Community på Sveriges dataportal

@Martin-Söderlund Lägg ut allt bara.

@mistral När jag följer och läser innehållet på de länkar som Dataverkstaden genom Fredrik inledde denna tråd med, så hänvisar ju de till Energimyndighetens registreringsfunktion, så jag förstår inte riktigt hur du tänker nu.

Dataverkstaden eller NSÖD har inte gjort en specifikation som jag kan hitta i de dokument som länkas vidare till. Det enda jag kan se är några filer som kan hjälpa kommunen att internt få lite koll på sin informationsförvaltning. Ingen specifikation.

Visa gärna vart du hittar den hemmagjorda specifikationen och vart det står att det är en just den specifikationen som kommunerna ska använda istället för Energimyndighetens redan framtagna system.

@mistral Ja, det var kanske inte så bra att @FredrikEriksson skrev att det var en specifikation, för det är ju egentligen enbart ett verktyg för kommunen att hålla reda på sina laddstationer, vilket de måste göra på ett eller annat sätt.

Men i stort så känns det som om Dataverkstaden och du har samma åsikt. Energimyndigheten tar och har pucken och specifikationen och ägarskapet etc. Sen kanske det strulade till sig med excelfiler och dropbox och ordval.

Men om jag jobbade på en kommun så hade jag fattat vad jag skulle göra. Regga hos Nobil och ha nån sorts koll på infon även internt. Exakt hur hade jag löst på egen hand utan excelfiler etc.

I övrigt var det inget mer jag ville veta. Ha en trevlig helg så lär vi höras nästa vecka!

@Dennis_Priskorn

@Dennis_Priskorn sa i Hur du får tillgång till öppna data om laddstationer:

Varför syns inte det du skriver här i det output som levereras från projekten du deltar i?

Det syns i outputen i och med att Dataportalen rekommenderar att använda Energimyndighetens API.

@Dennis_Priskorn sa i Hur du får tillgång till öppna data om laddstationer:

på att det sätt som vi finansierar satsningar på öppna data är ineffektiv

Satsningarna finansieras med pengar till DIGG, Vinnova mfl. Vad är problemet med det? För lite pengar? Eller för lite styrning kring hur pengarna ska användas? Ge gärna exempel.

@Dennis_Priskorn sa i Hur du får tillgång till öppna data om laddstationer:

saknar mål som är mätbara

Känner inte till några satsningar med mål som inte är mätbara. Har du några exempel?

@Dennis_Priskorn sa i Hur du får tillgång till öppna data om laddstationer:

Om du är enig i detta vilka åtgärder har du/ni då vidtagit för att sparka uppåt/öppet och sakligt meddela om det?

I varje samtal jag har med de som i Sverige arbetar med öppna och delade data för jag en dialog som utgår i från konsumenternas (ert) behov av data. Jag vill att fler datamängder ska komma och att de ska hålla god kvalitet och att det ska finnas ansvar för förvaltningen av data och distributionen. I princip alla håller med om detta och det vi arbetar med är främst att förankra nedåt (och inte sparka uppåt) för att se till att fler producenter tillkommer och att de har det stöd som de behöver.

@Dennis_Priskorn sa i Hur du får tillgång till öppna data om laddstationer:

Jag ser bara black box projekt som snurrar på och förbrukar skattemedel utan att vi verkar komma närmare målet. Vi ser ingen backlog, inga referat från möten, m.m.
F.ö. skulle jag vilja ha tydliga SMARTA mål som strukturerad data från alla projekt och myndigheter när det gäller digitalisering. Var är era?

Ja, det är lite black box. Men så är det ju med allt som händer i det offentliga och i de flesta projekt som rör någon form av verksamhetsutveckling. Så är det. Det offentliga arbetar på med folkvalda politiker och av dessa utsedda generaldirektörer. Och merparten av all verksamhetsutveckling sker inhouse i projekt. Både nationella och regionala och myndighetsövergripande. Så är det bara. Det finns ett otal projekt som inte publikt levererar backloggs och minnesanteckningar. Och antagligen är det ett lika stort antal som har en skara från allmänheten som är djupt berörda av utkomsten av dessa projekt och initiativ.

Så det du är ute efter här är rätt stort. Det bästa jag sett detta forum göra är att fokusera på enskilda datamängder och hur dessa lämnas ut. Det har gett mig insikt och det har hjälpt mig att förstå behov. Det tror jag kommer att hjälpa vår resa framåt bättre än att gå in på saker som hur hela klabbet styrs nationellt. Det rår vi inte på nån av oss. Om vi inte blir politiker eller generaldirektörer eller sitter med i styrgruppen för något av alla dessa stora projekt.

@tove och jag har bjudit in till muntlig dialog med några av de mest aktiva här på forumet kring hur vi kan samverka. Men tyvärr är det svag vilja till just den formen av samverkan/dialog.

@tove jag hör av mig!

@rcoswe Yes det har han. Min synpunkt är dock, för att göra det helt klart vad jag menar, att IMY inte rekommenderar att man ska undvika molntjänster utan enbart inse att det finns risker. Dessa risker rör främst personuppgifter och inte data i allmänhet. När det kommer till 'öppna data' föreligger inte den juridiska problematik som @mattias påstår. Jag ser inte heller att den leverantörslåsning som påpekats föreligger.

@mattias sa i Har någon kännedom eller erfarenhet av Open data soft för publicering av Öppna data?:

EU-medborgares IP-adresser att ansluta och loggas vid USA-ägd infrastruktur

Om IP-adresser från EU-medborgare i USA-ägd infrastruktur är en relevant juridisk fråga, är frågan om val av leverantör för publicering av öppna data irrelevant i jämförelse med vilka andra riskbedömningar som bör göras.

Igår var jag på en intressant workshop på Region Stockholm, Centrum för arbets- och miljömedicin. De håller på att ta fram ett verktyg för visualisering av data som påverkar den miljörelaterade hälsan i länet.

Arbetet är i sin linda. Idén är mycket bra. Och den kompetens kring analys av aggregerad data som påverkar hälsa som Regionen besitter kan bli en värdefull källa till underlag för beslut om tex detaljplaner etc hos kommunerna.

Värt att notera här är att Regionen i detta projekt är konsument av öppna data och producenterna är till stor del kommunerna. Regionen konsumerar data och bearbetar den till information som faktiskt är tänkt att stödja producenten att ta rätt beslut. Så lite win win.

Som vanligt behöver konsumenten data av god kvalitet och med stor täckning. Dessutom vill de ha data på ett strukturerar och enhetligt sätt. De datamängder de främst är intresserade av i dagsläget är 'trafikflöden', 'luftkvalitetsdata' och 'bullerdata'. Glädjande nog ligger de två första på plats 7 och 9 i Dataverkstadens lista på särskilt viktiga datamängder inom kommun och region. 'Buller' ligger tyvärr på plats 50. Men med detta initiativ från Region Stockholm hoppas jag att den kanske kan prioriteras upp.

Jag ser fram emot samverkan mellan Region Stockholm och länets kommuner i denna fråga. Och det vore även trevligt att se om det finns liknande initiativ i övriga landet som kan samverkas med.

@mistral neggigt? Ge dom en chans

@mistral På LinkedIn och här skriver man ju enligt dig i en annan tråd neggiga kommentarer om betan och då tycker du att detta skapar dålig stämning. Man måste ju ge DIGG en chans säger du.

Bra från dig, men inkonsekvent.

Här har du ju åsikter om att man enkelt kunde googla för att få samma info. Detta stämmer om möjligt ännu mer bättre på betan som du anser DIGG förtjänar att vi ger dom en chans på.

Jag tycker alla förtjänar en chans och att feedback är bra. Tydlig feedback.

@Nina_Berlin Och för den som vill veta vad som komma skall från EU inom detta område tipsar jag om att läsa om "Ett gemensamt europeiskt mobilitetsdataområde".

@Dennis_Priskorn

@Dennis_Priskorn sa i Begäran om rådata om lagstiftningskedjan och all information på hemsidan från Regeringskansliet:

Jag vill veta hur många pengar som lagts på digitalisering och vilken nytta de skapad.
Jag vill veta livslängden på alla projek och system, om det finns öppen kod, backlog, vem som ansvarar, vem som tog beslut om att inleda projektet, m.m.
Om något system havererat och lagts i graven vill jag ha information om det också och länk till motivation för beslutet.
Kort sagt vill jag ha ett maskinläsbart överblick över all digitalisering som pågått och pågår i Sverige och finansierats med skattepengar.

Spelar det någon roll för dig exakt hur mycket pengar man lagt på digitalisering? Jag tror inte det. Huvudsaken är väl att det är tydligt att det är väldigt mycket pengar och att det inte alltid leder till den nytta som man hoppats. Den överblicken du är ute efter är redan känd.

Kolla på Statskontoret och DIGG tex. Här vi två myndigheter som granskat sig själv och andra myndigheter och drar ungefär samma slutsatser dom du.

Kika vidare på Skattebetalarnas rapport. Här har du mer av samma slutsatser.

Så det är inte så att även om du kommer att få jättebra data nånstans ifrån, så kommer det förändra lägesbilden vad gäller hur det går med digitaliseringen i Sverige. Den är redan känd och det pågår arbete för att förbättra detta. Men det går trögt.

@Dennis_Priskorn sa i Begäran om rådata om lagstiftningskedjan och all information på hemsidan från Regeringskansliet:

Monsterprojekt som Skollplattformen kan bara pågå om de inte ifrågasättas av medborgarna.

Skolplattformen var ett kommunal projekt. Att fråga regeringskansliet om hur mycket pengar de spenderar på digitalseringsprojekt fångar bara upp regeringskansliets projekt. Du måste fråga 290 kommuner och x antal myndigheter separat för att få reda på hur mycket de spenderar på digitalisering.

Men, återigen, det är mycket pengar. Och ibland det inte den nytta man förväntar sig. Och slutligen: Det är ett välkänt faktum.

@Dennis_Priskorn sa i Begäran om rådata om lagstiftningskedjan och all information på hemsidan från Regeringskansliet:

Jag skulle vilja ha en lista med bra dokumenterade exempel på projekt som effektivt löst ett digitaliseringsproblem.

Oj, det finns massa information om bra exempel på digitaliseringsprojekt. Kolla in på Storsthlms sida. Här finns några exempel.

På Deladigitalt.se delar många kommuner med sig av god exempel och lär av varandra.

Sundsvalls kommun är ett bra exempel på hur de delar med dig av sina erfarenheter. Lund också kanske. Men det finns en massa andra ställen där man kan få exempel, råd och stöd för hur man kan uppnå effektivitet och nytta med digitalisering.

Så listan du är ute efter finns liksom också nästan. Bara man googlar lite.

@Dennis_Priskorn sa i Begäran om rådata om lagstiftningskedjan och all information på hemsidan från Regeringskansliet:

Jag skulle vilja se mera forskning på området så vi undviker att begå samma dyra misstag igen och igen för att ingen har överblick eller pratar ihop sig

Det finns rätt mycket forskning inom detta område. Kanske inte alltid så att det offentliga samverkar med akademin så bra alltid. Men ett exempel på forskning och på samverkan mellan det offentliga och akademien är Forskningkonsortiet Digital Förvaltning. Där forskas det och de är rätt bra på att sprida sina forksningsresultat.

Mer forskning finns här. Och här. Och på många fler ställen.

Så sammanfattningsvis,

Den information du är ute efter finns egentligen redan. Kunskapen och erfarenheterna hur illa det kan gå och vad det kostar när det går fel finns också. Exempel på hur man göra bra grejer finns också. Och det finns en hel del forskning inom området.

Så det känns mer som om du, liksom jag, är frustrerad över alla dessa pengar som går till saker vi inte ser nytta av. Mitt sätt att hantera detta är att hjälpa till att synliggöra det som görs inom området. För det görs en hel del. Sen har jag aktivt sökt mig till tjänster inom det offentliga för att arbeta för att bidra till att det offentliga bedrivs så effektivt som möjligt.

Intressant. Be om lite material som redan tagits fram (gamla förstudier på samma tema) på DelaDigitalt.se eller hör med https://www.vgregion.se/dataverkstad om de har lite tips på saker som redan är skrivna.

Mycket är redan gjort och klarlagt.