appache 2.0.

2. Välj nyare licenser före äldre.

@mistral och @Magnus-Sälgö Kunskapsfråga: Är det så att det redan finns etablerade specifikationer på internationell nivå via EIONET?

Ja, isåfall är det väl dessa som vi ska använda, eller tänker jag fel?

Hela syftet med öppna data och den europeiska dataportalen där också våra svenska data visas upp är ju att data ska kunna användas över sektors- och landsgränser.

I en sådan situation behöver ju fokus ligga på internationella och redan vedertagna specifikationer och inte något som funkar för en viss region i Sverige eller för en viss domän som anser sig vara unika. Det skalar ju inte. Och då blir det ju också problem med att ta in bidrag från exempelvis @Magnus-Sälgö

Hur resonerar ni som redan har tagit fram API:er kring badplatser? Eller ni som tagit fram befintliga specifikationer?