Community på Sveriges dataportal

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

@kristine_ sa i Webinar om identifierare för data eller API:

Hej @jonor !

Idag finns det lite olika typer av rekommendationer och dokumentation kring identifierare.

Kopplat till din fråga har vi lagt till en allmän och mer teknisk beskrivning om hur dataportalen fungerar idag kopplat till identifierare för datamängder. Du finner den här i metadata-skördningsspecifikationen under skördningsmekanism-hantering av identifierare).

I skördningsspecifiktionen som helhet ligger sedan tidigare ett antal rekommendationer kring till exempel val av identifierare och rekommendationer för identifierare av organisationer.

Vi ser att det finns ett behov av information och rekommendationer kring identifierare, inte minst för att förenkla praktisk tillämpning. Ett aktuellt arbete på temat är att vi just nu utarbetar en rekommendation kring REST API:er - URI format och namngivning. Rekommendationen, som dock fortfarande är under remittering, finner du här: https://dev.dataportal.se/sv/rest-api--profil/

Vänliga hälsningar,
Kristine

Ok, det ser ut som det diskuterats och formulerats en del saker för några år sedan.
Hur ska då URI:er för utgivare i dataportalen se ut, och hur är de länkade till annan data på nätet?

Vem har uppdrag och ansvar för att upprätthålla datakvaliteten för katalogen över dataset, är det någon som lägger tid på detta? Hur stor andel av innehållet följer rekommendationen?

@ainali Finns det en koppling mellan publiccode.net och "The publiccode.yml standard"?

https://github.com/publiccodeyml/publiccode.yml

@kristine_ I maj förra året i tråden identifierare och relationer ställdes en del frågor om identifierare för utgivare av datamängder, eftersom det fanns ett intresse av att koppla dessa till annan information. Vid den tidpunkten såg det ut som flera utgivare registrerat automatiska ID från dataportalens katalog som identifierare, och överlag en ganska rörig blandning av värden som kanske liknar en referens men som jag inte ser hur man enkelt kan länka till annan information (någon får gärna förklara eller resonera kring detta).

https://community.dataportal.se/topic/102/identifierare-och-relationer/31

Här är t.ex. identifierare för Länsstyrelsen i Norrbottens län och Nobel Media:

Har man kommit någon vart på DIGG i en vägledning kring detta?

@jonass Ok. Kostnadseffektivitet är ju en bra princip, men varför inte lägga allt material på wiki-sidorna i så fall? Varför är materialet uppdelat på två olika platser, och vad vinner man på att använda en webbplatsgenerator?

@jonass Varför ska webbplatsen vara kostnadsfri och underhållsfri? Är det ett ideellt projekt utan finansiering?

@jonass Ett förslag är att använda en enklare grundstruktur för webbplatsen och fundera över vilka element man vill ha med från början, t.ex. en sida med datumsorterade inlägg, innehållsförteckning och möjlighet att kategorisera inlägg under olika ämnen. Även en dokumentation för hur man löser uppdateringar för olika typer av information som inlägg, nyhetsuppdateringar, ändring av stående information och liknande. Det nuvarande temat verkar väldigt komplicerat och är kanske kraftfullt, men ger inte mycket ledning för vilka möjligheter och strukturer som finns och används.

Vad gäller gränssnitt för redigering verkar det finnas en del alternativ och diskussioner kring ämnet.

Om det inte bedrivits någon utbildning i att publicera till versionshanterade förvar som Git är det kanske en förutsättning för ett utökat användande. En fråga är också om tröskeln primärt ligger i det tekniska handhavandet eller osäkerheter kring policy och praktik (implicit eller explicita regler kring informationshantering). Finns det behov av att kunna dra tillbaka publicerat material i efterhand? Hur löser man det isf.?

@jonass Jag ser några indikationer på att jag inte är ensam om att tycka systemet verkar krångligt.

Det ligger ett öppet ärende sedan december om att ordna inläggen efter fallande datumordning, där postaren frågar efter vilken fil som styr detta.

https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/-/issues/1
Beskrivningarna för samma innehåll ligger i projektets wiki-sidor och är där ordnade i den mer relevanta ordningsföljden. Det tyder på att den inbyggda wikin är ett enklare system för att redigera och underhålla innehållet.

https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/wiki/-/wikis/Digital-Workshopserie

Det nämns några CMS:er på offentligkod.se, de är dock system för dynamiska webbplatser och inte statiska, Hugo är inte med i den listan.

https://offentligkod.se/katalog/programvaror/#content-management-systems-cms

@ainali sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

@jonor sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

https://nosad.se/#:~:text=Nosad open by default

@jonor Den funkar tyvärr bara i Chrome. Men länken https://nosad.se/#videos-15-workshop borde funka i alla browsers.

@ainali Det har du rätt i, jag missade att det fanns id för sektionerna.
Synd att det bara fungerar i Chrome hittills då, det är ju bra att kunna djuplänka utan att vara avhängig den publicerade innehållsstrukturen.

@Maria_Dalhage @jonass Apropå detta såg jag att webbplatsen för nosad.se är open source och kikade lite på källkoden. Strukturen förefaller ganska komplicerad eller implicit utifrån källmaterialet. Det finns en katalog för innehåll, men det ser ut som delvisa fragment av det som visas på webbplatsen. Det verkar vara mycket som renderas ut enligt någon inbyggd eller mindre uppenbar logik. För att förstå hur innehållet faller ut på den färdiga webbplatsen är det kanske tema-katalogen man måste in och titta runt i, som väl fungerar som en mall för sidans utseende.

Hur tycker ni det fungerar att publicera via det här systemet ur användarsynpunkt? Lägga till material i markdown-filer är kanske relativt enkelt, och möjligen kanske webbplatsens struktur också definieras i viss mån efter strukturen i innehållskatalogen. Är det till största delen koddrivet eller finns det backend-funktioner eller verktyg som underlättar redigering av innehåll och mallar? Är detta något som används för flera webbplatser, eller utvärderar ni olika öppna alternativ för publicering?

Hur fungerar det om man t.ex. skulle vilja lägga in en innehållsförteckning?

Någon som kan tipsa om var det kan gå att hitta mer information i dessa två frågeställningar:

Till vilket programspråk sker migreringen av modellen i BÄR från programspråket "som kräver en mycket specifik kompetens"?
En jämförelse av mängden offentliga medel och resurser som läggs på proprietära system respektive system med en öppen utvecklingsmodell? Jag förmodar att man får nysta lite i definitioner och avgränsningar, men en början vore ju siffror på kända kostnader för programvarusystem, vilka dessa programvaror är och i vilken mån leveranserna ägs av det offentliga/inköparen.

@jonor sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

Jag är inte säker på att referensen i verksamhetsplanen syftar till detta fall, men om så är fallet, hur har man då tänkt sig att migrera modellen till ett annat språk? Ska man använda sig av Java som plattformen verkar bygga på?

@jonor sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

Ur perspektivet som skattebetalare och medborgare låter det annars märkligt att plöja ned hundratals miljoner av offentliga medel i utbildning i ett enskilt leverantörsspecifikt system med en sluten utvecklingsmodell. I vilken mån satsar man resurser på kompetens som kan stärka utveckling och underhåll av leverantörsoberoende lösningar?

@maria_dalhage Den refererade videon var lite svår att hitta på sidan utan att söka på titeln.

Ett tips är att det går att direktlänka till ett markerat textstycke, åtminstone i Chrome har jag "copy link to highlight".

https://nosad.se/#:~:text=Nosad open by default

Jari Koponen beskrev tydligt på förra NOSAD-eventet varför open by default är så viktigt för att kommunerna ska lyckas med sin verksamhet. Ni som inte kunde delta kan gå in på https://nosad.se och lyssna på inspelningen Open By default inom Offentlig verksamhet.

@erik-gbg Det verkar vara en behändig applikation för att få en överblick och botanisera i datamaterialet. Jag tyckte det var lite intressant med representationen av språkkompetenser vid 9:48, är det avsiktligt att varje språkkombination får en egen gruppering, eller har det att göra med att strukturen i datamaterialet skulle kräva ytterligare bearbetning. Man kunde ju annars tänka sig att gruppera på enskilda språk och att samma annons dyker upp under flera grupperingar, eller att språken bildar nivåer under varandra.

Hur är det med att dela ut exe-filer, vågar man ladda ned och köra sådana utan certifiering och säkerhetsgarantier i dessa tider, eller finns det sätt att köra dem säkert? Jag undrar lite över användningen av webbplatsen archive.org, är det en tjänst där man kan lägga upp eget material och vad är skillnaden/fördelen mot videotjänster som Youtube?

@jonass

Sen gissar jag att utmaningar inte riktigt handlar om val av programspråk etc vid dessa typer av införande. Att forma gemensamma arbetssätt i verksamheter som ofta är baserade på att tusentals handläggare ska göra komplexa bedömningar är svårt.

Jo, det låter på rapporten som man haft lite problem i att formulera och beskriva sin egen verksamhet och vad det är man vill göra med systemet.

Om detta är ett system som använts och utvärderats tidigare borde det ju annars finnas en del lokal erfarenhet och kompetens.

Det finns såklart skillnader mellan myndigheter i ärendehandläggningen, men ge och ta, ett öppet ärendesystem som alla kan bidra till och använda borde ha en enorm potential.

Det vore intressant att se resonemang kring öppna plattformar och standarder för detta. Vilka system för beslut och ärenden är de vanligaste i dagsläget?

Ur perspektivet som skattebetalare och medborgare låter det annars märkligt att plöja ned hundratals miljoner av offentliga medel i utbildning i ett enskilt leverantörsspecifikt system med en sluten utvecklingsmodell. I vilken mån satsar man resurser på kompetens som kan stärka utveckling och underhåll av leverantörsoberoende lösningar?

SVT har kompletterat artikeln med en skärmbild från rapporten, vilket bekräftar valet av programvarusystem. På Wikipedia står att företaget utvecklar programvara för CRM, RPA och BPM (customer relationship management, robotic process automation och business process management).

Rapporten i sin helhet ska visst kunna begäras ut från registrator@arbetsformedlingen.se

@jonass Ok, jag känner inte till Pega, så det är kanske inte fråga om något programspråk i egentlig mening, utan någon form av proprietär produkt. Vad jag får fram vid en snabb sökning är att det verkar vara något slags dra och släpp modelleringsverktyg för att modellera affärsprocesser och bygga affärssystem.

Frågan är i så fall varför man väljer att bygga nya IT-system på slutna produkter knutna till enskilda leverantörer, det måste väl utgöra en stor risk för inlåsningseffekter och konsultberoende, samma typ av problem som redan verkar förekomma sedan decennier tillbaka gällande gamla affärssystem som man inte förmått att modernisera.

Jag är inte säker på att referensen i verksamhetsplanen syftar till detta fall, men om så är fallet, hur har man då tänkt sig att migrera modellen till ett annat språk? Ska man använda sig av Java som plattformen verkar bygga på?

Jag blev lite nyfiken när jag läste artikeln på SVT om utvecklingen av Af:s nya system för beslut och ärenden (BÄR); vilket är programspråket som används för att utveckla systemet och som sägs kräva en mycket specifik kompetens?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/intern-rapport-allvarliga-risker-kring-arbetsformedlingens-jattesatsning-pa-nytt-it-system
"
Arbetsförmedlingens internrevisorer påpekar att det saknas en löpande uppföljning och kontroll av kostnaderna. Utifrån budgetunderlag kommer man fram till en möjlig totalkostnad på 600 miljoner fram till 2024, men konstaterar också att det inte går att se hur mycket av arbetet som återstår.

Revisorerna förser alla risker med ett värde, och två risker får det allra högsta värdet:

Risk för ett ineffektivt nyttjande av statliga medel.
Risk att negativa konsekvenser inte upptäcks, eftersom det saknas riskanalyser och utvärderingar.

BÄR utvecklas i ett programspråk som kräver en mycket specifik kompetens, där tillgången på it-utvecklare i Sverige är mycket begränsad. Utvecklingen görs därför till stor del av inhyrda konsulter, bland annat engelsktalande från Indien som inte talar svenska.
"

https://arbetsformedlingen.se/download/18.7887697f1763d9e80967548/1611916926613/verksamhetsplan-2021.pdf#page=12
"
• Ta fram en rating-modell för utvecklade matchningstjänster för att säkerställa
såväl kundval som uppföljning och kontroll. I detta ingår bland annat att
migrera modellen till annat programmeringsspråk samt automatisera de
delar av datahantering, uppdatering och resultatframtagning som är möjliga.
"

@vesstrom Tack, jag ser gärna en öppen dialog då jag även är intresserad av att ta del av andras synpunkter och erfarenheter och följa diskussionen.

@vesstrom Jag förstod utan större problem det övriga innehållet på sidan om hypermedia fram till det sista stycket. Där introduceras plötsligt begreppet "händelser" utan någon särskild motivering när man tidigare pratat om transaktioner, länkrelationer och typer.

Jag gick direkt in på sidan om hypermedia, så jag vet inte om man möjligen refererar underförstått till något som tas upp i andra delar av API-handledningen. Eller handlar det om att överföra befintliga RPC-liknande API:er till ett hypermedia-baserat gränssnitt?

De exempel som förekommer på sidan handlar om organisationer och kontotransaktioner, och där det gäller egna relationstyper anges svenska uttryck som "insättning" och "uttag" (är det realistiska exempel?).

Varför inte i så fall nämna "insättning, uttag och överföring" som exempel på domänspecifika typer då de redan tagits upp i ett sammanhang. Om nu detta också utgör ett exempel på vad man vill kalla "händelser" så kanske det uttrycket kan nämnas redan där det finns en kontext, t.ex. koppla det till ordet "transaktioner" som annars verkar användas för exemplen med "insättning", "uttag", "överföring", "edit", "replace", "delete".

"Olika typer av händelser" skulle kanske tydligare beskrivas av "representera domänspecifika händelseorienterade operationer som relationstyper/transaktioner" eller något liknande, och samtidigt referera till exemplen med kontotransaktioner (domänspecifika) och organisationer (standard).

Något som också är oklart är varför det är asterisker i relationstyperna, är det kanske ursprungligen märkspråk för fetstil i exemplet?

Inklistrat som vanlig inläggstext:

{"rel": " insättning", "href":"/konton/12345/insattning"},
{"rel": " uttag", "href":"/konton/12345/uttag"},
{"rel": " överföring", "href":"/konton/12345/overforing"}

{
     "kontonummer":"12345",
     "balans": 100.00,
     "_links":[
         {"rel": " **insättning**", "href":"/konton/12345/insattning"},
         {"rel": " **uttag**", "href":"/konton/12345/uttag"},
         {"rel": " **överföring**", "href":"/konton/12345/overforing"}
     ]
}

{
  "kontonummer":"12345",
  "balans": -25.00,
  "_links":[{
    "rel": "insättning",
    "href":"/konton/12345/insattning"
  }]
}

@kristine_ Vad menas med användande av händelser och motsvarande händelsenamn i detta stycke? Det känns lite taget ur sitt sammanhang, så det vore bra med något exempel. Jag kan inte hitta namnen i den lista från IANA som refereras?

https://dev.dataportal.se/sv/rest-api--profil/hypermedia/#link_relation_type

Vid användande av olika typer av händelser, ska motsvarande händelsenamn användas som Link Relation Type ( t.ex. activate , cancel , send , …).

@dennis_priskorn sa i Statens budget som länkad data?:

@dennis_priskorn sa i Statens budget som länkad data?:

Det finns lösningar för metadata-städning, men min gissning är att inga/få av våra myndigheter har koll på denna risk i dagsläget...

Skickade just en epost till Regeringskansliets IT-säkerhetschef Jens Storberget och frågade om de har koll på risken med PDF. Han har varit många år på FRA så han har nog koll, men i mina ögon är PDF inte värt riskerna när det finns bra alternativ som tex. TXT i Markdown format som kan exporteras direkt från ordbehandlare och garantera noll läckning av metadata och dessutom är mycket lättare att maskinavläsa.

Säkerhetsstrategin på regeringskansliet kanske består i att inte svara på några frågor, security by obscurity.

https://sverigesradio.se/artikel/ekot-kunde-mejla-som-forsvarsministern

I ett mejl skriver Regeringskansliets säkerhetschef Fredrik Agemark de inte kan gå in på hur säkerhetsarbetet ser ut, men att de har olika säkerhetslösningar och anpassar åtgärderna efter olika risker.

Community på Sveriges dataportal

jonor

Inlägg

Status