N
@joho68 Jag är mest nöjd över att Schrems III inte ser ut att inträffa. Jag återhämtar mig fortfarande efter Schrems II och vill gärna fokusera på något annat.
Jag har intrycket att det mest är USA som är intresserade av att få till ett avtal och att EU inte arbetar lika hårt på det spåret. Men jag har ingen inside info, det är bara min gissning.
@FredrikEriksson Jag är också väldigt nyfiken på vad folk är intresserade av att få för data från ett diarium. Kom igen nu, data-konsumenterna!
@Maria_Dalhage Finns det några wikidata-initiativ kopplade till data spaces? Kompetensförsörjning och livslångt lärande, t ex?
Jag har stämt av vårt öppna data på CSN mot den där mognadstrappan som Tim Berners-Lee föreslår. Vad jag förstår verkar det som att vi får 3 stjärnor på det data vi delar eftersom vi använder PxWeb (tack SCB! 
).
Vad skulle kunna vara nästa steg för oss? Finns det någonting befintligt vi skulle kunna titta på för inspiration?
Läs mer i den här artikeln:
https://www.voister.se/artikel/2023/02/europaparlamentet-ratar-forslaget-pa-nytt-dataavtal-for-usaeu/
@Maria_Dalhage Var där eller var rektangulär!
Vi ses på tisdag lunch.
@johanlinaker @elias Jag tror den här typen av information kan vara lite svår att få loss, eller lite känslig. Ofta använder avdelningarna på huvudkontoret (HR, Juridik, Ekonomi, Staben etc) proprietär programvara, som ekonomisystem, arkiveringssystem, system för upphandling och uppföljning av olika slag osv. Därför brukar de ha ägarskapet för dem. Det är också ofta dessa avdelningar som är minst involverade i förändringen från stängt till öppet by default.
Jag tror det kan bli lite trögt att komma vidare på det här spåret och att det finns andra saker som har större effekt och kräver mindre förankring och förändring. Men vad vet jag.
Hej,
Vi på CSN har en arbetsgrupp för data som strategisk resurs. Nu undrar vi vilket data från oss som ni är intresserade av att vi lägger upp så ni når det? Om ni har annan feedback är vi också intresserade.
Vi publicerar redan en del statistik, som ni hittar på den här länken:
Data från CSN
@fredrik_ohrstrom Tackar! Inte förslag på nyckeltal än, jag har bara jobbat här sedan 9 i morse hittills och håller fortfarande på att sondera terrängen. Men det där är ett bra råd för hur man bygger upp ett business case för det.
Hur ser du på verktygsval?
@fredrik_ohrstrom Hej Fredrik, just det caset hade vi några studenter här för några år sedan som tittade närmare på. Det var knepigt att få fram data till dem eftersom det i princip består av mail, och hanteringen av mail är lite känslig på en myndighet (GDPR etc). Nu har jag varit borta från CSN i drygt 18 månader för att jobba en sväng på Digg, men jag tror inte att man gick vidare med det och implementerade lösningen. Det drog igång en diskussion här som jag tycker var intressant, vi fick klart för oss att KB har ett väl utvecklat AI för att tolka språk, om jag inte minns fel. Det är kopplat till det här tror jag: BERT etc.
Vi kom fram till att om vi ska bygga ett AI för det här är det bra om vi bygger det på den här lösningen, eftersom ett språk är så pass föränderligt att vi behöver någon som tar hand om själva den modellen.
Jag tror att tricket är att hitta nyckeltalen. Om man hittar de nyckeltal man vill följa upp på, så förstår man vilket data man behöver och då får man också en uppfattning om hur man kan bygga AI på det.
Tänker jag rätt?
@fredrik_ohrstrom Jag var produktägare för digitala arenan (där bl a offentligai.se och detta community ingår) till alldeles nyss och är tillbaka på CSN nu för att mer operativt göra den där tulipanarosen, det är därför jag skriver som jag gör Helhetsbilden är det @Theo-Andersson & Co som driver, vilket de gör bra.
Jag tror det är väldigt viktigt att inte ha sälj-upphandling som perspektiv, då tror jag vi på myndigheterna drar öronen åt oss. Det är inte där vi är i diskussionerna. Saker som är jättevärdefulla om 3 år är också svåra att förankra, även om jag håller med om att de är viktiga.
Jag tror också att vi är olika mycket AI-redo inne på myndigheterna, det skiftar mellan individerna. Själv känner jag mig pepp såklart.
Säg att du har en person inne på en myndighet som känner sig jätteredo för AI. Hur kan man stödja den personen? Finns det t ex ett litet klassiskt standardcase som man skulle kunna börja med, där man tidigt skulle kunna visa att det lönar sig genom att följa upp vissa nyckeltal? Något kopplat till intern effektivitet och bättre prognostisering tror jag t e x många skulle vara intresserade av.
@fredrik_ohrstrom Vi kan gärna använda den här tråden för att diskutera förslag till bra ämnen och upplägg för en AI-workshop.
Det jag själv - och många med mig ute på myndigheterna, tror jag - skulle ha störst nytta av är hjälp att formulera ett case för AI. Bred info om AI är inte så svår att få tag i just nu. ChatGPT är överallt i alla flöden, de flesta känner till att AI Sweden finns, offentligai.se har precis släppts, eSam har också ett AI-initiativ, det finns TED talks etc etc.
Men när man sitter där några stycken på en myndighet och ska hitta på något sätt att använda AI på just vår myndighet står det plötsligt still i huvudet. AI verkar bra. Men vad ska det vara bra för? Varför ska just vi göra det och hur? Vilka möjligheter har vi? Vad sätter begränsningarna? AI innebär en investering som man säger att vi ska kunna hämta hem. Hurdå?
Det jag tror vi behöver är att steg för steg på en väldigt konkret nivå bli lotsade genom
Inte AI i breda drag, det finns redan.
@fredrik_ohrstrom Jag tror absolut att det finns intresse för workshops i frågan. Just nu tror jag det finns flera myndigheter och andra aktörer i offentliga sektorn som är intresserade men inte riktigt vet vad man specifikt bör efterfråga.
Det här communityt är ett bra ställe att föra dialog i.
Om NOSAD skulle anordna en workshop om AI så skulle jag själv dyka upp och dessutom tipsa mina kollegor. Ping @Maria_Dalhage
@FredrikEriksson Vågen! 
@Jonas-Nordqvist Hej @Jonas-Nordqvist, vad kul att du är inne och tittar! Produktionssättningen är på tisdag nästa vecka, då kommer de goda exemplen finnas där, precis som förtroendemodellen och AI-guiden. Du kommer inte behöva logga in.
Just nu är det bara förstasidan du kan se, dvs själva fliken Offentlig AI. Där står litegrann om vad som är på väg.
@Sven-Erik Jag kan bara hålla med. Det tror jag mig veta att CSN också gör. Tack för länken!
@jonor @Maria_Dalhage I många IT-tunga organisationer, åtminstone i näringslivet, är sådant som agilitet och öppen källkod självklarheter. Man har börjat diskutera post-agil metodik, som t ex empowered product teams.
På myndigheterna i offentliga sektorn räknas inte alltid IT som en del av kärnverksamheten. Man har en beställar-utförar-kultur sedan många år tillbaka, förstärkt med konsulter och leverantörer. Man skiljer på "IT" och "Verksamhet". Där faller hela tanken med digitalisering, eftersom det handlar om verksamhetsutveckling med teknikens hjälp.
Här är vi inte överens internt på myndigheterna. Vissa vill det ena, andra vill det andra. Det här slår på sådant som verktyg för öppen källkod. Om digitalisering är en fråga för IT och inte för Verksamheten, och IT är en utförare som ska leverera till Verksamheten, så är ett verktyg för att hantera öppen källkod IT:s problem. Verksamheten jobbar i office-paketet.
Jag hoppas och tror de flesta i det här forumet håller med mig om att det blir dålig kod och dåliga system om vi inte utvecklar den tillsammans.
Varje myndighet behöver hitta sin egen väg framåt i det här och komma överens om hur de ska jobba utifrån sina egna förutsättningar, vad gäller uppdrag, målgrupp, kultur, kompetens, finansiering och allt sådant.
När man väl har kommit fram till det är det enkelt att ta in ett verktyg. Just nu tror jag inte alla myndigheter tycker att de behöver ha ett verktyg för det här.
@Maria_Dalhage I vilken ordning uppstår utmaningarna kronologiskt? Jag gissar på 2-1-3. Om det stämmer så kan man sänka tröskeln 1->3 för små/omogna organisationer medan 1 pågår, genom att någon centralt tar ansvar för att lägga upp en yta där man kan lagra öppen källkod från små organisationer i väntan på att man hunnit få upp en egen codeberg/github/gitlab/ngt annat.
Det kräver i och för sig att vi blir klara med vår egen 1 centralt och det kanske är där vi står och stampar.
@Maria_Dalhage @jonor Jag tror inte det är ovanligt att det uppstår en bra kodsnutt någonstans i offentliga sektorn som utvecklarna så gärna vill dela med sig av, men att den aldrig hamnar ute i communityt eftersom det krävs en policy för öppen källkod och att organisationen har valt ett verktyg typ GitHub för att de ska kunna dela den och det mäktar inte organisationen med.
De här trösklarna skulle jag verkligen vilja sänka. Annars tappar utvecklarna på de mindre organisationerna motivationen och det tycker jag är väldigt synd.
Jag har sett folk som har slutat där det här har varit en bidragande orsak.
EDIT: Det här memet har jag sett upplagt av folk som varit i den här situationen:
https://www.reddit.com/r/ProgrammerHumor/comments/l6wnvt/interview_vs_job/
@Sven-Erik @Jonas-Nordqvist @elias @jenniferskoglund @johantjader @Maria-Söderlind @Maria_Dalhage
Jag kommer senast från CSN, där vi ganska nyligen arbetade igenom begreppen uppdrag och nytta. Det vi kom fram till var att vårt uppdrag är att leverera nytta till samhället, kunderna och medarbetarna. Nyttan till samhället är mycket en fråga om demokrati, där det är viktigt för hela samhället att alla medborgare har samma möjligheter att studera. Nyttan till kunderna är, de framför allt ekonomiska, förutsättningarna för dem att studera. Nyttan till medarbetarna är förutsättningarna för varje person anställd på CSN att kunna bidra till att skapa dessa nyttor på ett bra och hållbart sätt, inte minst med tanke på att de ska må bra under tiden.
Här kan man läsa mer om det här: https://www.csn.se/om-csn/vart-uppdrag.html
Ping @Jonas
@elias Jag håller med om att kundbegreppet är förvirrande när det handlar om offentliga sektorn. Jag vet inte när det infördes. Det har använts på alla myndigheter jag jobbat på, så åtminstone före sekelskiftet.
En myndighet, region eller kommun har många olika slags relationer med människorna som kommer i kontakt med den. Därför är det praktiskt att använda olika ord för att beskriva själva relationen, där kund är ett av orden.
I en affär är alla som kommer in i affären kunder, men på en myndighet kanske en kund är en person som finns i ett register på kunder. Om mitt sjuåriga barn är på sjukhus kallas hen troligen patient och inte kund, medan jag som sköter kontakterna med sjukhuset och betalar eventuella räkningar kanske kallas kund.
Det finns dessutom bolag i offentliga sektorn, även om kraven på service från dem är högre än på bolag i näringslivet.