Community på Sveriges dataportal

@jonor skillnaden ligger i vad som kravställs och därmed utformningen av affären. En kollega till mig som är upphandlare skrev i Aforis forum. Hon skriver:

"Att börja göra upphandlingar, både där vi tillåter öppna källkodslösningar (både uttalat men också genom en icke begränsande kravställning) eller väljer en öppen källkodsprodukt och sedan upphandlar kringtjänsterna. Vi inser att det blir en ny typ av affär, det är nya saker att ta hänsyn till, nya risker och risker som skiftar. Att kunna se detta och förstå konsekvenserna av olika krav och en ändrad affärsmodell, kräver tid och stöd inte bara till upphandlaren."

Att göra saker på ett nytt sätt skapar osäkerhet. Flera upphandlare och beställare har vittnat om samma utmaningar. Därför hade vi i november en NOSAD workshop på temat Affärsmodeller och leverantörsaspekter av open source. Kolla gärna!

Passar på att också peka på NOSAD lästips. Där finns massor av matnyttigt kopplat till öppen källkod och upphandling.

Vidare har eSAM/dSAM arbetat med att underlätta för upphandling av öppna programvarualternativ genom kravspecifikation för digital samarbetsplattform.

Swedish JobTech och Swedish EdTech Industry bjuder in till gemensam meetup tillsammans med partners på The Park Södra för att diskutera hur vi kan lösa utmaningar inom kompetensförsörjning och kompetensbrist på arbetsmarknaden med hjälp av ny teknik. Kan vi förena Jobtech och Edtech?

Tid och plats
09 maj 15:00 – 17:30
The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm,

Länk till registrering

@elias ja, precis. När vi har jobbat på prestanda för att höja användarupplevelsen så har vi sett att det också är bra för miljön. Två enkla tips är statiska webbsidor och små bilder.

@jonor det är egentligen ingen skillnad annat än ”hantverksmässigt” - vilket (ram-)avtal som ska användas och vad är det vi behöver kravställa, hålla koll på i affären och därmed systemets livscykel.

Man kan i enlighet med lagen om offentlig upphandling be om att få en specifik öppen programvara installerad och driftad. Det kan man inte kravställa när det gäller en proprietär lösning eftersom den proprietära lösningen hämmar konkurrens. Samma gäller öppna standarder. Helt ok och rekommenderat att kravställa på, men det är inte ok att kravställa stängda format.

Man kan i en upphandling också vara mer ”generell” och specificera funktioner och utifrån dessa välja Open source alternativen. Detta är ju mindre klokt än att testa och utvärdera först, när den möjligheten faktiskt finns.

Och det är det som är den stora fördelen med Open source i upphandlingssammanhang. Det går enkelt att testa och utvärdera programvaran innan en större investering. Och du äger din backlog. Dvs du kan ändra funktionalitet när du behöver genom att utveckla. För ett proprietärt system behöver du vänta tills företaget väljer att utöka sin funktionalitet. Ibland händer det och ibland inte.

De utmaningar som finns handlar oftast om osäkerhet. Får jag verkligen kravställa ett öppet format eller en implemententation i en öppen programvara, när jag inte får göra detta för proprietära lösningar?

Är det ok att bidra tillbaka till en programvara med pengar som en myndighet investerat? Är det i enlighet med lagen om offentlig upphandling?

Är det ok att dela en programvara som en kommun utvecklat (genom att köpa kompetens från en leverantör) med andra kommuner? Eller behöver kommunerna först samarbetsavtal?

Det är dessa typer av frågeställningar som skapar osäkerhet och gör att många är rädda för att kravställa öppna standarder och öppen källkod. Men vanligast är nog att de flesta inte ens reflekterar över vissa krav. De sk icke-funktionella kraven. Det finns en bunt sådana under NOSAD lästips. Och det var därför jag också hänvisade till eSAMS arbete. Det är också därför vi tagit fram offentligkod.se. För att hjälpa varandra att visa vilka öppna programvaror offentlig sektor redan använder och därmed har erfarenhet av.

🧨🧨🧨Missa inte 23 maj om Inner Source🧨🧨🧨

När: klockan 12-13 (Digialt)

InnerSource, or the use of open source methods inside a firewall, is emerging as the best way to facilitate collaborative development within, and across, large organizations. It breaks down silos and enables distributed teams to innovate faster.
It appeared on the latest Gartner Hype cycle for the first time in 2022 as an emerging practice globally. It also has proven to be a great step on the path to open source readiness for organizations who wish to begin working in the open.

In this session, we will be joined by Clare Dillon, Executive Director of InnerSource Commons Foundation, the world's largest community of InnerSource practitioners. Clare will give an introduction to the practice of InnerSource and share some of the latest trends on where and how it is being used in both the public and private sector.

Hosts: NOSAD - Network Open source and data and Svenska OSPO-nätverket

https://www.goto10.se/event/inner-source/

@mattias och @Jonas-Nordqvist Principerna är bra och borde arbetas in i offentliga organisationer processer för datadelning och datahantering. Jag kommer att lyfta frågan i det befintliga regeringsuppdraget för Kompetensförsörjning och Livslångt lärande.

Här kommer NOSAD nyhetsbrev för maj. https://nosad.se/news_may_2023

Network Open Source and Data, förkortat NOSAD, är ett öppet nätverk för alla som vill ta del av offentlig sektors digitala resurser. Nätverkets mål är att praktisk hjälpa och inspirera offentlig verksamhet att öka tillgängliggörandet och nyttjandet av öppna data och öppen källkod. NOSAD initierades 2020 av tjänstemän från Arbetsförmedlingen, DIGG, Internetstiftelsen, SKR, och Samtrafikens Trafiklab.
Alla är välkomna!

Blygsamme @Ainali glömde att berätta att Standard for Public Code är nominerade. Detta är det mest klockrena exemplet idag på hur vi ska presentera och tillhandahålla våra open sourceprojekt. Läs mer här: https://standard.publiccode.net/

@Maria-Söderlind mandatfrågan är intressant och den har också lyfts som en "utmaning/hinder" för vissa organisationer för att exempelvis kommunicera i detta forum. Vidare håller jag helt med om att vår ovetskap om vad andra faktiskt gör försvårar för samarbeten. Vi missar momentum och beroende på hur utveckling ser ut, får svårt att bidra eller använda varandras lösningar i efterhand.

Har du tips på hur vi kan få större insyn, vetskap kring vad vi gör? Är det i detta forum där vi löpande berättar vad som händer inom våra respektive domäner eller finns det andra sätt?

@elias Gå in på https://nosad.se/tips för mer inspiration! Det händer en hel del både nationellt och internationellt.

@mattias återkommer då eventet närmar sig.

@Maria-Söderlind I befintligt regeringsuppdrag där ett antal myndigheter ska utveckla en datainfrastruktur för Kompetensförsörjning och livslångtlärande (KLL) dyker då och då frågan upp kring hur vi ska tolka ordet "sammanhållen". Jag tänker att ett sätt är att vara tydlig med att respektive myndigheter nyttjar de forum och infrastruktur som finns etablerade såsom Dataportalens Communityforum. Detta står förövrigt specifikt i vårt uppdrag:
Myndigheternas för uppdraget relevanta datakällor ska finnas representerade
i den av Digg förvaltade tjänsten Sveriges dataportal. Respektive myndighet
ska verka för att tillgängliggöra, dela och nyttiggöra data i enlighet med Diggs
riktlinjer. Data, standardiserade gränssnitt (API:er) och relaterade resurser,
såsom begrepp, kod och öppna specifikationer ska göras sökbara på Sveriges dataportal. Myndigheterna ska delta i det samverkansforum för delning och
nyttiggörande av data som Digg ska inrätta (I2021/01826).

Vi som deltar i uppdraget bör agera ambassadörer för både dataportalen och dess communityforum och bör därmed också säkerställa att våra myndigheters kommunikationsstrategier tar höjd för detta. Jag hoppas att fler myndigheter får uppdrag som pekar på användandet av forumet. Ibland (ofta) behövs formell styrning.

Årets första nyhetsbrev innehåller också en årskrönika 2023.

https://nosad.se/news_jan_2024

Denna digitala NOSAD-workshop syftar till att ge stöd för att formulera krav och utvärdera eArkivlösningar, inklusive att etablera testbäddar.

Region Skåne delar sina förstudieunderlag och insikter, medan Sydarkivera delar sina erfarenheter, särskilt kring pågående införande av Archivmatica och utforskande av öppna programvaror i testbädd Rodanätverket delar insikter om hur de organiserat sig för att ömsesidigt stötta kravställning, implementering och omvärldbevakning.

Välkomna!
https://www.goto10.se/event/earkiv-inom-offentlig-sektor/

@Matself sa i Svårigheter med att samarbeta över organisationsgränser:

I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation.

Jag håller helt med dig i att hålla isär information och applikation! Vi ser hur det blir problem med informationssäkerhetsklassningar när dessa ibland görs på systemen och inte på informationen. Detta försvårar avsevärt både säkerhetsarbete och datamängdernas distribution.

Håller helt med dig om att många informations-yrkesroller saknar "datakunskap", det är bl.a. därför vissa webbplatser mer är en länkkyrkogård än en källa till information och kunskap.

Däremot tycker jag att vi ska fortsätta att prata öppen källkod av precis de skäl som du nämner. Syfte med att dela data är ju att också kunna bearbeta den och ibland behöver vi göra detta tillsammans.

Här kommer novembers nyhetsbrev.

Inspelningen till eventet från 7 mars finns här: https://data.arbetsformedlingen.se/videos/240307_nosad_geodata.mp4

@erik-gbg Föredömligt Erik! Rekommenderar att de som jobbar med Regeringsuppdraget KLL kollar in detta klipp. Att spela in en kort demo är ett lysande sätt att beskriva sina API:er och tjänster på mer av detta hoppas jag få se i detta forum!

Vi har ju tidigare försökt samla vad som händer i resten av Europa. Delar därför en nyhet från OSOR: Sedan 2023 prioriterar Lettland genom lag öppen källkod i offentlig sektor. Initiativen har minskat kostnader, minskat beroendet av enskilda leverantörer och lett till nya projekt som Nationella AI-centret samt plattformar som Hugo.lv och Portal of State Administration Services. Lettland framstår därmed som ett av Europas mest ambitiösa länder när det gäller att göra öppen källkod till standard. Läs mer.

Kommunernas data – en guldgruva för klimatinnovation och medborgarengagemang.

Se NOSAD-inspelning i efterhand