Community på Sveriges dataportal

@jonass Varför ska webbplatsen vara kostnadsfri och underhållsfri? Är det ett ideellt projekt utan finansiering?

Lite historik kring den semantiska webben --> länkade data.

https://www.youtube.com/watch?v=ZGlhEVDENzY

19:44
Pragmatic Semantics at Web Scale. Markus Lanthaler at Connected Data London 2018
Connected Data World 1 450 prenumeranter
302 visningar 28 nov. 2018
.
Despite huge investments, the traditional Semantic Web stack failed to gain widespread adoption and deliver on its promises. The proposed solutions focused almost exclusively on theoretical purity at the expense of their usability. Both academia and industry ignored for a long time the fact that the Web is more a social creation than a technical one.
.
After a long period of disillusionment, we see a renewed interest in the problems the Semantic Web set out to solve and first practical approaches delivering promising results. More than 30% of all websites contain structured information now. Initiatives such as Schema.org allow, e.g., search engines to extract and understand such data, integrate it, and create knowledge graphs to improve their services.
.
This talk analyzes the problems that hindered the adoption of the Semantic Web, present new, promising technologies and shows how they might be used to build the foundation of the longstanding vision.
.
About the speaker: Dr. Markus Lanthaler is a software engineer and tech lead at Google where he currently works on YouTube. He received his Ph.D. in Computer Science from the Graz University of Technology in 2014 for his research on Web APIs and Linked Data. Dr. Lanthaler is one of the core designers of JSON-LD and the inventor of Hydra. He has published several scientific articles, is a frequent speaker at conferences, and chairs the Hydra W3C Community Group.

@kristine_ Vad menas med användande av händelser och motsvarande händelsenamn i detta stycke? Det känns lite taget ur sitt sammanhang, så det vore bra med något exempel. Jag kan inte hitta namnen i den lista från IANA som refereras?

https://dev.dataportal.se/sv/rest-api--profil/hypermedia/#link_relation_type

Vid användande av olika typer av händelser, ska motsvarande händelsenamn användas som Link Relation Type ( t.ex. activate , cancel , send , …).

@Jonas-Nordqvist Ber också att få tacka för inbjudan och tycker det är ett bra initiativ, men det är inte riktigt läge för mig just nu att deltaga på det viset, kanske framöver. Jag är nog den minst kunnige i sammanhanget dels vad gäller de tekniska och praktiska aspekterna kring dataanvändning, och dels vad gäller den organisatoriska och ekonomiska strukturen hos Sveriges myndigheter, så att följa diskussionerna det här forumet har varit väldigt lärorikt. Anledningen till att jag engagerat mig här är att jag funnit det svårt att få fram användbar och intressant samhällsrelaterad data för ideella och personliga projekt vid förfrågan till myndigheter.

@jonass Ok. Kostnadseffektivitet är ju en bra princip, men varför inte lägga allt material på wiki-sidorna i så fall? Varför är materialet uppdelat på två olika platser, och vad vinner man på att använda en webbplatsgenerator?

@mattias Tack för utförligt och fördjupande svar med ledtrådar i ämnet.

@vesstrom Jag förstod utan större problem det övriga innehållet på sidan om hypermedia fram till det sista stycket. Där introduceras plötsligt begreppet "händelser" utan någon särskild motivering när man tidigare pratat om transaktioner, länkrelationer och typer.

Jag gick direkt in på sidan om hypermedia, så jag vet inte om man möjligen refererar underförstått till något som tas upp i andra delar av API-handledningen. Eller handlar det om att överföra befintliga RPC-liknande API:er till ett hypermedia-baserat gränssnitt?

De exempel som förekommer på sidan handlar om organisationer och kontotransaktioner, och där det gäller egna relationstyper anges svenska uttryck som "insättning" och "uttag" (är det realistiska exempel?).

Varför inte i så fall nämna "insättning, uttag och överföring" som exempel på domänspecifika typer då de redan tagits upp i ett sammanhang. Om nu detta också utgör ett exempel på vad man vill kalla "händelser" så kanske det uttrycket kan nämnas redan där det finns en kontext, t.ex. koppla det till ordet "transaktioner" som annars verkar användas för exemplen med "insättning", "uttag", "överföring", "edit", "replace", "delete".

"Olika typer av händelser" skulle kanske tydligare beskrivas av "representera domänspecifika händelseorienterade operationer som relationstyper/transaktioner" eller något liknande, och samtidigt referera till exemplen med kontotransaktioner (domänspecifika) och organisationer (standard).

Något som också är oklart är varför det är asterisker i relationstyperna, är det kanske ursprungligen märkspråk för fetstil i exemplet?

Inklistrat som vanlig inläggstext:

{"rel": " insättning", "href":"/konton/12345/insattning"},
{"rel": " uttag", "href":"/konton/12345/uttag"},
{"rel": " överföring", "href":"/konton/12345/overforing"}

{
     "kontonummer":"12345",
     "balans": 100.00,
     "_links":[
         {"rel": " **insättning**", "href":"/konton/12345/insattning"},
         {"rel": " **uttag**", "href":"/konton/12345/uttag"},
         {"rel": " **överföring**", "href":"/konton/12345/overforing"}
     ]
}

{
  "kontonummer":"12345",
  "balans": -25.00,
  "_links":[{
    "rel": "insättning",
    "href":"/konton/12345/insattning"
  }]
}

@Magnus-Sälgö sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

hemlig expertgrupp

• är inte det samma antipattern som avspeglar sig i brist på lognummer och publika backlogs att det är projekt/organisationer med dåligt självförtroende... i värsta fall finns det externa konsulter som lever gått på att fakturera sitt hokus pokus...

Det låter som en bra förklaringsmodell för mycket i offentliga verksamheters beteende som annars kunde te sig märkligt med tanke på uppgiften att betjäna medborgarna, jag lägger nog till den jämte @mistral :s tes om intäktsfinansierade datamängder.
https://community.dataportal.se/post/2067
https://community.dataportal.se/post/2455

@maria_dalhage Det ser lovande ut, kul att det händer saker.

@Andreas-Sundberg sa i Frågor om DCAT-AP efterlevnad och spatial/temporal:

Oklart om jag lade detta i rätt kategori, hittade ingen som känns riktigt DCAT-AP fokuserad.
Kanske borde finnas en DCAT-AP kategori?

Tills vidare kan du också märka upp inlägget med dcat-ap-se.

https://community.dataportal.se/tags

Bra initiativ, och bra att DIGG kunde delge synpunkterna eftersom det är intressant och värdefull läsning att ta del av bredd och djup i dessa.

En del formuleringar i rapporteringen angående data och styrning av strategin för life science kan låta lite bekanta från områdena öppna data och digitalisering. Intressant att följa kanske.

https://www.dn.se/ekonomi/regeringens-samordnare-jag-vill-oka-tempot-inom-valfardsteknik/
"
I somras utsåg tidskriften Nature Biotechnology återigen världens bästa länder inom bioteknik. Bedömningen bygger bland annat på hur mycket man lägger på forskning och utveckling i relation till BNP och hur mycket forskare det finns per en miljon invånare. Sverige rankades tvåa efter Schweiz, även Finland och Danmark hamnade på topp tio-listan.

Den svenska strategin för life science är uppdelad i åtta prioriterade områden (se faktaruta) och har 30 uttalade målsättningar, men inget sägs om när de ska uppfyllas . Regeringen tog fram den efter att ha manglat förslagen med regioner, vården, forskare, patientföreträdare och företag. Nu har den funnits tre år.

– Helheten är bra, vi räknar till 70 olika insatser, alltifrån en hubb för avancerad produktion av vaccin och genterapigen till ett förslag på en ny biobankslag. För att nå framgång krävs samverkan i hela sektorn.

Vi har starka datakällor i Sverige på grund av kopplingen till personnummer. De används i vården, men om vi ska hitta nya behandlingsformer behöver vi också få använda hälsodata för forskning och innovation. Här behövs en tydlig strategi, det är en utredning på gång.

En annan sak man muttrar om är att statistiken över life science-branschen är så gammal att det är svårt att veta hur det går för den?

– Jag delar den frustrationen, jag är inte nöjd. Men nu är Vinnova i färd med att ta fram en hållbar metod för att analysera branschen, den gamla statistiken var handjagad.

Men varför tar det sådan tid, de nya siffrorna kommer först nästa år?

– Men det jag vet är att Vinnova har valt att verkligen ta ett helhetsgrepp och ta fram en metod som ska vara hållbar framåt och ge nya siffror varje år. Och då kan jag tänka mig att vänta ett år extra.

Åtta prioriterade områden inom life science

1. Strukturer för samverkan.

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation.

3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling.

4. Integrering av forskning och innovation i vården.

5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa.

6. Forskning och infrastruktur.

7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande.

8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft.

"

Jag blev lite nyfiken när jag läste artikeln på SVT om utvecklingen av Af:s nya system för beslut och ärenden (BÄR); vilket är programspråket som används för att utveckla systemet och som sägs kräva en mycket specifik kompetens?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/intern-rapport-allvarliga-risker-kring-arbetsformedlingens-jattesatsning-pa-nytt-it-system
"
Arbetsförmedlingens internrevisorer påpekar att det saknas en löpande uppföljning och kontroll av kostnaderna. Utifrån budgetunderlag kommer man fram till en möjlig totalkostnad på 600 miljoner fram till 2024, men konstaterar också att det inte går att se hur mycket av arbetet som återstår.

Revisorerna förser alla risker med ett värde, och två risker får det allra högsta värdet:

• Risk för ett ineffektivt nyttjande av statliga medel.
• Risk att negativa konsekvenser inte upptäcks, eftersom det saknas riskanalyser och utvärderingar.

BÄR utvecklas i ett programspråk som kräver en mycket specifik kompetens, där tillgången på it-utvecklare i Sverige är mycket begränsad. Utvecklingen görs därför till stor del av inhyrda konsulter, bland annat engelsktalande från Indien som inte talar svenska.
"

https://arbetsformedlingen.se/download/18.7887697f1763d9e80967548/1611916926613/verksamhetsplan-2021.pdf#page=12
"
• Ta fram en rating-modell för utvecklade matchningstjänster för att säkerställa
såväl kundval som uppföljning och kontroll. I detta ingår bland annat att
migrera modellen till annat programmeringsspråk samt automatisera de
delar av datahantering, uppdatering och resultatframtagning som är möjliga.
"

Inlägget nämnde kanske några personnamn med länkar till publika webbsidor, dock skulle jag säga att utredningen var exempel på bra research och av allmänt intresse.
Ämnet finns också avhandlat på GitHub.
https://github.com/salgo60/LagrummetLight

@Johan_Bard sa i Datastandard för offentliga toaletter:

Vi har gjort ett större arbete med inventering för att skapa en egen karta men när det kom till att kratta för att det ska bli öppen data har vi tyvärr gått bet.

Finns kartan öppet åtkomlig? Går det att få en bild av den data ni samlat in, vad den innefattar t.ex. avseende öppettider, pris, betalmetoder eller andra egenskaper och vilken variation sådana fältvärden har?

Hittade denna.
https://geo.gotland.se/portal/apps/webappviewer/index.html?id=2e18e03e343e47789e71f66bb3723f36

@elias sa i Lista över programvara som används inom offentlig sektor:

@johanlinaker intressant skulle vara också om det kunde finnas med i listan information om hur mycket programvaran kostar för offentlig sektor i form av licenskostnader man betalar och/eller utvecklingskostnader.

Ja, det vore oerhört intressant att få en uppskattning av och kunna jämföra hur mycket resurser som läggs på proprietär respektive öppen programvara.

@Nina_Berlin sa i Lista över programvara som används inom offentlig sektor:

@johanlinaker @elias Jag tror den här typen av information kan vara lite svår att få loss, eller lite känslig.

Är kostnaden för programvarulicenser bekostade med offentliga medel regelmässigt sekretessbelagd, eller har man rätt att ta del av sådan information?

Jag tror det kan bli lite trögt att komma vidare på det här spåret och att det finns andra saker som har större effekt och kräver mindre förankring och förändring. Men vad vet jag.

På något vis behöver resurser styras och budgeteras för utbildning inom, förvaltning och utveckling av öppen programvara, och det vore intressant att få en kvantitativ bild av hur det landskapet ser ut i nuläget.

@jonass Ok, jag känner inte till Pega, så det är kanske inte fråga om något programspråk i egentlig mening, utan någon form av proprietär produkt. Vad jag får fram vid en snabb sökning är att det verkar vara något slags dra och släpp modelleringsverktyg för att modellera affärsprocesser och bygga affärssystem.

Frågan är i så fall varför man väljer att bygga nya IT-system på slutna produkter knutna till enskilda leverantörer, det måste väl utgöra en stor risk för inlåsningseffekter och konsultberoende, samma typ av problem som redan verkar förekomma sedan decennier tillbaka gällande gamla affärssystem som man inte förmått att modernisera.

Jag är inte säker på att referensen i verksamhetsplanen syftar till detta fall, men om så är fallet, hur har man då tänkt sig att migrera modellen till ett annat språk? Ska man använda sig av Java som plattformen verkar bygga på?

@almeta Är du sakkunnig / representerar DIGG?

Finns det exempel på hur man representerar många-relationer och sammansatta datatyper i en specifikation resp. schema och data för ett format, som i detta fall CSVW?

Tror det är viktigt med vägledning och exempel för komma fram till datamodeller som kan representera verkliga förhållanden.

@almeta sa i Datastandard för offentliga toaletter:

kardinaliteten beskrivs inte i CSV schemat utan anges i dokumentationen (specifikationen) för det specifika attributet, i det här fallet payment_method

@FredrikEriksson sa i Fråga om vilka data som önskas från ett diarie?:

I detta sammanhang avses data som regioner och kommuner lagrar i första hand. Det är även data som inte kan innehålla personuppgifter eller data som kan knytas till en enskild person.

Ni kan gärna börja med att berätta mer om vad det är för typ av information som lagras i ett diarium och kan tillgängliggöras. Hur kan jag få en överblick över den informationsmängd som jag potentiellt kan få tillgång till?

Vad menas med "lagrar i första hand"? Är det kategorier av data som är prioriterad för långtidsbevarande?

Vad menas med "även data som inte kan innehålla personuppgifter eller knytas till en person"? Gäller detta delar av eller all data som lagras i diariet? Är det utöver "data som lagras i första hand" som underförstått innehåller personuppgifter?

@maria_dalhage Den refererade videon var lite svår att hitta på sidan utan att söka på titeln.

Ett tips är att det går att direktlänka till ett markerat textstycke, åtminstone i Chrome har jag "copy link to highlight".

https://nosad.se/#:~:text=Nosad open by default

Jari Koponen beskrev tydligt på förra NOSAD-eventet varför open by default är så viktigt för att kommunerna ska lyckas med sin verksamhet. Ni som inte kunde delta kan gå in på https://nosad.se och lyssna på inspelningen Open By default inom Offentlig verksamhet.