Community på Sveriges dataportal

Nosad underhåller ju en programvarukatalog med en kategori för arkiv-verktyg. Det vore intressant att koppla programvarukatalogen till utvärderingar och analyser av programvarorna.

Utifrån katalogen ser det ut som fler använder ESSArch i nuläget. Vilka kriterier talar för bättre förutsättningar för en svensk gemenskap/community med RODA?

Vad står POT för?

https://nosad.se/katalog

Arkiv- och katalogverktyg

• Access to Memory (AtoM)
  Används av: SGU, Kungliga biblioteket

• Archivematica
  Används av: SGU
  Se även: AOAIS - Ett nätverk för Archivematica och AtoM i Sverige

• CollectiveAccess
  Används av: Extern lista
  Beskrivning: En webbaserad databas och ett katalogiseringverktyg för museer, arkiv och digitala samlingar.
  Se även: Collective Access Sverige

• ESSArch
  Används av: Svensk Riksarkivet, Norska Arkivverket, Sydarkivera, Svenska kyrkan, Luftfartsverket, Sjöfartsverket

• NetarchiveSuite
  Beskrivning: Verktyg för insamling och arkivering av hemsidor.
  Används av: Kungliga Biblioteket

• Roda
  Används av: Tullverket

@FredrikEriksson Jag undrar om inte nämndärenden är en del i en process och kopplade till saker utanför själva ärendet: vad ledde till att ärendet skapades, vilka objekt berör ärendet, beslut relaterade till ärendet. Det är sådant man tänker sig vore intressant att följa.

Har ni kikat på några befintliga modeller, på EU-nivå t.ex.?

Det vore snyggare också om ni hade en README som presenterade projektets innehåll och förklarar att det är källkod för sidan på lankadedata.se, istället för att visa en exempeltext från GitLab.

@Maria_Dalhage

Even if we do not have to procure OSS, most organisations need to procure implementation, modification and support. But since requirements on OSS still is rare, organisations tends to feel uncertainties in how to administrate a procurement with OSS. It feels banal to say that the solution is creating awareness and sharing experiences, but this is exactly what is needed, because it is mostly procedural and not a legal challenge.

Intressant konstaterande, vad är det i praktiken som skulle skilja i hanteringen av en upphandling av open source programvara jämfört med proprietär?
Implementation, ändringar och kundtjänst borde fungera på samma sätt.

@Magnus sa i Analys Datakvalitet:

merparten av allt data har så dålig kvalitet att det inte alls är användbart

Mycket bra analys, den sätter fingret på en problematik i hur digitaliseringen drivs tycker jag.

Problemen med datakvaliteten har också påtalats här på forumet tidigare av andra användare, tyvärr vad jag har erfarit utan respons eller åtgärder från DIGG eller styrande myndigheter/regeringskansli.

Det stora problemet i dagsläget är att det saknas ansvarstagande för datakvalitet och struktur för vidarenyttjande, och vad det verkar också insikt eller engagemang i hur väsentligt detta är.

Fokus verkar nästan uteslutande ligga på att uppfylla EU-direktiv på en administrativ och juridisk nivå, samtidigt som det saknas en praktisk erfarenhet av och förståelse för vad som behövs för att uppnå den faktiska nyttan och effektiviteten när man delar, konsumerar och integrerar data.

Följden är ett enormt slöseri med tid och energi både för den konsument som vill nyttja datan, och vad gäller insamlande och publicering av data som visar sig ha föga användbarhet i praktiken.

Jag hoppas att någon på en nivå där man har möjlighet att påverka myndigheternas styrning och organisation kan ta tag i detta inom en snar framtid.

@elias En videokommentar om en artikel i ämnet.

https://www.youtube.com/watch?v=7zmfm9xOvD8

8:43
Switzerland is the first open source country (yes really)
Theo - t3․gg 326 000 prenumeranter
151 647 visningar för 9 dagar sedan
The idea of all government software being open source is somehow both obvious and crazy. I kind of love it. I really hope this goes well and a new standard is set as a result.

Angående underrubriken i artikeln, så är mitt intryck att Sverige i högre utsträckning påverkas av USA:s inflytande i de här frågorna.

@salgo60 Jag tyckte också det var intressant hur han beskrev att tröskeln till nivå 4 och 5 var mycket högre än för de föregående stegen, och att stegen i illustrationen snarare borde förhålla sig exponentiellt än som jämnhöga.

Sedan uppskattade jag att han tog upp exempel på nivå 4 och nivå 5 i form av data.riksdagen.se (om jag minns rätt) och Wikidata. Det blev lite mer konkret när han nämnde att det handlade om att tilldela URI:er för publik referens, och i nästa steg att etablera standarder för att kunna referera till data mellan olika "ägare" eller förvaltare.

CSV som bara är textfiler med tabelldata är lätt att få grepp om, men stegen ovanför kan kännas mer abstrakta. Jag har tittat lite på Wikidata men har inte riktigt kommit fram till hur man ska komma igång med det eller hittat någon "ingång" liknande forum som detta t.ex.

Om man kunde hitta något enklare exempel på hur man steg för steg kunde ta sin datamängd, skapa URI:er och länka till någon existerande data skulle det kanske vara till hjälp för att få en mer konkret förståelse och känsla för vad de högre nivåerna innebär. Hur börjar jag t.ex. med att skapa URI:er och publicera en datamängd? Vad ska jag sedan tänka på för att använda gemensamma referenser och begrepp?

Artikeln om runstenar låter intressant, men jag slås av att det är många förkortningar och begrepp redan i rubriken som är främmande för mig i nuläget. Vad en kunskapsgraf innebär är jag heller inte bekant med, så området framstår helt klart som ganska tekniskt avancerat ur en nybörjares perspektiv.

@Jonas-Nordqvist Tack för länken. Det låter väl en aning fatalistiskt att man ska acceptera sakernas tillstånd och avhålla sig från att lägga sig i, ifrågasätta eller analysera varför saker är som de är. Om man upplever att samhällstjänster fungerar otillfredsställande så tycker jag att det är rätt naturligt att man vill försöka förstå och analysera omständigheterna, också som en förutsättning för att kunna dra informerade slutsatser om vad man eventuellt och lämpligast kan göra för att förändra något.

@kristine_ Ok, innehållet kanske borde ses över lite i en del andra avseenden också.

En del fakturanummer verkar ha formaterats som talvärden med vetenskaplig notation.

Här en icke kredit-faktura med negativt belopp? Jag vet inte om sånt händer, men det var ett udda fall i posterna.

I samband med det undrar jag också om talformatet för kolumner finns angivna i metadatan, eller hur vet man vid maskin-inläsning om komma eller punkt används som decimalavgränsare?

Grenar av ämnet om uppföljning av projekt för stöd av öppen källkodsprodukter från tråden om IT-säkerhet.

Re: IT-skandaler som ingen bryr sig om

@mattias sa i IT-skandaler som ingen bryr sig om:

@maria_dalhage Active Directory är väl bara LDAP med proprietär mjukvara ovanpå? Så egentligen skulle det räcka att just finansiera utveckling av LDAP/Samba och migrera klientanvändare till licensfritt användarvänligt Linux-system. Internetstiftelsen finansierade förut pilotprojektet "SverigeLinux" som var intressant koncept för att testa göra det enkelt att hantera en flotta Linux-användare i offentlig sektor:
SverigeLinux
Målet är att underlätta för den offentliga sektorn att migrera till operativsystemet Linux – som bygger på öppen källkod – för att verksamheter på så sätt ska kunna spara in på licensavgifter. Detta ska göras genom att skapa en tjänst för fjärrinstallation samt en supportgrupp som svarar på installationsfrågor med mera. Projektet drivs av Mathias Friman och Östersunds kommun.

• https://web.archive.org/web/20140806083733/https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/11-internetframjande-projekt-far-finansiering-av-ses-internetfonden/ (ursprunglig källa https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/11-internetframjande-projekt-far-finansiering-av-ses-internetfonden/).

@jonor sa i IT-skandaler som ingen bryr sig om:

@mattias Det lät som ett intressant projekt med SverigeLinux, vad hände sedan? Finns verksamheten kvar i någon form, eller har det gjorts någon analys över varför det annars inte höll i längden? Många projekt för öppna data och öppen källkod verkar ha startats kring de åren och sedan tynat bort.

Sedan tycker jag att idén om att spara in på licensavgifter har varit fel fokus och mest en distraktion från de egentliga och mer långsiktiga vinsterna med öppen källkod.

Mycket av programmet är nischat till offentlig sektors juridiska frågeställningar runt vårdinformatik, men en del har tydligare kopplingar till vad du som Webperfare kan fatta intresse för.

@mistral För er läsare av nyhetsutskicket för webperfare som inte perfar webbet, en webbperfare är en webbare som perfar web.

Det är ovanligt att en webperfare bär hatt, men det händer.

https://www.w3.org/community/webperfs/

En webperfare kan vara vän eller ovän med Webperf.

Apropå nyheter om det nya systemet för brottsmålsavgörande, och tidigare diskussioner om rättsinformationssystem för förordningar (Lagrummet).

Jag undrar lite över hur ett sådant här system ser ut tekniskt i dagens läge, vilka plattformar är det utvecklat på, och vem äger och hur förvaltas programkoden?

https://sverigesradio.se/artikel/datasystem-kranglar-uppgifter-blir-fel-i-domar

Det nya systemet för att skriva domar, som heter Digitalt Brottmålsavgörande - förkortat DiBa - har varit igång i snart ett år nu.

tingsrätternas nya system DiBa – Digitalt brottmålsavgörande. Det har varit igång i ett år nu och andra problem har uppmärksammats i media tidigare, exempelvis att domtexten är oöverskådlig.

Jan Josefsson, enhetschef på Domstolsverket med ansvar för DiBa-införandet, säger att flera nya uppdateringar är på gång som bland annat ska rätta till de fel som Ekot hittat i genomgången. Men han menar att det kan bli så här när man byter till ett system som är så stort och komplext.

Hittade lite mer info:

• Domstolsverket tar nu successivt fram en ny generation av verksamhetsstödet till den dömande verksamheten inom Sveriges domstolar, och har nyligen driftsatt systemet DiBa som stödjer framtagande och rapportering av domar, enligt nya informationsstrukturer som är överenskomna i rättskedjan.
• De nya delarna av verksamhetsstödet bygger på deras nya utvecklingsplattform med Java EE, REST och Angular.
• tvärdisciplinärt team som arbetar enligt DAX (Domstolsverkets anpassning av Scrum). Utvecklingen bedrivs i en modern miljö med inriktning mot DevOps. Verktyg som används i utveckling är exempelvis IntelliJ, Maven, Jenkins, Git, SonarQube och Docker. För att hålla ordning och reda på arbetet används Jira och Confluence.

Finns det några tankar eller rekommendationer kring HATEOAS i relation till OpenAPI/Swagger angående självbeskrivande API:er?

@jonass Jag ser några indikationer på att jag inte är ensam om att tycka systemet verkar krångligt.

• Det ligger ett öppet ärende sedan december om att ordna inläggen efter fallande datumordning, där postaren frågar efter vilken fil som styr detta.

  https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/-/issues/1

• Beskrivningarna för samma innehåll ligger i projektets wiki-sidor och är där ordnade i den mer relevanta ordningsföljden. Det tyder på att den inbyggda wikin är ett enklare system för att redigera och underhålla innehållet.

  https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/wiki/-/wikis/Digital-Workshopserie

Det nämns några CMS:er på offentligkod.se, de är dock system för dynamiska webbplatser och inte statiska, Hugo är inte med i den listan.

https://offentligkod.se/katalog/programvaror/#content-management-systems-cms

@Nina_Berlin Svårt för mig att säga hur mycket som har att göra med CSN:s tillämpning.
Jag tycker det blir enklare om man får se en översikt över innehållet innan man tvingas göra en massa konfigurationer för den data man vill ha ut.

Är dessa t.ex. olika datamängder eller är det urval ur samma datamängd?

• Studiemedel för studier i Sverige och utomlands
• Studiemedel för studier utomlands
• Studiemedel för studier i Sverige

Väljer jag i dataportalen "Åtkomst" för den förstnämnda kommer jag till en sida med rubriken Officiell statistik inom området studiestöd och en uppmaning "Välj tabell" från en omfattande trädstruktur jag ska navigera mig ned i.

• Utbetalning och beviljning av studiestöd
  • Kalenderår
    • Studiehjälp
    • Studiemedel
      • Studiemedel för studier i Sverige
      • Studiemedel för studier i Sverige och utomlands
      • Studiemedel för studier utomlands
    • Studiestartsstöd
    • Lärlingsersättning
    • RG-bidrag
    • Utländska medborgare
  • Kalenderhalvår
  • Studieår
  • Studiehalvår
  • Läsår
• Studieskulder och inbetalning av studiestöd

Väljer jag Kalenderår > Studiemedel för studier i Sverige och utomlands så finns därunder en lista med kombinationer av olika kolumner.

• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Skolform, Utbildningsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-20
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Skolform, Utbildningsnivå, Ålder vid årets slut, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-20
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Bidragsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Bidragsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-27
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Utbildningsnivå, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Utbildningsnivå, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Studietakt, Bidragsnivå, Ålder vid årets slut, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-24

I den listan så förekommer total 10 fält, varav 3 är lika för varje tabell och 7 varierar mellan tabellerna:

• Skiljer sig:
  • Stödform
  • Skolform
  • Utbildningsnivå
  • Ålder vid årets slut
  • Bidragsnivå
  • Folkbokföring län/kommun
  • Folkbokföring län
  • Studietakt
• Gemensamma fält
  • Kalenderår
  • Kön och Antal personer
  • Utbetalt belopp

De huvudsakliga dimensionerna i hierarkin är nog också färre än vad listan ger intryck av.

• Utbetalning och beviljning av studiestöd
• Studieskulder och inbetalning av studiestöd
• Serie/period
• Aggregering tid
  • Kalenderår
  • Kalenderhalvår
  • Studieår
  • Studiehalvår
  • Läsår
• Annuitetslån
• Studielån
• Studiemedel
• Återkrav av studiestöd
• Övrigt

Det jag undrar är varför kan jag inte på ett mer direkt vis kan välja och söka ut de dimensioner och fält som är intressanta istället för att navigera mig igenom en komplicerad hierarki av långa listor med förvirrande kombinationer och upprepningar?

@elias Det vore mycket intressant att jämföra investerade resurser i öppen programvara respektive proprietär rent allmänt. Jag vet inte om det finns exempel på öppen programvara avsedd att användas inom sjukvårdssektorn i dagens läge.

@josefinlassi Ja det låter ju som identifierare bör ligga under något namn avsett för registerföring och mer långsiktig förvaltning, då ligger kanske arkivmyndigheter eller dataförvaltare nära till hands. Jag gissar att det klarnar mer när man börjar använda URI:er och ställa frågor mot dem eller vill koppla ihop dem för egen del. Om DIGG ska stödja och hjälpa organisationer i detta behöver man nog kunna förklara hur det fungerar, gärna inbegripande exempel och fallstudier. Tack för tipsen om rekommendationer.

Apropå trådämnet, har dataportalens API-register URI:er och kopplingar till Wikidata?

@jonass Ett förslag är att använda en enklare grundstruktur för webbplatsen och fundera över vilka element man vill ha med från början, t.ex. en sida med datumsorterade inlägg, innehållsförteckning och möjlighet att kategorisera inlägg under olika ämnen. Även en dokumentation för hur man löser uppdateringar för olika typer av information som inlägg, nyhetsuppdateringar, ändring av stående information och liknande. Det nuvarande temat verkar väldigt komplicerat och är kanske kraftfullt, men ger inte mycket ledning för vilka möjligheter och strukturer som finns och används.

Vad gäller gränssnitt för redigering verkar det finnas en del alternativ och diskussioner kring ämnet.

• https://gohugo.io/tools/frontends/

• https://discourse.gohugo.io/t/how-to-make-a-simple-admin-backend-for-customers/12495

Om det inte bedrivits någon utbildning i att publicera till versionshanterade förvar som Git är det kanske en förutsättning för ett utökat användande. En fråga är också om tröskeln primärt ligger i det tekniska handhavandet eller osäkerheter kring policy och praktik (implicit eller explicita regler kring informationshantering). Finns det behov av att kunna dra tillbaka publicerat material i efterhand? Hur löser man det isf.?

@Nina_Berlin Tack för vidarebefordran och återkoppling iaf.

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vandan-att-valja-it-system

Förmiddag med
Våndan att välja IT-system
35 min - Idag kl 10.03

Vårt samhälle är beroende av fungerande digital infrastruktur. Men trots att digitaliseringen pågått i decennier brottas flera av samhällets aktörer fortfarande med trasiga, farliga och dyra IT-system. Varför är det så?

Hör O***** L*****, medieanalytiker och författare till boken ”Skolplattformen” och K***** K***** som bygger IT-system.

Programledare och producent: V***** H*****

@ainali sa i Engagemang, Fokus, Öppenhet, Respekt och Mod:

@jonor Vi har inte tagit med statligt ägda bolag i första svängen, men det finns definitivt med i planerna!

Vet du om det finns någon definitiv offentlig källa för vilka som finns just nu?

Nej, det har jag inte koll på, tyvärr.

På regeringen.se står att det finns 46 bolag och 2 verksamhetsstiftelser.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/bolag-med-statligt-agande/

Där finns också verksamhetsberättelse för 2020 med vad som ser ut att vara en lista över bolag på sida 45 i en PDF. Ohanterligt men officiellt kanske.

https://www.regeringen.se/rapporter/2021/06/verksamhetsberattelse-for-bolag-med-statligt-agande-2020/

https://www.regeringen.se/4a0189/contentassets/a34b2a25b7a646d4850b5f6f2ec9e818/verksamhetsberattelse-for-bolag-med-statligt-agande-2020-komplett.pdf#page=45

På Wikipedia finns en lista med 47 bolag, men den saknar källhänvisningar.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_statliga_företag_i_Sverige

Såg inte att public service-bolagen var med någonstans så jag inser att jag blandat ihop den biten, de ska väl vara fristående bolag och lyder under en förvaltningsstiftelse, styrelsen är ju dock tillsatt av regeringen och nominerad av riksdagen. En intressant fråga kanske hur direktiv om digitalisering och öppna data berör bolagen under denna förvaltningsstiftelse.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Förvaltningsstiftelsen_för_SR,_SVT_och_UR

Styrelsen för Förvaltningsstiftelsen består (2015) av en politiskt oberoende ordförande och tolv ledamöter som nomineras av riksdagspartierna[3][6]:39 och utses av regeringen.[6]:39

https://www.forvaltningsstiftelsen.se/