Här är mina inspel i min roll som medlem i okfn.se till de frågor som dialogen bjöd in till att samtala om:
Vad kan det offentliga göra för att stimulera civilsamhällets användande av och bidrag till digitalisering och öppna data och på så sätt främja en öppnare statsförvaltning?
- Regeringskansliet kan och bör börja publicera öppna data själva enligt nationella rekommendationer från DIGG. NOD Sverige bör göra detsamma i och med att den utför en myndighetsuppgift sedan sin start och OGP.
- Regeringskansliet bör i regleringsbrev peka på informationsdelning som öppna data och kostnadsfri elektronisk utlämning vid begäran om allmän handling eller begäran om vidareutnyttjande av data. Budgetar och anslag bör stödja sån omställning kring informationshantering.
- Alla upphandlingar av system bör ställa bör-krav på öppen källkod, öppna API:er och dataportabilitet för att kunna möjliggöra öppna data som går att kommunicera från myndigheter till allmänheten, däribland civilsamhället. Region Blekinge har tagit sådant beslut som ska börja gälla från 2023.
- Alla projektbidrag till civilsamhället bör ställa bör-krav för finansiering för att tvinga projektresultat som öppen källkod och öppna data enligt DIGGs nationella rekommendationer med undantag för att röja dataskydd hos föreningsaktiva.
Från medordförande okfn.se:
Erbjuda projektfinansiering och kontinuerliga (inte enstaka) utbildningar av NGO (CSO) och media (journalister) i användning av ÖD (var man hittar relevanta data, hur man använder verktyg för analys och visualisering).
Tillägg: Det kan föredömligen vara distansutbildningsmaterial (för civilsamhällesaktiva att genomföra efter egen takt och möjlighet), blended learning eller fysiska kurser (vilket är mer begränsande för föreningslivet p.g.a. ofta uppbundna i andra arbeten och svårt att delta under tider som fungerar för myndigheter / företag t.ex. kontorstider 08:00-17:00).
Utifrån er organisations erfarenheter/inriktning/målgrupp – vilka behov behöver tillgodoses för att tillgängliggöra öppna data? (exempelvis i termer av tillgänglighet, jämlikhet och hållbarhet.)
- Flera myndigheterna efterfrågar mer finansiering för att kunna sluta avgiftsfinansiera och börja öppna data-publicering. Oavsätt skattepolitik så är det en omställning som behöver göras och öppna data kommer kunna möjliggöra nya skatteintäkter.
- Det som kan betraktas som öppna data i Sverige ska finnas på dataportal.se
- Det bör ha tydligt angiven metadata "Uppdateringsfrekvens" på dataportal.se
- Det bör finnas tydligt angiven metadata under fältet "Åtkomsträttigheter" på dataportal.se om att datamängd eller datatjänst är "Publik".
- Det bör finnas dokumentation kopplat till API:er så att människor som inte är så tekniska kan läsa mer för att lära sig använda öppna data.
- Det bör finnas tydlig licens om det är öppna data: Öppna data publiceringar bör följa Patent- och Registreringsverkets rekommendation om Creative Commons Zero-licens i metadatafält "Licens" på Distributioner av data.
Från medordförande okfn.se:
Öppna data borde användas som en tvärgående fråga när man diskuterar initiativ eller policy, t.ex. i dokument som Trafikverkets ”Färdplan - för ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem” (som inte nämner öppna data i samband med datadrivet planeringsunderlag).
Ser ni ett behov av en långsiktig dialog inom detta område, och hur bör den i så fall utformas?
- Kontinuerliga dialoger bör ske öppet på offentliga forum, exempelvis community.dataportal.se, som inte exkluderar samhällsgrupper, vilket andra forum som DelaDigitalt gör.
- Alla myndigheter, regioner och kommuner bör ha en eller flera relevanta representanter community.dataportal.se eftersom att flera redan är publicister och finns på admin.dataportal.se (som också visar vilka myndigheter som saknar öppna data-publiceringar och öppna data-förteckningar).
- Dessa typer av dialogsessioner med NOD Sverige och Regeringskansliet.se föreslås göras med Art of Hosting-metoder likt hur regeringsprojektet "Livslångt Lärande" gör. De har haft Open Space-workshops med myndighetspersoner, civilsamhälle och privat sektor hos lokalerna vid Internetstiftelsen.se och Goto10.se i Stockholm.
- Konkretisera dialogen i görande t.ex. workshops för att hjälpa Regeringskansliet.se och NOD Sverige att uppfylla nya Datalagen (1 aug 2022) än att endast ta fram handlingsplaner.
Från medordförande i okfn.se:
Framtida dialoger borde fokusera på specifika områden (t.ex. energi eller besöksnäringen) för att kunna konkretisera samtalen kring vilka data som borde vara mest prioriterade vid tillgängliggörande med ämnesexperter.
Myndigheter förstår behoven av data och för redan dialog kring dessa behov i olika forum. Detta arbete är dock fortfarande på ett utforskande stadium. Det borde finnas initiativ som samlar experter som jobbar på myndigheter, regioner och kommuner (samt akademin, näringslivet och civilsamhället) för att resonera fram vilka (tvärgående) data som behövs för att lösa konkreta samhällsutmaningar.
Jag tycker att ytan på GitHub blivit jättebra och t.ex. Jitsi-pluginet till en viss proprietär mejlklient är viktigt exempel och tror det tål att kommuniceras mer offentligt.