Community på Sveriges dataportal

@jonass Jag har inte någon praktisk erfarenhet, men såvitt jag förstått verkar HATEOAS påminna mer om hur webben redan fungerar. I det avseendet borde det ju kännas mer intuitivt eller bekant för en användare, och utvecklingsmässigt mer likna designen för en webbplats eller webbapplikation där klienten är en webbläsare. Att gå från inget API direkt till HATEOAS kanske i så fall kan vara enklare än att bygga om ett befintligt API med statisk specifikation?

Projektet med SL:s nya API verkar visserligen ha drabbats av förseningar, om nu detta kan ha ha att göra med valet av API-design är svårt att veta såvida de inte rapporterar öppet om utvecklingsarbetet.

https://www.trafiklab.se/news/2020/2020-06-26-new-sl-apis/

The API is RESTful and supports HATEOAS implying simpler error handling and navigation of information.

The new SL API ”Public transport information Region Stockholm” replacing today’s 7 SL APIs at Trafiklab

The new SL API has been delayed to Q1 2021. We will update you when we know more.

SL launched its first open APIs in 2014 and today there are 7 APIs with a functionality that has gradually been extended. These services have been used extensively, and SL has received valuable feedback that has been used as part of the basis for the design of the new open SL API.

Ni kanske borde ha "samma som" för nedanstående etiketter i forumet?

• https://community.dataportal.se/tags/öppna data
• https://community.dataportal.se/tags/öppen data

@angela Görs det någon uppföljning angående detta, finns det innehåll eller slutsatser att ta del av? Jag kan inte hitta något om det på webbplatsen.

https://www.esv.se/utbildningar-och-seminarier/seminarier-och-konferenser/datalabbet-resultaten-i-staten/

11.20 Hur fortsätter vi framåt?

Clas Olsson, generaldirektör ESV

@siha Jag skulle gärna vilja ha geometri för körvägar och spårvägarnas sträckning när det gäller lokaltrafiken, så turerna/linjerna kan läggas ut på en stadskarta.

Exempel för Stockholm med geografiskt korrekta linjesträckningar:
https://mitt.sl.se/resources/maps/geographics/2020/view.aspx?id=7510.Innerstan&name=Stockholms innerstad

@salgo60-ej-aktiv sa i Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys:

Så myndighetsvisionen är presentera text som text inte med layout.... känns mer 1985 än 2021... man var till och med inne och snurra på att HTML som också är layoutorienterat skulle vara en väg framåt.... känns som DIGG borde vara ett kompetenscenter som deltar och pekar med rak hand...

Trots allt, HTML och Markdown är väl textformat som ligger nära till hands för att publicera strukturerade dokument på en betydligt högre nivå än PDF, med stöd för tabelldata, länkar och relationer mellan dokument. Wikidata beskriver ju information om och referenser till resurser, medan resurserna existerar i form av webbsidor som exempelvis artiklar på Wikipedia.

Finns det några tankar eller rekommendationer kring HATEOAS i relation till OpenAPI/Swagger angående självbeskrivande API:er?

@salgo60-ej-aktiv Bra att det finns transkript i videon, men lite konstig sökfunktion, den verkar bara träffa på hela ord. Innehållet går lite över huvudet på mig, innebär authoritativeness att något är en förstahandskälla, eller att man bemyndigats eller på något sätt utsetts att vara det? Och myten innebär att detta inte nödvändigtvis korrelerar med kvaliteten på datan? Hans förslag är då att Bionomia antar rollen som en egen auktoritet genom att införa Bionomia ID.

Vad menas med databeredskap?

Kan man ta del av innehållet från konferensen i efterhand, gärna i form av sammanfattningar och slutsatser.

@dennis_priskorn Jag ställde också en fråga till regeringskansliet, angående publicering i PDF-formatet, om hur de förhöll sig till det uppdrag som tilldelats DIGG angående främjande av delning och nyttiggörande av data (PDF från regeringen.se), men de återkom aldrig i den frågan.

Kanske forumtråden om Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys är en form av svar på detta.

@jonor Jag hittade bokmärkeslistan under användarprofilen, den låg lite undanskymt.
Det kunde andå vara intressant att veta lite mer om hur informationen används, är bokmärken personliga eller visas det för andra att inlägg är bokmärkta?

Det finns en funktion för att lägga ett bokmärke på ett inlägg.
Finns det någon bruksanvisning för hur detta fungerar, vad innebär det att sätta ett bokmärke på ett inlägg och hur ska det användas?

@salgo60-ej-aktiv sa i Wikibase and the EU Knowledge Graph as an use case:

• första gången jag ser detta problem men det beror nog mer på att bra öppna data inte finns och mina SPARQL ofta är "koppla ihop" objekt
  • utan vara databasmotor guru så känns det som en liten brist i SPARQL motorn (Blazegraph) att den "måste" ha nestlade sökningar för att optimera sökningen... borde inte vara raketforskning att inse att en Group by borde styra hur frågan exekveras (i detta fall etiketter...)

Jo jag håller med, jag blev lite förvånad att den inte kunde optimera frågan på egen hand. I så fall skulle man behöva lite mer stöd för att kunna analysera och jämföra prestandan i delar av frågor.

@mattias Det vore intressant att se en uppföljning av publiceringar över tid, går det att få fram?

@salgo60-ej-aktiv Ok, jag hade av något skäl fått för mig att preferred rank skulle ligga högre upp i listan, men den låg längst ned där då. Ser nu att uppåt-pilen för rankning är fylld i den aktuella posten, förutom att det också framgår av egenskapen om "reason for preferred rank".

BNP är förstås också en intressant faktor att ta med i sammanhanget.

Det ser ut att finnas en hel del klurigheter i SPARQL att läsa in sig på, och körordningen är ju inte helt uppenbar, men kanske en tumregel är att körning av grupperade satser sker inifrån och ut. På Wikidata finns väl en förenklad query builder också, men jag vet inte hur långt man kommer med den, om det t.ex. skulle gå att formulera federerade frågor.

@salgo60-ej-aktiv Aha ok, hade inte sett uppföljningen. Det gäller då att veta lite mer om hur systemet samlar ihop datan när man konstruerar frågor.

Med etiketter:
https://tinyurl.com/ye8lt2u2

@salgo60-ej-aktiv Tack för demonstrationen. Det verkar som det kan vara ganska prestandakrävande att ställa intressanta frågor.

Jag provade som en övning att hämta folkmängd och budget per capita också. Population har flera värden över tid, men det verkar som det senaste värdet väljs automatiskt på något vis.

Som sagt vore det ju roligt att ha med namnen på länderna, men det orkar tydligen inte frågetjänsten med. Jag vet inte om man i praktiska sammanhang brukar kombinera olika typer av databastjänster och verktyg för att göra analyser.

java.util.concurrent.TimeoutException
at java.util.concurrent.FutureTask.get(FutureTask.java:205)
at com.bigdata.rdf.sail.webapp.BigdataServlet.submitApiTask(BigdataServlet.java:292)
at com.bigdata.rdf.sail.webapp.QueryServlet.doSparqlQuery(QueryServlet.java:678)
at com.bigdata.rdf.sail.webapp.QueryServlet.doGet(QueryServlet.java:290)
at com.bigdata.rdf.sail.webapp.RESTServlet.doGet(RESTServlet.java:240)

https://tinyurl.com/ye3qj5rc

Portugal (Q18)
Estonia (Q23)
Croatia (Q30)
Slovakia (Q26)
Latvia (Q24)
Greece (Q17)
Poland (Q13)
Romania (Q28)
...

@salgo60-ej-aktiv sa i Wikibase and the EU Knowledge Graph as an use case:

• The largest part of the graph is represented by projects financed by the European Union Cohesion funds. This data is exposed to citizens in Kohesio available at https://kohesio.eu.

Det var en väldig massa projekt i Portugal och Italien jämfört med övriga länder, och en del länder verkar sakna data. Hur går man tillväga för att göra summeringar på belopp per region t.ex.?

@nina_ Nej det räcker inte som beskrivning för min del eftersom jag inte förstår vad ni menar med "karaktär och detaljnivå". Jag försökte komma med några alternativ till orsaker till att man inte kan dela information öppet i ett tidigare inlägg, delvis för att höra om ni själva gjort någon strukturerad analys av problemet.

Kan ni förklara eller ge exempel på den typ av information som inte går att dela och vad de viktigaste skälen är? Jag är mest intresserad av att förstå var hindren ligger för att utomstående i dagens läge inte kan få insyn i eller information om prioritering, tidsramar och framsteg som görs i projekt som berör dem som tjänstekonsumenter, inte av att peka finger åt hur det har hanterats.

Sedan förstår jag att det kan ligga svårigheter i att börja dela information om projekt som bedrivits i slutna grupper, det kan ju vara lättare att börja på nytt i parallella kanaler under mer öppna förutsättningar, vilket kanske är vad som planeras med de nämnda vägkartorna.

@jonor sa i Engagemang, Fokus, Öppenhet, Respekt och Mod:

Det jag undrade över var de huvudsakliga skälen till att tavlorna är privata. Vilken typ av känslig information är det ni inte kan dela mellan avdelningar på myndigheten eller med allmänheten? Är det ekonomisk information, personuppgifter, typ av funktionalitet eller annat som inte kan delas av sekretesskäl?

@nina_ Ok. Roligt att också temat finns som öppen källkod. Jag hade inte tänkt på att DIGG har ett kodförvar på GitHub och att titta efter där.

Jag gissade att det var den medföljande editorn för NodeBB som användes, samma problem verkar förekomma i andra forum som använder den programvaran.

@dennis_priskorn Intressant projekt som tydligen går att hämta ned och provköra om man har ork och kunskaper.

Ser ut som det också finns ändringsförslag i Excel-format på sidan om statsbudgeten som Excel, är det annan information än den som finns i vårändringsbudgeten? Fanns det budgetar även i csv-format, jag undrar lite hur det ser ut i så fall?

En stor del av myndighetssverige med regeringskansliet i spetsen som det ser ut verkar ju annars publicera mycket av sitt material som PDF:er med hjälp av Adobe InDesign (Creative Cloud?) och Microsoft Office 365. Jag vet inte om det faktiskt finns en avsikt i att det inte enkelt ska gå att analysera och vidarenyttja materialet, eller om det mest är en tradition man håller kvar vid där all slutkonsumtion handlar om pappersutskrifter.

Knepigt som sagt med alla referenser som ligger inbäddade i PDF-filer.