Community på Sveriges dataportal

@Magnus-Sälgö Jag gissar att det finns någon nationalistisk idé om att använda och investera i en inhemsk produkt som EntryScape, men det verkar hittills inte ha lett till något utbud av användbar länkad data som på något vis skulle kunna mäta sig med Wikibase och Wikidata. Jag har t.ex. inte sett något som motsvarar inmatningsformulären för påståenden och egenskaper eller stöd för schema-begränsningar som är öppet tillgänglig funktionalitet i Wikidata.

Utöver att programvaran är användarvänlig krävs det förstås en viss utbildning för att förstå koncepten bakom lagring av dataposter och relationer mellan begrepp, men det är väl kunskaper som borde finnas i alla myndigheter som hanterar register (vilka i den moderna tappningen kallas databaser), om inte allt sådant kunnande är utlagt på entreprenad numer?

Utbildning är väl också inte bara en grund och en nödvändighet för en effektiv hantering och förmedling av strukturerad information av god kvalitet, utan för ett upprätthållande av en fungerande demokrati överlag.

Bra initiativ, och bra att DIGG kunde delge synpunkterna eftersom det är intressant och värdefull läsning att ta del av bredd och djup i dessa.

@Magnus-Sälgö Ja, det är intressanta frågor.

Det låter som man har börjat konstatera att det behövs förenklingar och stödfunktioner för att underlätta dataregistrering och tillhandahålla standardlösningar för lagring och drift istället för att låta var och en lösa sitt, men riktigt hur det ska se ut och vad det innebär konkret är svårt att utläsa än så länge.

https://community.dataportal.se/post/1725

Vår bedömning är att det bör införas möjlighet till alternativa tekniska publiceringsprocesser som är enkla. Vi har gjort en analys av de tekniska förvaltningsgemensamma förutsättningar för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data från den offentliga förvaltningen.

Jag har ju försökt fråga tidigare om stödfunktioner för inmatning av standardiserade identifierare via EntryScape och RDForms, istället för att var och en skriver in egenpåhittade termer, men här har jag inte sett till några svar eller tankar från DIGG ännu.

https://community.dataportal.se/post/464

Jag stötte på ett formulärbibliotek med namnet RDForms som verkar relaterat till EntryScape. Om det är så att RDForms används för att registrera datamängder på dataportalen enligt DCAT-formatet, så kanske det kan finnas ledtrådar i konfigurationen av dessa formulär att metadatan ser ut som den gör. Åtminstone i det exempel jag stötte på nedan ser det inte ut att finnas någon stödfunktion för att ange referenser.
https://rdforms.com/editors/dcat/
Finns det några tankar kring vidareutveckling av interoperabilitet för metadatan och samordning av detta?

Det finns ju en Docker-image för Wikibase med applikationerna förinstallerade, det var väl inte alltför komplicerat att provköra en sådan och få igång en fungerande instans lokalt. Däremot har jag inte provat att drifta installationer på öppna servrar eller mata in datamängder i någon större omfattning, där behövs kanske en del know-how. Med en molntjänst behöver man ju inte fundera så mycket på den första delen.

Låter som ett intressant projekt.
Spellistan från LD4 verkar ta upp en del matnyttigt om Wikidata och Wikibase.

@Magnus-Sälgö sa i Tema - Linking Global Knowledge:

Videoinspelningar från LD4

2022 LD4 Conference Videos
40 videor
735 visningar
Uppdaterades för 3 dagar sedan
Recordings from the 2022 LD4 Conference (held remotely from 11 July to 15 July 2022)
LD4

5 otillgängliga videor döljs

2:58:51 Visualizing and Training Machine Learning Models with Sinopia Linked Data
42:39 Linking Ethics & Data: Creation and use of the linked data checklist
54:44 LD4 Steering
36:07 Introduction to Wikibase and Wikibase Cloud
29:12 Wikidata - Where are we? What’s coming?
1:27:41 Official RDA and BIBFRAME
47:09 Beyond Spreadsheets: Metadata Crosswalks as Structured Documentation
45:42 Structuring Wikimedia to Reach Global Communities
1:28:24 The Wiki-vengers Initiative: A Working Session to Develop Best Practices for Comics Wikidata
37:16 Using Python and Wikibot to Build and Update Faculty Profiles in Wikidata
24:16 How MARC can SPARQL
44:45 Borrow Actions and Library Linked Data at EBSCO
22:25 Find WorldCat Entities to Improve Resource Discoverability Through Connections
47:18 Spicing up Discovery with a DASH and a BANG!
42:59 Working with Vanderbot to Add Multilingual Content (in English and Arabic) to Wikidata
41:33 Expanding the Foundation for RDA as Linked Data: Mapping MARC21 Bibliographic to LRM/RDA/RDF
44:55 Linking Data across Museum Archives and Special Collections
59:54 The Share Family—One Project, Many Tenants
40:33 Data Visualization for Pre-Service Art Teacher Education
30:26 Comparison of Rubbings Descriptions for Resource Discovery and Linkage
2:33:37 Tracking Alternate Labels for Subject Headings with Wikibase
59:03 Building Your Wikidata Project
15:44 Wiki Tuesday Western: Building a Wikidata Community at the Library
16:56 Wikidata for Libraries and Librarians in Nigeria
44:26 A Base to Build On: Developing Wikibase Tools for GLAM Documents
1:31:33 Wikidata Tutorial: Intro to the Basics
59:09 Supporting Wikidata Knowledge and Skills Development in the GLAM Sector
16:02 Peer-to-Peer Learning and Linked Data
16:20 Digital Scriptorium
42:46 Expanding the Foundation for RDA as Linked Data: Mapping MARC21 Bibliographic to LRM/RDA/RDF
42:28 An Interactive AI-based Approach to Semantic Applications for Archival Metadata
25:10 Revamping Metadata Maker with Linked Data Sources
44:41 FactGrid Cuneiform: A Linked Open Data Wikibase for Contextualizing Ancient Inscriptions
41:10 Leveraging Wikidata for Ethical Virtual Re-assembly and Re-contextualization of Cultural Heritage
48:21 Bibliometric-Enhanced Information Retrieval as a tool for enriching and validating Wikidata
LD4

Var/när sker den öppna dialogen?
Var det inte tänkt att Transportstyrelsen ska komma med återkoppling på något vis?

@siha sa i Intresse för öppna data från Transportstyrelsen?:

Vi ser helst gärna att ni skriver önskemålen här så vi kan föra en öppen dialog som fler kan ta del av och utveckla.

Vilken version är det som ligger ute på den angivna länken? Jag undrar också vilka ändringar som har gjorts, jag kan inte se någon skillnad avseende de synpunkter jag lämnat själv.

(T.ex. ser det ut som någon klistrat in markdown som identifierare i exempelkod.)

Jag förstår inte riktigt vad som menas med den "första" versionen, är det den tidigare publicerade eller den nu uppdaterade?

@jenniferskoglund sa i Förslag till nationell API-profil på Utvecklarportalen:

@Peter_Bengtsson Hej igen Peter, jag vill informera om att REST API-profilen har uppdaterats efter de synpunkter som kom in under den tidigare nämnda remissrundan. Sammanlagt kom det in mellan 500 till 1000 kommentarer från ett 60-tal aktörer och det är vi glada för Du hittar den första versionen på DIGG:s webbplats Utvecklarportalen, https://dev.dataportal.se/rest-api-profil

@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343
...
I Regeringskansliet pågår sedan några år tillbaka en översyn av rättsinformationsförordningen. I samband med detta upphörde arbetet med att samla in myndigheternas rättskällor och status för lagrummet.se stannade vid att vara en länkportal.

Svårt att förstå hur regeringskansliet tänker kring hur digitaliseringen ska skyndas på.

Vad handlar översynen om, hur långt har man kommit i den, och varför upphörde arbetet med att samla in rättskällorna?

Det låter som något en haverikommission eller riksrevisionen borde ta sig an att reda ut, det innebär ju ett allvarligt bakslag för digitaliseringen och effektivisering av det svenska samhället.

@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Min förståelse av TEI är att det är forskarvärldens lösning till att hantera ostrukturerad text med struktur och har haft kopplingar till SGML så att texten kan användas till maskininlärning NLP etc...

Ja, kanske snarare så att man märker upp text manuellt för att träna programvara som sedan kan analysera och märka upp struktur i ny text med automatik.

kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare

Det är märkligt att man verkar ha kommit väldigt långt i arbetet med strukturerad data, och att det nu framstår som att det vore helt bortglömt och okänt för dagens myndigheter.

dvs. skall man börja jobba med struktur i dokument så är det ett enormt kliv... jag har svårt att se att DIGG styr upp det som lägger ut sina författningar MDDFS utan metadata eller verkar sakna en egen dokumenthateringsfilosofi.... hur skall dom kunna jobba med strukturerade dokument eller vara "tankeledare" och sprida en vision... tror mer deras mål är "just another myndighet"

Klivet borde ju inte behöva vara så stort, varför inte plocka upp och fortsätta på det arbete som redan påbörjats, t.ex. i fråga om författningssamlingen.

Vi har även börjat med vår seminarieserie som vi erbjuder alla rättsinformationsproducerande myndigheter att vara med på

fundering varför "erbjuder man" borde man inte se till att certifiera folk att dom kan hantera myndighetens författningar...

känner lite samma med Öppna data certifiera folk vad persistenta identifierare är

Låter väl som ett bra förslag att certifiera folk för den kompetens som behövs för att lösa uppgifterna. Då blir det väl tydligt vilken databeredskap man besitter.

vi har fastnat i djävulens påfund med färgglada html sidor och web redaktörer som skall lösas allt...

diskussionen är PDF är inte bra kanske HTML funkar....

Nu trillade poletten ned för mig gällande vad det är du har emot HTML. Det är ju vanligt med webbsidor där man mest ser till den ytliga designen utan att tänka särskilt mycket på strukturen och betydelsen i informationsinnehållet. Dock är ju HTML också ett semantiskt format med element som artikel, sektion, rubrik, stycke, interna och externa länkar osv. även om semantiken är begränsad till en fast vokabulär (en tillämpning av SGML). För det ändamålet att utöka semantiken i HTML-dokument finns väl sådant som RDF-a och JSON-LD som kan tillämpas för att påföra information på ett flexibelt sätt som är analogt med RDF.

Apropå denna tråd och https://community.dataportal.se/topic/270/badplatser-open-api

https://sverigesradio.se/artikel/badplatsen-dar-du-far-veta-vattentemperatur-innan-du-kommit-dit

P4 Stockholm
Mattias Rindefors står i förgrunden av bilden, bakom honom ser man en brygga och vatten.

Mattias Rindefors är innovationssamordnare inom digitalisering och IT på Upplands-Bro kommun. Foto: Björn Lindberg/Sveriges Radio

SMART BADPLATS

Badplatsen där du får veta vattentemperatur – innan du kommit dit

1:14 min
Publicerat igår kl 14.01

Smarta telefoner, smarta högtalare, smarta TV-apparater och nu – en smart badplats.
Det är Lillsjöns badplats i Upplands-Bro som numera kallas för just en smart badplats.
Här kan man se folkmängd, parkeringsplatser och vattentemperatur, redan innan du kommit dit.

@Maria_Dalhage sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

Det skulle jag också vilja se. Jag minns att någon Peter Krantz drev en webbplats som listade öppna data graderade efter skalan för "5-star open data". Det var rätt mycket PDF:er och Excel-dokument på de lägsta nivåerna. Efter ett tag lades dock webbplatsen ned och frågan är om det har gått framåt sedan dess. En liknande typ av kvalitetsbedömning vore kanske intressant för dataportalen för att göra det lättare att hitta exempel som nått ett steg längre.

Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Man behöver kanske bestämma sig på något vis i vilket format man ska producera dokument och metadata, och vilka alternativ för verktyg man kan tillgå som kan integreras i verksamheten. Finns det några sådana rekommendationer från DIGG:s håll idag?

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för den som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.

@Magnus-Sälgö

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

jag lyssnade på ESV och DIGGs GD på "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" och förslaget var att då PDF är svårt att hantera kanske vi skall testa HTML
se dialog med Esamverkan #3

Intressant det här med Text Encoding Initiative (TEI) som nämns i ärendet om Esams publikationer.

Jag har undrat lite över hur man ska gå vidare från PDF:er mot maskinläsbara dokument.
Wikidata sysslar väl mest med metadata, medan den löpande texten finns på Wikipedia. Använder man där något etablerat format för representation av textartiklar som är mer semantiskt än t.ex. HTML?
Vad vore det lämpligaste formatet för publicering av myndighetsdokument, och kan det redan finnas exempel på det?

https://en.wikipedia.org/wiki/Text_Encoding_Initiative

The Text Encoding Initiative (TEI) is a consortium which collectively develops and maintains a standard for the representation of texts in digital form. Its chief deliverable is a set of Guidelines which specify encoding methods for machine-readable texts, chiefly in the humanities, social sciences and linguistics.

<s>
 <cl>It was about the beginning of September, 1664,
 <cl>that I, among the rest of my neighbours,
      heard in ordinary discourse
  <cl>that the plague was returned again to Holland; </cl>
  </cl>
 </cl>
 <cl>for it had been very violent there, and particularly at
    Amsterdam and Rotterdam, in the year 1663, </cl>
 <cl>whither, <cl>they say,</cl> it was brought,
 <cl>some said</cl> from Italy, others from the Levant, among some goods
 <cl>which were brought home by their Turkey fleet;</cl>
 </cl>
 <cl>others said it was brought from Candia;
    others from Cyprus. </cl>
</s>
<s>
 <cl>It mattered not <cl>from whence it came;</cl>
 </cl>
 <cl>but all agreed <cl>it was come into Holland again.</cl>
 </cl>
</s>

@jonass Bra med konkret input, men är det någon som kan förlänga redigeringstiden då?

@Magnus-Sälgö Påpasslig observation.

@Maria_Dalhage sa i Förlänga tiden för att ändra ett inlägg:

Vilket jag har teknisk möjlighet att göra.

Att tjänstepersoner tillgriper kringgående manövrer på det sättet p.g.a. begränsat tekniskt och byråkratiskt rörelseutrymme är nog ett symtom på att det inte primärt handlar om juridik (det verkar inte logiskt att man inte har ställt detta förfarande på kö till de semestrande, föräldralediga, etc. juristerna tidigare). Att man lyckades starta igång forumet överhuvudtaget får väl ses som en bedrift, men man bör ju också ta höjd för underhåll och utveckling av verksamheten.

(Ett analogt fenomen verkar vara att man gärna utbyter information sinsemellan på medier som LinkedIn och Facebook, medan juridiken plötsligt blir en stoppkloss när det gäller att drifta egna publika ärendehanteringssystem.)

Tack för feedback! Vi tar med oss frågan.

4 månader senare

Vi kommer att titta på den efter semestrarna. (Det är våra jurister som gör detta).

=> 4 + 2 mån väntetid för en konfigurationsändring i forumtjänsten.

Det är intressant, för det kan ju vara en ledtråd till varför det tar 25 år att överge projekt som rättsinformationsförordningen som diskuterats i en annan tråd.

Vad innebär t.ex. "vi tar med oss frågan". Har DIGG registrerat ett ärende om att förlänga redigeringstiden för inlägg och hur har det hanterats? Jag upplever inte att hanteringen i det avseendet rimmar riktigt med den transparens som beskrivs i DIGG:s policydokument.

I vilka moment är juristerna inbegripna i konfiguration och moderering av diskussionsforumet, och vem är det som ska verkställa konfigurationen av redigeringstiden för egna inlägg? Den nuvarande tidsbegränsningen på tio minuter är väl ett godtyckligt förval? Varför inte förlänga redigeringstiden till en timme och låta juristerna ta ställning till detta efter sin sommarledighet?

Policy för utveckling av programvara
ÄRENDENUMMER: 2019-136
Största möjliga öppenhet ska prägla arbetet.

Det DIGG gör ska hålla den kvalitet att det tål insyn

@Magnus-Sälgö Jag har inte läst igenom rättsinformationsförordningen, men det ser ju ut att stå att det "skall finnas ett offentligt rättsinformationsssystem". Om jag förstår dig rätt så var det lagkrav och projektet hade mandat i förordningen att införa förändringar och kräva leverans av strukturerad data, men verksamheterna klarade helt enkelt inte av det. Man skickade ut ett startpaket för myndigheter, och sedan en förenklad applikation och sedan gav man i princip upp och har sänkt ambitionsnivåerna. Är det så att verktygen har varit väldigt komplicerade, för de flesta kan väl hantera vanliga kontorsprogram för ordbehandling och kalkyl?

@Magnus-Sälgö En lag utan krav på efterföljande är förstås meningslös och symbolisk. Det verkar som det ibland kan behövas kriser av digniteten pandemier eller krig för att uppnå en grad av nödvändighet där saker börjar röra på sig.

@Nina_ Hej, några framsteg i detta?
Hur arbetar ni på DIGG med underhåll och uppdatering av forumets funktioner?

@Magnus-Sälgö Väl gjord sammanställning av projektet med rättsinformationssystemet och väldigt intressant läsning. Sådan uppföljning och redovisning skulle man gärna vilja se från myndigheterna.

Det pekar ju ganska tydligt på att trots att kompetens finns för att konstatera vad som behöver göras så föreligger det svårigheter att förankra och genomdriva hantering av strukturerad information i verksamheterna.
Föreligger det inte några mandat eller krav från styrningen så orkar man inte sätta sig in i det, låter det rinna ut i sanden och fortsätter med det arbetssätt och de verktyg man är vana vid, får jag intryck av.

@Magnus-Sälgö Ja tanken med inlägget var väl just att bidra med en pedagogisk insats. Man behöver nog etablera en gemensam förståelse för att kunna diskutera begreppen på ett meningsfullt sätt. Varför politikerna inte verkar intressera sig för eller engagera sig i IT-utvecklingen har jag också tyckt är märkligt, men fokus kanske ligger på någon slags ekonomisk kapplöpning och att den privata sektorn ska lösa problemen på egen hand medan det offentliga ska hålla låg profil och hjälpa till med avregleringar och EU-harmonisering.

100000 kronors frågan är hur förklarar vi det för dom som bestämmer

vi tittar aldrig på vad det kostar att stå still

Tack för tipset om digitalsamtal. Diskussionen om politisk styrning och innehållet i poddsändningen kan vi ju föra vidare i en annan tråd och låta denna handla om förståelse och användning av kunskapsgrafer. (Peka gärna ut om/hur referenserna till måltidsdata och Datastory kan beskriva eller konkretisera detta.)

TL;DR: en KG är en databas med länkad data och relationer mellan poster som utgör ett underlag för att effektivare kunna söka och hitta information.

(TL;DR “too long; didn't read.”)

https://www.yext.com/blog/2021/12/government-websites-need-a-knowledge-graph

According to a recent McKinsey study, customer satisfaction with federal and state government websites had the lowest rating of all industries studied. Averaging 5.9 out of 10, the public sector has a failing grade when it comes to, well, interacting with the public.

In the public sector, information typically resides within any agency in multiple silos. This is by design, to keep data separate for specific uses within a department. But it results in it being difficult to surface information from across disparate parts of the organization, and thus nearly impossible for government websites to answer citizens' questions when they search for something.

But, instead, when an organization uses a knowledge graph to link these types of attributes ("entities") to one another – with flexible, bidirectional relationships – they can understand each users' question and answer it. Just like Google does.

This is the beauty of an AI-powered search solution based on a Knowledge Graph. It can do the heavy lifting, making service to each searcher far more effective and efficient. The same holds true for any other public sector example: when platforms built on Knowledge Graphs can relate and connect entities, the answers rise to the surface. This leads to higher public trust and more satisfied constituents.

Also worth noting: costs begin to drop as more and more of the public are able to self-serve with better search. From the same Yext survey, 48% of people who cannot find what they need on a government website will opt for a more cost intensive way of getting the needed information. But when they can answer their own questions via search? They will.

Community på Sveriges dataportal

jonor

Inlägg

Community på Sveriges dataportal

jonor

Inlägg

Status