Community på Sveriges dataportal

@elias Kul att någon vill peka ut elefanten i rummet åtminstone. Svensk offentlig sektor utgör förstås en enorm kassako för Ms som bevakar denna intäktskälla aggressivt genom lobbying och andra påverkansmetoder. För länge sedan deltog jag på en föredragning på SKR om öppen programvara, och då satt det också med två representanter från Ms i rutiga skjortor för att bevaka företagets intressen. Något jag uppmärksammade med förvåning var att en föredragande tjänstemän verkade ångerfull och i princip bad om ursäkt för att ha låtit sina medarbetare använda Open Office i egenskap av obekant och mindre polerad produkt. Resonemangen jag hörde angående öppen programvara gick mest bara ut på att den skulle vara gratis i befintligt skick, inte att man istället för att köpa kommersiella licenser kunde lägga resurser på att gemensamt utveckla och förbättra öppen programvara efter organisationernas behov.

Ja, det jag menade är att om nya konton var förinställda på att avisera vid svar i tråd och vid omnämnande skulle det hjälpa till att uppmärksamma och följa upp diskussioner som annars glöms bort p.g.a. andra prioriteringar, och gynna aktivitet och deltagande i forumet.

Sedan kan den som inte vill ha sådana påminnelser gå in och stänga av dem i sina inställningar.

Bra påpekande att det kan vara mer effektivt att vända sig till direkt till en myndighet där de är ålagda med skyldighet att besvara ärenden. Tyvärr är det inte alltid man får svar den vägen heller inom skälig tid, utan får ligga på med påminnelser (och kanske ändå inte får någon hjälp i slutänden eftersom det råkade gälla tillhandahållande av användbar strukturerad data som i sin tur är frivilligt eller "inte ingår i uppdraget"). Frågorna kan också ofta vara av allmänt intresse.

@Maria_Dalhage sa i Förvalda inställningar för avisering:

Jag tror att anledningen till varför det upplevs som att trådar dör och är obesvarade ibland, är att endast ett fåtal personer är i forumet regelbundet.

En annan tråd som känns lite bortglömd.

https://community.dataportal.se/post/1152

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

https://www.youtube.com/watch?v=xdKAOOxQwSI&t=6718s

1:52: / 2:22: 30 min
Keynote: Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against open source software solutions

2:26: / 3:07: 41 min
Live podcast: Building a safer digital world

Day 1: Nextcloud Community Conference 2024
4:31:14
1 194 visningar Streamades live 14 sep. 2024
Nextcloud Community Conference 2024
September 14-15, 2024 @ 10am CEST - Berlin, Germany

Mycket riktigt konstateras problematiken också i en granskningsrapport från Riksrevisionen, RiR 2023:6.

Riksrevisionen bedömer att myndigheterna inte arbetar med att involvera användare i tillräcklig omfattning, när de utvecklar de digitala tjänsterna. Ett utvecklat arbete på området skulle leda till en avsevärd förbättring vad gäller tjänsternas användbarhet och tillgänglighet, enligt vår bedömning. Det finns också flera exempel på när samarbete mellan myndigheter som skulle kunna förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna ännu inte kommit till stånd. Det finns sålunda mycket som myndigheterna kan förbättra inom ramen för nuvarande förutsättningar.

Digitalisering av tjänster genererar både kostnader och nyttor, men kan vara lönsam och betala sig på ett par år i form av minskad manuell hantering. Myndigheternas användning av kostnadsnyttoanalyser är dock begränsad och i den mån de används undersöks enbart myndigheternas besparingar och inte användarnas. Det finns därför en risk för att myndigheterna gör fel saker eller att de gör för lite.

Har det gjorts någon utvärdering av olika forumprogramvaror för community.dataportal.se?

Vilka programvaror var i så fall med i utvärderingen, vilka kriterier bedömdes och vad var det som ledde till att valet föll på NodeBB?

T.ex. Discourse verkar ju också vara populär bland gemenskaper för öppen källkodsprojekt.

Apropå funktioner för moderering, inläggsredigering och annat som det kan finnas behov av. https://community.dataportal.se/post/2615

@Nina_Berlin sa i Wikidata inom offentlig sektor:

Jag har stämt av vårt öppna data på CSN mot den där mognadstrappan som Tim Berners-Lee föreslår. Vad jag förstår verkar det som att vi får 3 stjärnor på det data vi delar eftersom vi använder PxWeb (tack SCB! ).
Vad skulle kunna vara nästa steg för oss? Finns det någonting befintligt vi skulle kunna titta på för inspiration?

Som @VisbyStar nämnde finns på oswald.wikibase.cloud ett försök att strukturera upp data om evenemang och presentationer från NOSAD.

https://oswald.wikibase.cloud/wiki/NOSAD-POC

Entiteter som organisationer och presentationer har unika ID för referens, och de är också länkade till andra källor.
Därmed är kriterier för 5-star data uppfyllda.

Exempel

• Presentation (länkar till organisation och session)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q251
• Organisation (länkar ut via org.nr och lite annat)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q27
• Session/evenemang (länkar ut till mediafil eller videotjänst).
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q180

Datan är hämtad från nosad.se/workshops och nosad.se/organisationer, som väl i dagsläget kan klassas som 1-star data.
Det har därmed krävts ganska mycket tid och jobb för att ordna källdatan som utgörs av ostrukturerad text på en webbplats.
Det finns en förfrågan om att strukturera upp informationen redan vid källan, vilket är väsentligt för att bespara arbete för vidare användning.

https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/-/issues/2

Strukturerad data för nosad.se workshops
Dec 2, 2022 10:45pm GMT+0100

Re: NOSAD workshops på teamat IT-säk

Stötte på en länk i kommentarsfältet på DN till denna sammanställning av Jörgen Städje av tillbud inom den digitala sektorn.

http://www.teknikaliteter.se/2021/11/05/it-skandaler-som-ingen-bryr-sig-om/

Den samlade erfarenheten av alla IT-sammanbrott borde tas om hand av en IT-haverikommission, precis som man gör med flyg- och tågolyckor, men något sådant finns inte på den svenska cyberhimlen. IT-säkerhet intresserar helt enkelt inte någon i maktställning.

Här är de svenska skandalerna mellan 2019 och februari 2021 sammanställda, sorterade i antal per drabbad bransch, sorterade i fallande ordning. Det är ganska enkelt att se att sjukvården drabbats hårdast (sämst utbildning, ointresse?), varefter kommer de som ska främja våra intressen, nämligen kommuner och myndigheter.

Mer om varför IT-system inom offentlig sektor fungerar dåligt.
Det är ju också en förklaring till varför tekniska frågor så ofta lämnas obesvarade.

https://www.sverigesradio.se/artikel/professor-offentliga-sektorn-okunnig-koper-in-fel-it

Professor: Offentliga sektorn okunnig – köper in fel it
Publicerat 2025-03-19 kl 19.45

J.M., professor i informationssystem vid Göteborgs universitet, säger att det egentligen inte är så svårt att göra ett fungerande it-system.
Bland annat säger han att vi köper fel saker – särskilt i den offentliga sektorn.

Nationella prov ställdes in och införandet av nya journalsystemet Millennium pausades. I båda fallen berodde det på allvarliga brister i it-systemen.

Re: Varför är digital infrastruktur ofta så dålig? - Sveriges Radio: Förmiddag med

Var/hur kan man följa ärenden och återkoppla angående datakatalogen på dataportalen?

https://github.com/diggsweden/dataportal-web#readme

The Agency for Digital Government (DIGG) is responsible for Sweden's national data portal.

The Swedish data portal is tightly integrated with the EntryScape product suite from MetaSolutions AB. EntryScape Registry is a solution for managing a registry of data catalogs and related information

https://github.com/MetaSolutionsAB/entrystore

Mirrored from https://bitbucket.org/metasolutions/entrystore

https://bitbucket.org/metasolutions/entrystore/jira

@mattias Det lät som ett intressant projekt med SverigeLinux, vad hände sedan? Finns verksamheten kvar i någon form, eller har det gjorts någon analys över varför det annars inte höll i längden? Många projekt för öppna data och öppen källkod verkar ha startats kring de åren och sedan tynat bort.

Sedan tycker jag att idén om att spara in på licensavgifter har varit fel fokus och mest en distraktion från de egentliga och mer långsiktiga vinsterna med öppen källkod.

Piratpartiet?

https://piratpartiet.se/valmanifest-2022/

• Ansvarsfull digitalisering
  • Målsättningen för offentliga verksamheter ska vara att enbart arbeta med öppen källkod och öppen hårdvara, och att tillgängliggöra icke-personlig data som öppna data.
  • Ändra lagar och rutiner för upphandling så att vi kan utveckla digitala system ansvarsfullt, flexibelt och användarnära. Då minskar slöseri med skattepengar och vi kan se till att digitaliseringen faktiskt stärker verksamheter och dess användare.
  • En princip ska vara att staten och det offentliga står för grundläggande digital infrastruktur, med öppna gränssnitt. Då kan andra, företag och medborgare, bygga tjänster som kopplar till och nyttjar dessa system och öppen information.
  • Cybersäkerhet är både en fråga om nationell säkerhet och en stor kostnadsfråga. Vi vill kartlägga sårbarheter och investera för att säkra att kritisk infrastruktur är robust, och för att minska utsatthet vid cyberattacker, i vardagen samt i kris och krig. Det krävs tydligare ledning i frågor om cybersäkerhet från politiskt håll, och man behöver ta fram cybersäkerhetsstandarder för företag och myndigheter.
  • Skapa system för ett statligt digitalt ID. Människor måste alltid kunna identifiera sig. Vi kan inte vara helt beroende av privata aktörer.

@Johan_Bard Tack för svar, en anledning till att jag engagerat mig i den här tråden är att det för ovanlighetens skull verkade finnas någon som vill och vågar diskutera de här frågorna öppet. Tack också till @almeta för uppdateringar om innehållet i specifikationerna.

@Johan_Bard sa i Datastandard för offentliga toaletter:

Men jag tycker att det är bättre än att inte göra något, och det är därför jag gör det.

Håller med, och uppskattar det. Borde det inte också vid det här laget finnas stöd i direktiv och regelverk för att myndigheter faktiskt skall åta sig och avsätta resurser för detta.

jag har för avsikt att löpande anpassa vårt dataset allteftersom standarden utvecklas. Jag tycker därför att fler borde engagera sig i gitlab för att bidra så att vi snabbare når fram till konsensus.

Det ger en positiv signal till dem som väntar på framsteg och resultat från det offentliga tycker jag.

Gällande vår data har verksamheterna som ansvarar för de offentliga toaletterna valt att inte populera fält av mer detaljerad natur eftersom de, så som läget ser ut idag, skulle behöva prioritera bort andra arbetsuppgifter.

Skälet till att jag har frågat efter information om och exempel på hur den existerande datan ser ut är att jag är nyfiken på vad det innebär att ta fram den, och i vilken form den hanteras i dagsläget. De ansvariga verksamheterna kanske bara har information om säsongstider t.ex. Ser att det finns ett fält "visit_url" som kanske är tänkt att länka till information om den anknytande verksamhetens öppettider, tills vidare, det ger ju åtminstone en möjlighet att söka sig fram till denna information.

Angående föreslagna fält tycker jag det vore bättre att försöka följa definitionerna för innehåll från schema.org eller andra källor, än att definiera om dem till fritextfält med ostrukturerade beskrivningar. Lägg hellre till ett nytt fält för fritext om nödvändigt och lämna standardfälten enligt det strukturerade standardformatet.

T.ex. openingHours, jmf. spec förslag och definitionen från schema.org.

sarskilt-viktiga-datamangder/public-toilets/-/merge_requests/1

"name": "openinghours",
"titles": "Öppettider i fritext",
"dc:description": "Beskriver när under dygnet den offentliga toaletten är öppen. Exempel: "Tillgång endast under bibliotekets öppettider". Dygnet-runt-öppna lämnas tomma."

https://schema.org/openingHours

Opening hours can be specified as a weekly time range, starting with days, then times per day. Multiple days can be listed with commas ',' separating each day. Day or time ranges are specified using a hyphen '-'.

• Days are specified using the following two-letter combinations: Mo, Tu, We, Th, Fr, Sa, Su.
• Times are specified using 24:00 format. For example, 3pm is specified as 15:00, 10am as 10:00.

@Johan_Bard sa i Datastandard för offentliga toaletter:

Jag litar nämligen på att du och dina likar, när datan har publicerats, lämnar återkoppling via de korrekta kanalerna så att frågan når rätt personer på rätt sätt. Först då kommer det upp på den politiska agendan ...

Du får gärna utveckla vad som utgör de korrekta kanalerna för att påverka beslutsfattare, det låter som nyttig information för dem som efterfrågar aktivitet och leverans från myndigheterna. Det inbegriper kanske inte att återkoppla på community.dataportal.se eller på gitlab.com/sarskilt-viktiga-datamangder då?

@jonor Jag skapade ett nytt ämne för vidare diskussion om finansiering och uppföljning av stödprojekt för öppen källkod och öppna data, eftersom det börjar avvika från trådens huvudämne om hantering av IT-säkerhet.

https://community.dataportal.se/topic/320/uppföljning-av-support-projekt-för-användare-av-öppen-källkodsprodukter

DN Debatt

https://www.dn.se/debatt/informationsbrus-forsvarar-granskning-av-korruption/

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN)

Publicerad 2024-03-01

Svenska kommuners webbsidor är i dag fulla av information om allt möjligt, men sökbarheten är låg och utformningen för snarast tankarna till företag som marknadsför sig.

Den tekniska utvecklingen och den omdiskuterade ökningen av antalet kommunikatörer i offentlig sektor borde kunna användas bättre. Journalister och medborgare som vill följa hur kommunens pengar används eller ta reda på vem som har fattat ett visst beslut och på vilka grunder, måste lätt kunna hitta relevant information. Tyvärr tycks utvecklingen gå åt fel håll.

Ökningen av antalet kommunala bolag och privata utförare inom välfärden har bidragit till att det har blivit svårare att granska hur skattemedel används. Lagar som GDPR och tillgänglighetslagstiftning spelar också roll. Kommuner och myndigheter som är oroliga för att bryta mot dessa har incitament att avstå från att göra vissa handlingar digitalt tillgängliga.

Utmaningen för Sveriges del är att skapa en rollfördelning inom den offentliga sektorn där olika delar granskar varandra. Samtidigt måste det råda en transparens gentemot medborgare och journalister som gör det lätt att följa resursanvändningen hela vägen från beslut till faktura. Det farligaste vi kan göra är att under­skatta risken för korruption.

Hej, jag tittade på leverantörsfakturor.csv från DIGG.

https://www.dataportal.se/sv/datasets/760_1544/leverantorsfakturor

Det verkar som textfilen har en systemspecifik kodning (Windows-1252 eller ISO-8859-1?).

I metadatan står att formatet är text/csv, men jag hittar inte någon information om teckenkodningen.

Webbadress för åtkomst
https://catalog.digg.se/store/1/resource/33
Format
Vanliga mediatyper
CSV (.csv)

Borde inte teckenkodningen vara UTF-8 eller anges uttryckligen i metadatan så att konsumenten kan avkoda innehållet korrekt?

Lade märke till också att frågan om en standardteckenkodning togs upp i utkastet till specifikation för badplatser som refererades i en annan tråd:

6 . CSV-formatet
Det enklaste formatet att stödja är CSV formatet enligt RFC4180.
Utöver det som sägs i RFC4180 krävs alltid att informationen är uttryckt med teckenkodning UTF-8.

@ainali sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

@jonor sa i Arbetsförmedlingen nytt IT-system för beslut och ärenden:

https://nosad.se/#:~:text=Nosad open by default

@jonor Den funkar tyvärr bara i Chrome. Men länken https://nosad.se/#videos-15-workshop borde funka i alla browsers.

@ainali Det har du rätt i, jag missade att det fanns id för sektionerna.
Synd att det bara fungerar i Chrome hittills då, det är ju bra att kunna djuplänka utan att vara avhängig den publicerade innehållsstrukturen.

@Maria_Dalhage @jonass Apropå detta såg jag att webbplatsen för nosad.se är open source och kikade lite på källkoden. Strukturen förefaller ganska komplicerad eller implicit utifrån källmaterialet. Det finns en katalog för innehåll, men det ser ut som delvisa fragment av det som visas på webbplatsen. Det verkar vara mycket som renderas ut enligt någon inbyggd eller mindre uppenbar logik. För att förstå hur innehållet faller ut på den färdiga webbplatsen är det kanske tema-katalogen man måste in och titta runt i, som väl fungerar som en mall för sidans utseende.

Hur tycker ni det fungerar att publicera via det här systemet ur användarsynpunkt? Lägga till material i markdown-filer är kanske relativt enkelt, och möjligen kanske webbplatsens struktur också definieras i viss mån efter strukturen i innehållskatalogen. Är det till största delen koddrivet eller finns det backend-funktioner eller verktyg som underlättar redigering av innehåll och mallar? Är detta något som används för flera webbplatser, eller utvärderar ni olika öppna alternativ för publicering?

Hur fungerar det om man t.ex. skulle vilja lägga in en innehållsförteckning?

@Maria-Söderlind Moduler/redskap på lekplatsen borde kanske inte vara en uppsättning separata fält utan en lista enligt någon vokabulär, vad gör man när nya redskap introduceras? Framför allt bör ni till tänka till framöver angående att använda URI:er och standardiserade begrepp tycker jag om ni vill göra datan mer användbar, men det här kanske var en begränsad frågeställning om just hur man tekniskt ska ange referenser til Wikidata inom ramen för de publicerade specarna.

@Maria-Söderlind sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

Dvs vi kommer inte att lägga till något som inte finns i specifikationerna.

@maria_dalhage sa i Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?:

@jonor Intressanta reflektioner. Håller med om punkt 2 och 3 samt vill komplettera med punkt 4.

Gällande Dataportalen tänker jag såhär: Dataportalen uppkom ur det verkliga behovet att kunna ens kunna hitta datamängderna. Samtliga länder i EU har därför en skyldighet att tillhandahålla en dataportal. DIGG ansvarar för Sveriges dataportal. En annan utmaning kopplat till att hitta data, därför har vi DCAT AP SE som rimmar med DCAT AP som EU har. Visst, det saknas fortfarande data och det finns förbättringspotential både avseende metadata och dokumentation. Jag ser detta mer som ett processarbete hos de 750 potentiella offentliga organisationer som ska dela sina data och göra dessa sökbara i dataportalen än som att dataportalen inte behövs. Den behövs och det offentliga behöver tillsammans se till att man kan hitta den data man söker där.

Naturligtvis är det bra att det finns en samlad översikt över datamängder, samtidigt kan jag få intrycket av att verksamheten är i hög grad driven av EU-direktiv som man är av nöden tvingad att genomföra, och i övrigt sitter och väntar passivt på. T.ex. ser man till att uppfylla DCAT-AP, men engagerar sig inte ytterligare i kvaliteten på innehållet, utan hänvisar till att annan part ska se till att uppfylla detta, vilket förmodligen inte sker förrän nya tvingande direktiv införs.

Här vill jag applådera DIGG som faktiskt har en policy för utveckling av programvara sedan 2019 som säger att verksamheten ska säkerställa att det som anskaffas också ska kunna licensieras som öppet och delas.

Håller med om att detta är mycket positivt.
Hur kan jag följa aktivitetsnivån för utvecklingsarbetet med EntryScape apropå det? Läggs det resurser på att åtgärda de synpunkter som har postats angående sökfunktioner och stöd för inmatning av metadata?

Angående diskussionsämnet för tråden så kunde det kanske vara bra att numrera punkterna i det ursprungliga inlägget, så att det blir lättare att referera enskilda punkter.

Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?/post/1435:

1. Lägg ner samtliga projekt som pågått i flera år utan att ha testats på riktiga användare.

2. Inför krav på samtliga offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling att släppa resultaten som öppen källkod, så att vi slipper finansiera samma system i 290 kommuner och i myndigheterna.

3. Minska storleken på upphandlingar så att fler av techföretagen kan vara med och konkurrera med de stora konsultföretagen.

4. Kräv att samtliga myndigheter och kommuner kan kommunicera via öppna API:er, vilket möjliggör för den privata marknaden att bygga de verktyg som behövs, samt öka insyn och förhindra inlåsning.

5. Kräv att alla upphandlingar genomförs med agila metoder, det vill säga med användaren i centrum och i små steg vilket förhindrar dessa gigantiska upphandlingar och långa ledtider och minskar vår sårbarhet.

6. Initiera en kartläggning av vår it-sårbarhet. Det saknas i princip i dag. Initiativet bör resultera i en konkret åtgärdsplan.

7. Etablera en it-haverikommission som analyserar de haverier som inträffar. Varje haveri måste leda till en kompetensutveckling som kommer andra till del, så att varje incident stärker – inte försvagar – samhället.

@Nina_Berlin sa i Fråga om vilka data som önskas från ett diarie?:

@jonor Här är ett exempel på ett diarium som ligger online, det är Jönköping som lagt ut det:
https://www.rjl.se/demokrati/diarium/

Tack, kollade lite, och det jag saknar är kanske mer detaljerad ämnesmärkning och kopplingar som skulle göra det lättare att sålla fram ärenden som berör ämnen jag är intresserad av.

Det skulle avhjälpas med att inkludera den föreslagna informationen om ämnesord, nämnder, kommittéer, inspelningar och media, utomstående dokument och organisationer m.m. som är relaterade till ärendet/handlingen.

Det är bra att det finns med verksamhetsområde i exemplet Jönköping, men det är lite för grov nivå. Bra också att ärende och handling är länkade via nummer. Sedan undrar jag varför vissa verksamhetsområden är dubblerade, t.ex. två Folktandvården som ger olika antal resultat?