Community på Sveriges dataportal

@Magnus-Sälgö Det har redan sagts många kloka saker bl.a. av dig.

1. Vi behöver jobba på det sätt vi säger att vi vill jobba på: Så öppet som möjligt men så stängt som nödvändigt.
2. Vi behöver kunna återkoppla och ha en tydlig spårbarhet i det vi gör.
3. Vi behöver ta fram lösningar som är interoperabla.
4. Vi behöver ta fram lösningar som skalar och som kan utvecklas över tid.

Pratar vi om "komponenter" så tycker jag att öppna data, öppen källkod, öppna standarder och ett öppet arbetssätt räcker rätt så långt. Ja, och en API-baserad arkitektur.

Det finns bra medborgartjänster som bygger på öppen källkod och som kan skala upp; Fixa min gata är ett bra exempel på ett verktyg som skapar förutsättningar för en viss typ av medborgardialog. En annan supertjänst är handlingar.se.

Detta forum i sig är det ställe som vi önskar ska bli den självklara platsen för att diskutera öppna data, API:er och annat relaterat till digitalisering.

@elias jag skulle säga att ett område där det finns ett behov av att höja kunskap har med kravställning och upphandling att göra. Det finns många sk icke-funktionella krav (kan man ens kalla interoperabilitet för icke-funktionella krav?!?). Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

@salgo60-ej-aktiv @salgo60-ej-aktiv LinkedIn och Arbetsförmedlingen har lite olika roller och beroenden. Det som är viktigt att tänka på är att Jobtech och LinkedIn skiljer sig mycket åt kopplat till öppenhetsperspektivet. Jobtech är del av ett öppet ekosystem (vi har öppna data, öppen källkod och öppna format) medan LinkedIn i sig är ett stängt Ekosystem. Vidare tar jobtech inte fram slutkundstjänster utan själva API:et, koden eller jsonfilen är vår leverans. Vi tar fram ”digital infrastruktur” som bl.a. LinkedIn kostnadsfritt får använda.
Men du har rätt i att offentliga delen av arbetsmarknaden har varit dåliga på att prata digitalisering. Förhoppningsvis blir det bättring på detta område särskilt nu när en bunt myndigheter; Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, DIGG och Vinnova ska utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

https://www.regeringen.se/49e75b/contentassets/c0adc7ccc191408796b2b246ecdc95e1/regeringsbeslut---uppdrag-att-utveckla-en-sammanhallen-datainfrastruktur-for-kompetensforsorjning-och-livslangt-larande.pdf

@maria_dalhage Kompletterande svar.

Arbetsförmedlingen återkopplar att vi visst har tagit mycket inspiration från gov.uk. Vidare har Af börjat ha möten med andra myndigheter för att se om vi kan hitta samarbetsformer och synergieffekter. Dyk upp den 7 oktober så får ni veta mer!

Lantmäteriet ansvarade för några år sedan för en utredning kring Sveriges datamängder: https://www.lantmateriet.se/contentassets/e16a59e08cb744149c878776256560e6/kortversion-slutrapport-sarskilt-vardefulla-data.pdf

I utredningen kom de fram till följande:

Genom att säkra finansieringen av offentliga öppna data med anslag kan data flöda fritt och skapa nytta i samhället. För att nyttan om
mellan 10-21 miljarder kronor ska frigöras behövs en ökning av medel till offentlig sektor på ca 550 miljoner kronor per år.

Flera av de föreslagna datamängderna finansieras idag via avgifter. Detta innebär att den som ska nyttja data måste betala och förhålla sig till ett antal restriktioner. Denna tröskel innebär att många beslut ute i samhället inte baseras på den bästa möjliga data som finns.

Idag begränsas många företags utveckling av att de på grund av höga datakostnader istället tvingas använda inaktuella uppgifter eller
data med låg upplösning – trots att data av högre kvalitet finns.

Baserat på att tillgången på grunddata pekats ut som en särskild brist i Sveriges öppna data-arbete kan marginalnyttan av en sådan investering väntas vara hög. Det förutsätter även fortsatt arbete med kvalitetshöjande åtgärder, bra beskrivningar av datamängder och
metadata, fortsatt fokus på standardisering och enkla lösningar för tillgängliggörande.

Ja , Vi väntar alla på att dessa data ska bli kostnadsfria. Dessa finansieringsmodeller är ju även ett hinder för myndigheter som vill samarbeta med privata aktörer.

I den nya datalagen framgår att de s.k. värdefulla datamängderna ska vara avgiftsfria. Så jag ser hoppfullt på framtiden även om det är ett tag kvar.

@magnus-sälgö Du ställer en intressant fråga när du skriver:

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs öppna data?

Sverige och EU har haft en PSI-lagstiftning i tio år och vi har lagt massvis med pengar på att beskriva värdet med öppna data. Men det är ju inte DIGG som kan producera andra organisationers data. Det är heller inte DIGG som kan finansiera detta arbete. DIGG förvaltar den digitala infrastrukturen som möjliggör för andra att hitta data och byggblock att bygga vidare på, men själva tillhandahållandet av data, öppen källkod samt arbete med öppna standarder och specifikationer behöver respektive offentlig aktör själva göra.

Jag tycker att DIGG gör skillnad för att en del av det som saknades förut finns nu:

1. En nationell dataportal där man kan hitta offentlig sektors data,
2. En gemensam metadatastandard som möjliggör att vi kan söka på filtrera fram den data vi behöver,
3. API profil som beskriver hur vi best practice designar våra API:er så att de blir så lättanvända som möjligt,
4. Rekommendation för val av öppna data-licenser
5. En mängd olika rekommendationer och vägledningar som beskriver hur vi kan dela data mm.
6. Samarbete samt förvaltning av gemensamma byggblock till den digitala infrastrukturen (mina ärenden, eID, Peppol, mfl.)
7. Policy för utveckling av programvara, där DIGG går före och väljer öppet i första hand.
8. Verktyg baserade på open source såsom DCAT-AP-SE-Processorn som underlättar för organisationer att publicera sina data.
9. Nätverk såsom NOSAD
10. Detta forum för att skapa dialog. mm.

Funkar allt bra? Finns mer att göra? Absolut finns det mer att göra!

Vi behöver höja kvaliteten på datamängderna och deras metadata, vi behöver tillhandahålla mer data, och vi behöver bli duktigare på att återanvända och bidra till varandras lösningar.

"Oavsett digital arena, moln, ai, cybersäkerhet eller internet of things, så är öppen programvara i hjärtat av innovationen som sker och Europa har en chans att leda den."

Så skriver APELL (European Open Source Business Association), och föreslår sedan följande politiska prioriteringar.

1. Etablering av specifika öppen källkods-strategier på EU-nivå och i varje EU land, fokuserat på att förbättra ekonomisk tillväxt, innovation och digital suveränitet

2. Prioritera Open Source när det gäller inköp av programvara i publik och privat sektor, så att det blir omöjligt att skapa ogenomträngligt leverantörsberoende

3. Främja investeringar i OSS, till exempel med stöd för högrisk- och FoU-intensiva processer relaterade till att små och medelstora företag skapar en initial kodbas och tar den till marknaden, och mer generella skatteincitament för öppen källkods-bidrag

4. Öka offentlig finansiering av specifika och strategiska öppen källkods-projekt, specifikt för små och mellanstora företag, genom existerande och nya initiativ

5. Placera öppen källkod i hjärtat av digitala kunskapsstrategier och datavetenskapliga utbildningar över hela Europa, med målet att främja innovation i det långa loppet

https://www.nyteknik.se/opinion/oppen-kallkod-ar-nyckeln-for-europa-i-nasta-digitaliseringsvag-7027664

Vad tycker ni?

Under vår NOSAD-spår på Internetdagarna hade vi en call to action: Skapa ett konto här i i Communityt. Vår vision är att alla svar bara ska vara en fråga bort och detta tror vi att vi kan åstadkomma om alla som jobbar med öppna data och API:er inom offentlig verksamhet samt de som använder sig av våra data finns i detta forum.

Ni som deltog på Internetdagarna; vad tog ni mer er för tankar och lärdomar?

@jonor

vi har en NOSAD-inspelning där Frankrike, Italien och Danmark berättar hur de jobbar med dessa frågor:

Här kan ni ta del av hur Italien och Frankrike arbetar centraliserat på myndighetsnivå med att hjälpa, utbilda och guida myndigheter kring frågor som upphandling, kultur och utveckling av öppen programvara, samt hur den danska kommunföreningen OS2 samverkar med leverantörer kring utveckling av öppen programvara. https://nosad.se/workshops#öppen-programvara-i-andra-länder

Gällande Valkompassen: @jonass (Sveriges ständige open source-evangelist) har haft ett finger med i frågeställningarna

Snart är det val! Föreningen Swedish Jobtech har frågat våra riksdagspartier om hur de tänker angripa arbetsmarknadens digitalisering. Klicka på länken för att komma till frågorna och respektive partis svar.

https://www.swedishjobtech.se/post/valkompassen-jobtech

@lfvjimisola Se @jonass svar nedan. Det ska vara samma lista, men just nu pågår manuell uppdatering för att göra katalogen mer EU-friendly. De ev diskrepanerna i innehåll ska rättas till. Det pågår i skrivandets stund dataQ-arbete på Katalogen.

@salgo60-ej-aktiv Med lite god vilja, men ja! Detta är ett konkret exempel på hur vi myndigheter kan fungera som en plattform och utveckla API:er som andra kan vidareutveckla och använda. Precis som open banking. Det är svårt att prata om plattformar, ekosystem och digiital infrastruktur innan man har något konkret. Det är detta vi försöker förmedla via NOSAD genom att prata "öppet-begreppen" (kod, data och standarder). Jobtechsektorn har konkreta exempel och Trafiksektorn ligger i framkant. Hoppas fler kollar på Våra NOSAD-inspelningar med Drive Sweden, Entur, Odin mfl. (Inspelningar från september. Finns på nosad.se)

@Magnus-Sälgö Att du har fått följare från myndigheter och NGO är något du ska vara stolt över, och ett tecken på att du har kunskap och goda exempel inom områden som flera finner viktigt.

Det digitala är en gamechanger. Och ett bra exempel är detta forum där vi faktiskt diskuterar våra gemensamma data, api:er, öppna källkod, specifikationer och öppna standarder.

@Jonas-Nordqvist , @FredrikEriksson, @jonass , @Maria-Söderlind , @Tobias, m.fl. visar en proaktiv approach och jobbar aktivt för att ändra myndigheters ganska reaktiva arbetssätt.

Andra har nyttjat NOSAD för att nå ut och vi har över 80 organisationer som delat med sig av sina erfarenheter.

Kopplat till länkade data och wikidata har ju bl.a följande aktörer delat med sig av sina arbeten:

Wikimedia, SMHI och Litteraturbanken /Göteborgs universitet. (Se inspelningen https://nosad.se/workshops#länkade-data-och-wikidata)

samt Interaktiva rum och region Sörmland. (Se inspelningen: https://nosad.se/workshops#hur-kan-civilsamhället-och-offentlig-sektor-samarbeta-kring-digital-information)

Vi har faktiskt fler goda exempel än dåliga.

@jonor Roligt att du frågar !

Digital plattform, mötesplats, arena, portal. Alla substantiven försöker visa på adresser där relevanta resurser huserar.

I detta fall syftar arena på att beskriva en ambition större än Dataportalen men inte istället för Dataportalen, utan snarare något som inkluderar fler digitala resurser, fler metodstöd och fler aktörer.

I uppdraget står det uttryckligen att den digitala arenan ska främja datadelning och dataanvändning. Data behöver mjukvara för att bearbetas, så ja, Olika lösningar i öppen källkod som underlättar datadelning, dataanvändning och databearbetning kommer att delas på den digitala arenan. Och av olika aktörer. Exempelvis statistikverktyget PxWeb tillhandahålls av SCB och Arbetsförmedlingen har utvecklat DCAT-AP -SE-Processorn som möjliggör automatisk metadatataggning på datamängderna.

De kategorier som vi har i detta Community ger en vägvisning kring vad som är hållbart; resurser och rationalen kring open by defaut: Öppna format och standarder för interoperabilitet; öppna data för att ge tillgång till värdefull information och kunskap; öppen källkod för innovation, vidareutveckling och hållbar arkivering; Öppna api:er för samarbete över organisations gränser kopplat till individers och företags livshändelse. Och så har vi det transparenta arbetssättet. Det som baserar sig på en lag från 1766! Insyn är bra men dialogen ännu bättre. Därav detta forum. Detta forum är en del av den digitala arenan som möjliggör diskussion kring Sveriges digitala resurser.

Arenan är alltså ett sätt att hantera resurser, kunskap, erfarenhetsutbyte och dialog så att det ska vara enkelt för dem som arbetar med Sveriges digitala resurser att hitta rätt.

Digg har en policy som säger att det som anskaffas i första hand ska vara öppen programvara och också delas under en öppen licens. Dataportalen har en öppen licens, Detta forum och allt annat som utvecklas på den digitala arenan kommer bestå av öppen programvara.

Alla länder har Nationella Digitala Arenor i form av Datakataloger/portaler. Flera länder däribland Italien, Frankrike och Estland samt EU- kommissionen själva har kompletterat med öppna källkods-kataloger/portaler osv.

@lfvjimisola sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

år DIGG rekommendera open source-verktyg

Open sourcekatalogen visar vilka myndigheter som kör olika öppna eArkivlösningar. ​

https://open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/katalogen/katalog/programvaror/

Det vore intressant med en workshop där några myndigheter beskriver vilken öppen eArkivlösning som man valt och varför samt delar kravspec, mm. Alternativt vilka utmaningar man står inför.

Den 1 mars kl 10-11 arrangerar NOSAD eventet Hälsa och säkerhet vid val av öppen programvara.

Tekniker och processer för att undvika supply chain-attacker – Martin Hell (Lunds universitet/Debricked)

Supply chain-attacker har fått stort genomslag de senaste åren, mycket på grund av ett antal uppmärksammade incidenter. En sårbarhet kan få skadlig kod att sprida sig till tusentals organisationer. Vi diskuterar dessa attacker, hur de ser ut i en öppen-källkodsmiljö och hur förbättrade teknologier och processer kan hjälpa organisationer att skydda sig.

Proaktiv riskhantering för sårbarheter inom öppna programvaruprojekt – Johan Linåker (Rise)

Risken för att sårbarheter introduceras inom öppna programvaruprojekt beror till stor del på projektets förmåga att underhålla programvaran över en lång tid till en hög kvalitet, även kallat projektets hälsa. Hälsan går både att analysera och förbättra proaktivt vilket kan underlätta riskbedömning vid anskaffning av öppna programvarukomponenter, men även för att hantera risker för sårbarheter i projekt som är kritiska för ens verksamhet. Vi får här en introduktion både till hälsobegreppet i stort, samt hur analys och förebyggande åtgärder kan utföras.

Till anmälan: https://www.goto10.se/event/nosad-natverkande-kring-oppna-data-och-oppen-kallkod-4/

@VisbyStar Toppen att du ställer frågan via handlingar.se och berättar hur det går i detta forum. Det blir en läranderesa både för dem som vill få tillgång till data och för dem som sitter på dessa resurser. Med tanke på vad du skulle få betala för att få ut informationen i papper så kan vi klart konstatera att data är den nya oljan.

@mistral Precis så är det. Inom ramen för datastrategin har ett antal myndigheter fått i uppdrag av regeringen att främja delning och nyttiggörande av data för att bl.a. möta de utmaningar som utpekas inom ramen för regeringens strategiska samverkansprogram. Bl.a. följande myndigheter omnämns:
ehälsomyndigheten, SCB, Vti, Rymdstyrelsen och Arbetsförmedlingen.

När det gäller konsultberoende så uppstår detta fenomen när organisationer låter konsulter så för kontinuiteteten i verksamheten. Det är alltså inte kompetensen hos de enskilda konsulterna som är problemet, på en generell nivå, utan det kollektiva minnet och beställarkompetensen, anser jag.

Arbetsförmedlingens Jobtech Development har en Communitylog. Där finns "issues" som vi identifierat som viktigt, men som vi själva inte hinner med eller inte bör prioritera.

Ordet Communitylog är att jämföras med en backlog, men med syftet att kunna kommunicera om projektet och få externa bidrag. Jobtech Development utforskar vad som är möjligt att göra i community-form och välkomnar dialog och samarbeten med myndigheter, privata aktörer, civilsamhället och akademin.

Vi licensierar vår kod som öppen. Våra API:er är öppna i Arbetsförmedlingens jobtechsatsning och vi har jobbat på att bygga en miljö som underlättar för att få externa bidrag. I dagsläget får vi contribution från SCB och Stockholms universitet.

Kika gärna på vår Community Log redan idag!

https://gitlab.com/arbetsformedlingen/joblinks/processing/-/wikis/Community-Log

Regeringskansliet bjuder via NOSAD in till en dialog med civilsamhället om möjligheterna med digitalisering, öppna data och samverkan.

Under eventet Hur kan civilsamhället och offentlig sektor samarbeta kring digital information? kommer vi att presentera den nya datalagen, dela goda exempel kring hur man kan jobba med öppna data, och ge er verktyg till fortsatt dialog och kommunikation bl.a. genom att presentera Sveriges dataportal och dess diskussionsforum som är öppet för alla. Vi kommer dessutom att presentera konceptet MIK-jam – ett skapande event för att ta fram nya koncept och främja dialog och lärande kring exempelvis öppna data.

I gruppdiskussioner reder vi ut: Hur kan vi hjälpa varandra med att använda information från myndigheter som är öppna data?

Presenterande organisationer utgörs i skrivande stund av Regeringskansliet, DIGG, Interaktiva rum, Region Sörmland, NOD – Nationellt organ för dialog och
samråd mellan regeringen och det civila samhället.

Länk till event: https://www.goto10.se/event/nosad-natverkande-kring-oppna-data-och-oppen-kallkod-7/

Välkomna!