Community på Sveriges dataportal

@magnusp På min plattform GEODATATORGET finns det en hel del metadata om skyfallsdata. Rätt många är kommunalt publicerade. http://geonet.se/geonetwork/srv/swe/catalog.search#/search?any=skyfall*

Det är så trist att GDPR blivit ett verktyg för att slippa publicera data. Och att SKR inte istället valde att hjälpa kommunerna med publiceringen. Men de är inte ensamma. Lantmäteriet har också valt att använda GDPR för att försvåra tillgången till HVD. I somras nekades jag utlämning av historiska ortofoto med hänvisning till GDPR. Då valde jag att överklaga det beslutet till Förvaltningsdomstolen, för att få en rättslig prövning av Lantmäteriets tolkning. Tyvärr valde de då att ändra sitt beslut så saken avskrevs. Därmed står Lantmäteriet fortfarande oemotsagda i detta, som i så många andra frågor.

@lmdaniel Nej, Daniel det kan tyckas enkelt.
För dig som vet var de här länkarna finns, och kanske för mig om jag kan lista ut var jag hittar dem. Men dina exempel-länkar kan jag inte komma åt, jag får 403 forbidden med mitt Geotorget-konto. Det är möjligt att jag behöver komma till dem en annan väg, men jag kan inte räkna ut hur det skulle gå till.
Men sätt dig nu i situationen att du är en ny användare, som inte har något konto alls hos Lantmäteriet. Hur skulle du då beskriva processen på en skala från lätt - medelsvår - svår - omöjlig?
Jag slutar denna tråd här, vi kommer inte någonstans. Du tycker att Lantmäteriet skapat en lättillgänglig och användarvänlig plattform för att leverera öppna geodata - jag tycker precis motsatsen. Då blir det svårt att diskutera.

@lmdaniel Nej Daniel, jag hyser inget agg till Lantmäteriet. Fjorton år som anställd i Lantmäteriet/Metria gav mig grunderna i kartteknik, geodesi, fastighetsjuridik, fotogrammetri och geodata, men också uppfattningen att offentligt framställda geodata ska vara fria att använda i hela samhället för att vara till största möjliga nytta. Det var långt innan ‘öppna data’ var ett begrepp.
Inte heller fabricerar jag rykten. Jag misstog flytten av den Öppna topowebbkartan för den aviserade avvecklingen av WMTS-tjänsten, förlåt det misstaget. Men att Lantmäteriet 19 november 2024 i ett webbinarium uttryckte en önskan att stänga de avgiftsbelagda WMS-tjänsterna eftersom de var populära och dyra att driva är jag alldeles säker på. Det var så anmärkningsvärt att jag antecknade det, och även skrev om det på Facebook och Linkedin veckan efter. Den som vill kan söka upp mitt referat i Facebook-gruppen Digital samhällsbyggnad från 24 november 2024.
Men för att komma till det som är viktigt. Jag är väldigt kritisk, och mycket ledsen över det sätt som Lantmäteriet valt att tillgängliggöra NGP och HVD. Genom att stänga in geodata bakom en labyrint av staket och låsta grindar främjas inte en bred användning av våra geodata i samhället. Och det är sorgligt att det inte finns utrymme att diskutera det. Lantmäteriet har på avgörande sätt försämrat tillgängligheten till Öppna geodata de senaste åren. Mystiken kring geodata, att det behövs dyra GIS-system och särskild personal, stärker bara den redan mäktiga ‘geodatabranschen’ genom en ensidig inriktning på maskingränssnitt. Och återigen; Det behöver inte vara antingen eller. Det är bara en fråga om gränssnitt och åtkomst. Det går att driva WMS, WFS, WMTS och API:er parallellt, eller erbjuda nedladdning av direkt användbara paketerade data i öppna format. Vad vill egentligen Lantmäteriet?

@lmdaniel -> den här informationen har jag missat, men är nog inte ensam om det. Nu letar jag efter ett nytt 'token' så att jag som vanligt kan skapa en URL till WMTS-tjänsten.

@lmdaniel Det visade sig vara mer än så, det krävs ett användarkonto, en behörighet och en beställning - plus sedan en inlogging innan något dyker upp på skärmen. ->

Nu har Lantmäteriet stängt WMTS-tjänsten Topografisk webbkarta, översiktlig, som var deras enda öppna och avgiftsfria visningstjänst. Detta aviserades redan i början av året, tillsammans med ett flertal andra tjänster som avses att avvecklas som en följd av lanseringen av avgiftsfria särskilt värdefulla data (HVD).
Stängningen drabbar till exempel Artportalens fyndkartor och alla andra karttjänster som använde produkten som bakgrundskarta. Det var också den bästa fria bakgrundskartan för enskilda användare som arbetar med öppen källkod. Låt vara att skalområdet var begränsat, men produkten var lättanvänd. Det enda alternativet är egentligen Open Street Map.
Men Lantmäteriet aviserade också avvecklingen av den avgiftsbelagda WMS-tjänsten Topografisk webbkarta, som används som bakgrundskarta av så gott som alla offentliga karttjänster hos kommuner och myndigheter. Ska de också behöva hålla till godo med OSM eller Google Maps?
https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/vara-produkter/produktutveckling/#anchor-0

@HuggeK Lantmäteriet har gjort klart och tydligt att de inte ser privatpersoner som sin målgrupp för geografiska grunddata. Deras fokus är uttalat på så kallade slutanvändare, eller i vid bemärkelse 'geodatabranschen', som har teknik och system för att infoga Lantmäteriets tjänster i sina produkter. Valen att enbart erbjuda maskinkommunikation, dessutom bakom flera väggar av behörigheter och inloggningar, utestänger effektivt medborgare, civilsamhälle och näringsliv som inte är vana geodataanvändare från både NGP och HVD. Som en av Lantmäteriets geodatasamordnare uttryckte det: "De som behöver våra geodata kan också få tag i dem".

Min poäng, som du noga bortser ifrån, är att allt det där kan skötas via ett lättbegripligt visuellt gränssnitt, som inte förutsätter att man vet bildens id eller koordinaterna för begränsningsytan i förväg. Som det fungerar för historiska ortofoton.

@Magnus-Sälgö Min uppfattning är att man inte ska behöva vara i LM-världen för att kunna ta del av öppna geografiska grunddata, eller för den delen HVD-data (högt värderade dataset) enligt EU-direktivet. Men Lantmäteriet har valt att göra på det här sättet, och det finns inget sätt att få dem att ändra sig. Tro mig, jag har försökt. De har i alla fall samvete nog att erkänna att HVD inte kan kallas öppna data enligt gängse definitioner, eftersom konsumenter måste ha registrerade användarkonton och för att det finns en ändamålsprövning på vägen. Och, vill jag tillägga, för att åtkomsten kräver programmering och applikationsutveckling. Det går alltså inte att anonymt ladda ned data i öppna format för direkt användning i förekommande geodataverktyg.

@Magnus-Sälgö sa i Ortofoton som Cloud Optimized GeoTIFF (COG) från Lantmäteriet:

För inte så länge sedan hade Lantmäteriet en bra beställningstjänst där man enkelt kunde välja vilka bilder man ville ha, för att en stund senare ladda ned dem i ett paket, helt körklara.
Ingenting av det finns kvar, tyvärr. Och det går inte att förstå varför.

Självklart försvarar du din arbetsgivare. Jag är en oberoende användare som utan lojaliteter vill fokusera på mångfald och användbarhet. I det ligger att erbjuda data på olika sätt för olika behov, tillämpningar och för olika typer av användare med varierande kunskaper och förutsättningar.
Lantmäteriet har valt väg, och det är exklusiv maskinkommunikation, bakom inloggningar och registrerade användarkonton. Därigenom förstärker ni mystiken kring 'GIS' och geodata som något svårt och komplicerat att använda. Istället för att ta tillfället i akt att sprida geodata till nya användargrupper och nya användningsområden.

Det behöver inte vara antingen eller, upprepar jag med en papegojas envishet. Men det är naturligt att fokusera på geospatiala tillämpningar när vi diskuterar geodata. Mitt exempel visar att det går utmärkt väl att erbjuda systemberoende tillgång SAMTIDIGT som data erbjuds i öppna tjänster, i öppna format för direkt användning. Att Lantmäteriet ENBART fokuserar på data i programmeringsgränssnitt gynnar bara den redan etablerade geodatabranschen. Näringslivet, civilsamhället och medborgarna har ingen tillgång till äkta öppna data.

Eller så kan man besöka Riksantikvarieämbetets öppna-data-portal

https://www.raa.se/hitta-information/oppna-data/oppna-data-portal/

Där erbjuds, utöver det API som Lantmäteriet råder över, flera genuint öppna format och tjänster för tillgång till registret över kulturhistoriska lämningar, precis som det ska vara med genuint öppna data.
Registret erbjuds för nedladdning, dels kommun- och länsvis paketerat, och dels för hela landet. Data är direkt användbara i det öppna formatet Geopackage. Det äldre formatet shapefil erbjuds i begränsad omfattning.
Exempelvis den här länken som hämtar Skånes lämningar: https://pub.raa.se/nedladdning/datauttag/lamningar/lan/lämningar_län_skåne.gpkg
Om man behöver ett stilsatt och klart kartskikt, med koppling till registrets information erbjuds öppna tjänster, både WMS och WFS för direkt användning i egna verktyg eller i en egen webkarta. Stilsättningen är den samma som i Fornsök, så det är lätt att känna igen data.
Här är WMS- och WFS-länkarna:

https://pub.raa.se/visning/lamningar_v1/wms?service=wms&version=1.3.0&request=GetCapabilities
https://inspire-raa.metria.se/geoserver/Kulturhistoriska_lamningar/wfs?request=getcapabilities&service=wfs

Alla dessa är fritt tillgängliga, utan några Pythonskript, registreringar eller inloggningar, och utan krav på applikationsutveckling eller egen stilsättning för att använda data.
Precis så som genuint öppna data ska vara. Och så som RAÄ i alla tider erbjudit sitt register. Att krångla in registret i NGP har inte tillfört någonting, och innebär i värsta fall en onödig dubbellagring av data.

Den digitala infrastrukturen måste ta klivet från systemförvaltning till informationsförvaltning. Digitalisering är samverkande informationshantering, och den uppnås inte med parallell datorisering i olika system, särskilt inte om de inte kan utbyta data mellan varandra. Digitalisering måste sära på information och applikation, datalager och gränsnitt. På så vis kan gränssnitten anpassas efter behov, inte som systemleverantören bestämmer. Det är fullt möjligt att Millenniehaveriet bara är ett gränssnittsproblem. Tyvärr kommer debatten inte djupare än så.

@Dennis_Priskorn Bevare oss för privata aktörer. Däremot skulle ett bättre gränssnitt för näringslivet, civilsamhället och medborgarna vara mycket välkommet.

@joho68 En idé kanske är att föreskriva öppen källkod i upphandlingen?

Det här var ett bra initiativ. Geodata är en av de viktigaste komponenterna i digitaliseringen av samhällsbyggnaden. Geodata representerar också en datamängd som sedan länge borde varit öppna data, liksom man har gjort i våra grannländer. Och trots HVD (som nog bara blir en tumme) kommer de värdefullaste datamängderna fortsatt att vara betaldata. Men det finns redan nu gott om officiella geodata som är både öppna och tillgängliga genom kända format och karttjänster.
Jag driver sedan några år tillbaka tjänsten Geodatatorget, som syftar till att samla och harmonisera metadata ur flera öppna metadatakataloger och öppna karttjänster. Välkommen att gå in där och ta en titt. Tjänsten riktar sig främst till användare som vill använda geodata i öppna format, utan krav på registrering eller applikationsprogrammering och därmed inte kan använda den Nationella geodataplattformen.

GEODATATORGET

@ChristerOlsson Det där är en intressant fråga, som aktualiseras i takt med att all alltmer 'öppen data' enbart tillhandahålls med maskinkommunikation i 'öppna' API:er. Ett brännande exempel är Lantmäteriets lösning för 'öppna' geodata, den nationella geodataplattformen (NGP).
Hur ser metadata ut för ett API? Beskriver det hur anrop ska ske, vilka variabler som finns tillgängliga och hur svaren ska tolkas?
Finns det någon metadatastandard för API:er?