A
Här är blogginlägget som jag hämtade bilden i slutet ifrån.
Jag nämnde i chatten också Riksantikvarieämbetets tester med att hämta tillbaks data. Visserligen inte huvudsakligt fokus på Wikidata, men ändå relevant i sammanhanget: Wikimedia Commons Data Roundtripping.
@Jonas-Nordqvist sa i Om säkerhetsrisker med att publicera öppna data:
Jag har även stött på uppfattningen att data som tex visar på folksamlingar eller där slutsatser om andra platser och situationer, som kan vara attraktiva för illvilliga, är sådana man bör undvika.
Just det här låter som vanligt FUD (fear, uncertainty, doubt) för att någon ska undvika att behöva göra något alls. Har det någonsin hänt att det just är publiceringen som öppna data som har använts på det sättet? Snarare är det väl allmän kännedom att det är mycket folk på torg, på en julmarknad eller tågstationen vid rusningstid som gör att attentatsmän väljer dem. Vi talar ju ändå om, på alla möjliga sätt, var torget är, när julmarknaden går av stapeln och var det finns en tågstation. Jag brukar svara med att de som drabbas av att det inte finns som öppna data är inte de illvilliga, för de hade ändå inga planer på att respektera licensen eller att ens återpublicera den någonstans.
Det klurigaste är nog främst att det är luddigare i projekt med öppen källkod vad som är kommersiellt. Till exempel: om någon som utvecklar en mjukvara helt ideellt tar emot en merge request från en konsult som utvecklat en funktionalitet åt en betalande kund, blir då den ursprungliga maintainern då helt plötsligt skyldig att behöva genomgå en kostsam granskningsprocess? Det finns många andra sådana liknande fall i gråzonen.
Detta skulle kunna lösas genom att istället för att undanta icke-kommersiell öppen källkod ställa kravet om granskning på betald implementering av öppen källkod. Då skulle till exempel alla ideella, och offentliga, utvecklare kunna fortsätta som vanligt, men om ett företag vill tjäna pengar på detta och sälja installationer som en service, vilket ju licensen tillåter, så får den som säljer se till att det blir granskat och godkänt.
@FredrikEriksson Kul att se en utförlig och välskriven rapport! Det kanske inte finns mer att länka till, men det vore gott med något liknande en "läs mer" för varje stycke, det finns ju så många godsaker att bli nyfiken på.
Det slog mig också att publiccode.yml har en kontrollerad vokabulär här:
https://yml.publiccode.tools/categories-list.html#categories-list
Jag vet inte riktigt vad källan till den är just nu, men kan gräva i det.
@johanlinaker sa i Lista över programvara som används inom offentlig sektor:
Gällande Eurovoc hittar jag inte relevant kategorisering
Jag var otydlig. Jag menade egentligen att man kan skapa en katalog med dynamisk kategorisering men där enbart termer ur Eurovoc är giltiga. Det gör det väldigt flexibelt, men ändå på ett sätt standardiserat och kompatibelt med allt möjligt (de flesta termer i Eurovoc är till exempel redan mappade mot Wikidata).
@johanlinaker sa i Lista över programvara som används inom offentlig sektor:
En andra - vilket vore det bästa sättet att kategorisera en sådan lista? I Danmark finns ex. KL Emnesystematik (KLE) [1] som är en taxonomi över kommunala förvaltningars ansvars- och verksamhetsområden. Finns någon motsvarande eller alternativ taxonomi man kan utgå från?
Jag kan tänka mig flera olika lösningar här. En är väl kanske att översätta och använda KLE. En annan att titta på Eurovoc, som ju skulle kunna skala till hela EU. En tredje är att använda FN:s Classification of Function of Government (COFOG). Den sista är ganska grovt uppdelad vilket ju gör det enklare att placera in saker i ett fack, men kanske också ger lite låg upplösning och användbarhet.
@FredrikEriksson med anledning av att ni nämner offentlig konst kan jag tipsa om https://offentligkonst.se som har (vidare)publicerat öppna data om konst sedan 2013. Direktlänk till teknisk dokumentation: https://se.wikimedia.org/wiki/Offentligkonst.se/Om_projektet/Teknisk_dokumentation
@tove sa i Community - Förslag Notiser:
Valid tanke, men är syftet att vi vill "rösta" på något med Gilla-knappen eller är det att vi vill kunna ha Quiz?
Jag tänkte snarare att översättningen var inkonsekvent. Oavsett om det står rösta eller gilla på knappen, så ska notisen säga samma sak. Så antingen en knapp där det står "Rösta upp" eller kanske "Rösta på denna" och då är nuvarande notis okej. Eller så har vi kvar knappen som den är nu, men då ska notisen säga "X har gillat ditt inlägg..". Vilken av dessa spelar mig ingen större roll, så länge termerna används konsekvent.
@tove sa i Community - Förslag Notiser:
(tillägg: "rösta upp" måste ju vara ultimata beviset på att svenskan ibland inte blir vackrare för att vi försöker ta bort engelska begrepp )
Som användare upplever jag heller inte att jag röstar på något när jag trycker på knappen "
Gilla". Det här kan vi förbättra, men i vilken plattform översätts forumets programvara?
FOSDEM är kanske den största konferensen för öppen källkod och återgår i år att vara på plats på Bryssel igen 4-5 februari (efter två år online).
Foundation for Public Code, där jag jobbar, har det stora nöjet att tillsammans med Digital Public Goods Alliance samarrangera ett spår (eller devroom som de kallar det) med titeln Public Code and Digital Public Goods devroom.
Nu har vi öppnat Call for Proposals, deadline är 5 december. Jag är helt säker på att det borde finnas en hel del i det här forumet som har intressanta saker att dela med sig av. Har ni frågor går det alldeles utmärkt att ställa dem här.
@VisbyStar Jag vet inte hur det går för IRMA, den e-legitimation som jag har behövt i Nederländerna är DigiD.
@Maria_Dalhage sa i Interoperable Europe Act:
#öppen källkod #öppna standarder
Sidospår, men är det tänkt att hashtags ska funka i forumet?
Tyvärr är det här vanligt vid regeringsskiften (speciellt när alla partier byts ut). Det märks på Wikipedia då referenser slutar fungera, vanligen pressmeddelanden om nya generaldirektörer och landshövdingar med mera. Att det inte arkiveras på en åtkomlig och förutsägbar adress är en missad möjlighet som varken skulle varit svår eller särskilt kostsam att implementera.
Vilken riksdagsledamot/vilket parti vill börja driva frågan?
Vad händer i riksdagen när det gäller klimatet? Och hur hänger dess aktivitet ihop med Parisavtalet och COP27? I detta evenemang berikar vi riksdagens öppna data i Wikidata för att göra det än mer strukturerat och lättare att se samband, både i riksdagen och gentemot omvärlden.
Delta på plats i Stockholm eller, som jag, på distans. Ingen tidigare erfarenhet i eller kunskaper om Wikidata krävs, vi kör genomgångar för nybörjare en gång i timmen online och kontinuerligt på plats. Evenemanget håller på 14-19, och vi har drop-in, det vill säga att man kan delta hur länge eller lite man vill och dyka upp när som helst.
Om du vill delta på plats, anmäl dig på Wikipedia eller Facebook. Vill du vara med online är det bara hoppa in via länk som finns på mötessidan på Wikidata.
@jonass Bra start! Jag blev lite förvirrad först då sidan som jag länkas till inte i toppen har en direkt koppling med länken jag klickade på. Jag hade förväntat mig att hamna antingen på https://arbetsformedlingen.se/om-webbplatsen/apier-och-oppna-data#h-Oppenkallkod eller ännu hellre blivit skickad direkt till https://gitlab.com/arbetsformedlingen/www/nystartsjobb-test som mål för länken, för att inte tappa kontexten. I detta fall är målet (och innehållet där) minst lika viktigt som länken i sig.
@Magnus-Sälgö sa i Wikimedias API kommersialiseras:
@Ainali Ok kan vi vara trygga på vad framtiden har att ge oss? Även detta kom väl lite som en blixt från en klar himmel
Nej, det är omöjligt att veta och jag gissar att det enbart beror på om någon vill betala för utvecklingen av det.
