Community på Sveriges dataportal

När man svarar på ett gammalt inlägg får man ett förslag om att istället skapa ett nytt ämne och automatiskt inkludera en referens till det ursprungliga ämnet.

Den funktionen kunde vara bra att ha tillgänglig även när man svarar på nyare inlägg, då skulle det bli enklare och mer naturligt att grena av ämnen som kanske inte har så mycket med den ursprungliga diskussionen och ämnesrubriken att göra.

Jag har letat i redigeringsrutan efter någon möjlighet att posta ett svar som ett nytt ämne, t.ex. genom att ändra ämnesrubriken, men har inte hittat det.
T.ex. skulle man ju kunna tänka sig att ämnesrubriken i svarsinlägget kunde göras redigerbar.

@Magnus-Sälgö sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

hemlig expertgrupp

• är inte det samma antipattern som avspeglar sig i brist på lognummer och publika backlogs att det är projekt/organisationer med dåligt självförtroende... i värsta fall finns det externa konsulter som lever gått på att fakturera sitt hokus pokus...

Det låter som en bra förklaringsmodell för mycket i offentliga verksamheters beteende som annars kunde te sig märkligt med tanke på uppgiften att betjäna medborgarna, jag lägger nog till den jämte @mistral :s tes om intäktsfinansierade datamängder.
https://community.dataportal.se/post/2067
https://community.dataportal.se/post/2455

@Maria_Dalhage sa i Behov av att kunna visa en ändringsström:

@Stefan-Wallin jag åsyftar en annan ticket. I forumet så kom behovet upp. Detta behov har hanterats via internt jiratavla som används av dem som utvecklar dataportalen och Communityt.

Jag uppskattar den konkreta beskrivningen av hur ni jobbar internt, det blir lättare att förstå och resonera kring möjligheter och svårigheter då.

@Stefan-Wallin Jag har också problem med layouten när det gäller redigeringrutan för utkast som öppnas automatiskt vid sidladdning. Den täcker då ibland hela skärmbredden och går inte att stänga eftersom utkastikonerna på sidan som används för detta är dolda bakom redigeringsrutan.

I det här fallet gäller det desktop-läge. Det verkar som responsiv layout för smalare skärmar kanske tillämpas vid fel tillfälle.

@Maria-Söderlind Moduler/redskap på lekplatsen borde kanske inte vara en uppsättning separata fält utan en lista enligt någon vokabulär, vad gör man när nya redskap introduceras? Framför allt bör ni till tänka till framöver angående att använda URI:er och standardiserade begrepp tycker jag om ni vill göra datan mer användbar, men det här kanske var en begränsad frågeställning om just hur man tekniskt ska ange referenser til Wikidata inom ramen för de publicerade specarna.

@Maria-Söderlind sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

Dvs vi kommer inte att lägga till något som inte finns i specifikationerna.

@Maria-Söderlind sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

När det gäller Owner så föreslår du samma som Wikidata eller annat, men vi kommer fortsatt vilja ha ett textfält här (sen kanske man lägger till ett fält där man kan bidra med wikidata). Anledningen är att vår "portal" för öppna data inte enbart är för utvecklare, utan även för de som inte kan något alls om det utan bara vill gå in på portalen och kika på datan. Då har de mer nytta av textfältet. Även våra egna medarbetare jobbar en hel via portalen (kanske inte just med denna datamängd) och då vill de kunna se "Umeå kommun", eller något annat värde, direkt och inte endast en referens till wikidata.

Kom ni fram till något angående ID för owner? Det måste ju ingå i myndighetens förvaltning att använda beständiga identifierare för referenser till objekt, och är inget som hindrar att man också har beskrivande fält. Lägger ni till fält för identiteter, eller ska det finnas en mappning från text till URI?

@jonass Ja punkt 8 var mer rakt på sak. Det ingår förstås i mina åtaganden som forumanvändare att uppdatera mig om användarvillkoren, tack för länken.

Det förefaller väl rimligt ändå att vidtagna åtgärder kan hänvisas till tillämpade regler och vad överträdelsen består i, och man bör kanske se sig om efter en lösning som medger att detta kan administreras och kommuniceras på ett hanterligt sätt.

Nu vet jag åtminstone framöver att vid regelöverträdelser sker underrättelsen genom notiser om flyttade/borttagna inlägg. Det ser ju dock ut som inläggen har flyttats snarare än raderats, så det kanske inte är helt utsiktslöst att få tillgång till innehållet om man anser det vara av vikt.

@jonass Regel 9 säger inte att inlägg plockas bort i tysthet, även om jag kan förstå att det är något man kan se sig nödgad till i brist på lämpliga modereringsfunktioner och upplevt juridiskt tryck eller annan form av brådska. Det borde vara en väsentlig rättsprincip att det ges en tydlig återkoppling till någon som modereras för regelöverträder? Vanligen sker kanske detta genom PM eller e-post till användaren, lämpligen med en kopia av texten ifråga, men jag vet inte hur det är tänkt här.

Har det gjorts någon utvärdering av olika forumprogramvaror för community.dataportal.se?

Vilka programvaror var i så fall med i utvärderingen, vilka kriterier bedömdes och vad var det som ledde till att valet föll på NodeBB?

T.ex. Discourse verkar ju också vara populär bland gemenskaper för öppen källkodsprojekt.

Apropå funktioner för moderering, inläggsredigering och annat som det kan finnas behov av. https://community.dataportal.se/post/2615

Problem med punktligheten kopplad till datakvalitet?

Nu var det nästan 10 år sedan reportaget gjordes, men problematiken är kanske fortfarande aktuell. Hur ser läget ut angående att få tillgång till data av god kvalitet idag?

https://sverigesradio.se/avsnitt/163654

Svårt att forska på järnvägsförseningar
29 min - sön 10 mar 2013 kl 12.00
Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning: Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigt, Folkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri"

Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på

Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag - men hittills utan resultat.
I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system.
På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar.

Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna inte vill lämna ut uppgifterna.
– De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker.

– Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja.

Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor.

– Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare.

Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag.
– Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt.
...
Hur ska det här bli bättre nu då?
– Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer.

Någon kan ha lagt ned tid på att sammanställa information och formulera ett inlägg, därför borde inte inlägg tas bort utan förvarning eller möjlighet för postaren att spara och justera innehållet och rätta sig efter reglerna? Inte heller är det förtroendeskapande att inte delges någon motivation för borttagandet. Har det börjat urarta så att kulturella motsättningar mellan representanter för dataanvändare och offentlig byråkrati yttrar sig på detta sätt.

Kan tillägga att jag gärna ser att man är försiktig med att posta personliga uppgifter på forumet, men att oannonserat radera hela inlägg verkar kanske som att kasta ut barnet med badvattnet.

Och kan inte någon från DIGG följa upp och yttra sig i frågan om redigeringstiden för inlägg eller möjligheter att redigera i efterhand?

@Jonas-Nordqvist Ber också att få tacka för inbjudan och tycker det är ett bra initiativ, men det är inte riktigt läge för mig just nu att deltaga på det viset, kanske framöver. Jag är nog den minst kunnige i sammanhanget dels vad gäller de tekniska och praktiska aspekterna kring dataanvändning, och dels vad gäller den organisatoriska och ekonomiska strukturen hos Sveriges myndigheter, så att följa diskussionerna det här forumet har varit väldigt lärorikt. Anledningen till att jag engagerat mig här är att jag funnit det svårt att få fram användbar och intressant samhällsrelaterad data för ideella och personliga projekt vid förfrågan till myndigheter.

Angående roadmap/vägkarta, ärendehantering och uppföljning vs. vattenfalls-metodik, och hur man kan få en tydligare bild av och dialog kring den aktuella verksamheten.

@jonor sa i Svenska vandringsleder:

säger en uppdragsformulering verkligen något specifikt om vad DIGG ägnar sig åt för närvarande, det är väl svårt att utläsa ur ett sådant dokument något konkret om hur långt man har kommit eller vad man har kommit fram till i nuläget?

@Nina_Berlin sa i Svenska vandringsleder:

DIGG ägnar sig åt många olika saker och jag kan inte redogöra för alla. Vi har en väldigt komplex verksamhet och jag är inte insatt i hela.

Frågan är om någon är det då? Det kan man ju se som en indikation på det @Magnus-Sälgö menar, att man inte riktigt har pejl på processer och uppföljning.

https://community.dataportal.se/post/2243
https://community.dataportal.se/post/2254

känns som det saknas processer och styrning/uppföljning --> Level 1 "Process unpredictable, poorly controlled and reactive"
...
Jobba aktivt enligt en modell som nedan där det är tydligt att har man inte kontroll på öppna ärenden så är man på Level 1

Samt den ovisshet som råder om huruvida vi får se någon upplösning på frågeställningar/ärenden om t.ex. roadmap och justering av foruminställningar.

https://community.dataportal.se/post/336 felanmälan och roadmap
https://community.dataportal.se/post/1004 hur vi kan dela med oss av vår roadmap

https://community.dataportal.se/post/1677 tid för att ändra ett inlägg
https://community.dataportal.se/post/2060 automatisk avisering för nya användare

Jag blir lite nyfiken också förstås på de mer komplexa och svåröverskådliga delarna i verksamheten. Är det något man ägnar sig åt utöver att publicera vägledningar och rapporter och att översätta tekniska handledningar till svenska?

@Maria_Dalhage Om jag har förstått saken rätt så innebär utveckla en digital arena att skriva en vägledning/rekommendation för hur man ska arbeta digitalt då, och leveransen består av själva rapporten?

Vad är en "digital arena"?

Är tanken att det ska det vara ett alternativ för offentlig verksamhet till att föra diskussioner på sociala medier som LinkedIn och Facebook, och att dela filer och data internt?

Finns några exempel på digitala arenor i bruk i andra sammanhang, t.ex. i andra länders offentliga administration eller allmänt som används av företag eller allmänhet?

Är det samma sak som en mötesplats, Internet-gemenskap eller community i mer etablerade termer?

Jag undrar lite över bakgrunden till uttrycket och varifrån det är hämtat.

Kan det jämföras konkret med funktionalitet i plattformar som Sharepoint och liknande? Vilka verktyg och plattformar kan tänkas behövas och komma ifråga för implementationen av en digital arena?

Ska DIGG utveckla en digital arena som öppen programvara, eller basera den på existerande programvara, eller ska någon annan göra det?

Är det här forumet en digital arena?

@Nina_Berlin sa i Svenska vandringsleder:

https://www.regeringen.se/49e173/contentassets/142e91d86d70461080d98041451af7ec/uppdrag-att-framja-delning-och-nyttiggorande-av-data

Framför allt det här citatet från sidan 2 beskriver mycket av vad vi fokuserar på den här hösten:

• "Möjliggöra ökad samverkan mellan aktörer som delar och nyttiggör data"
  • Digg ska utveckla en digital arena som möjliggör för aktörer att dela och nyttiggöra data genom ett ökat erfarenhetsutbyte och institutionellt lärande om datadelning samt en utökad experiemnt- och utvecklingsverksamhet baserad på delade data.
  • Särskilt fokus ska läggas på nyttiggörande av data i den löpande verksamheten."

Som du ser i dokumentet har vi en slutredovisning i januari 2023. Vi planerar en leverans kopplad till det.

@mistral sa i Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys:

sen har vi ju de nya buzz-worden ”digitala arenor”, ”digitala innovationshubbar” mm och en uppsjö projekt med olika etiketter (sätt ihop följande ord i valfri ordning: smart, sustainable, resilient, viable, data, platform, IoT, open)

@Magnus-Sälgö sa i Svenska vandringsleder:

sedan börjar dom leva sitt eget liv och skall skapa communities istället för leverera öppna data ....

@Nina_Berlin Men säger en uppdragsformulering verkligen något specifikt om vad DIGG ägnar sig åt för närvarande, det är väl svårt att utläsa ur ett sådant dokument något konkret om hur långt man har kommit eller vad man har kommit fram till i nuläget?

Jag tycker det låter som den vattenfalls-metod som tidigare refererats till av @mistral, "att arbeta under lång tid för att sedan kommunicera".

@Nina_Berlin sa i Svenska vandringsleder:

Om du är nyfiken på vad vi som jobbar med dataportalen specifikt arbetar med just nu så kan du läsa mer i det här regeringsuppdraget:
https://www.regeringen.se/49e173/contentassets/142e91d86d70461080d98041451af7ec/uppdrag-att-framja-delning-och-nyttiggorande-av-data
Regeringsbeslut 2021-06-17 I2021/01826
...
Som du ser i dokumentet har vi en slutredovisning i januari 2023. Vi planerar en leverans kopplad till det.

Nu läste jag ju också att det ska redovisas förslag under september, är det något man kan ta del av kanske?

• Digg ska senast 30 september 2022 inkomma med förslag till
  Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) på hur den digitala arenan
  ska förvaltas efter uppdraget har löpt ut, samt hur långsiktig utveckling och
  förvaltning av datadelning bör organiseras.
• Myndigheten ska redovisa
  uppdraget i sin helhet, inklusive en ekonomisk redovisning av uppdragets
  genomförande, till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den
  31 januari 2023.

@Maria_Dalhage sa i Svenska vandringsleder:

Jag rekommenderar också DIGG Forum Det är digitala sändningar där du kan ta del av aktuell information om våra pågående uppdrag. Det kommer att vara fyra tillfällen under hösten. första tillfället var den 6 september.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/evenemang/evenemang/2022-08-24-digg-forum
Sidan kunde inte hittas
Det kan bero på ett stavfel, att sidan inte längre finns eller att den har flyttats.
Senast uppdaterad: 9 maj 2022

Piratpartiet?

https://piratpartiet.se/valmanifest-2022/

• Ansvarsfull digitalisering
  • Målsättningen för offentliga verksamheter ska vara att enbart arbeta med öppen källkod och öppen hårdvara, och att tillgängliggöra icke-personlig data som öppna data.
  • Ändra lagar och rutiner för upphandling så att vi kan utveckla digitala system ansvarsfullt, flexibelt och användarnära. Då minskar slöseri med skattepengar och vi kan se till att digitaliseringen faktiskt stärker verksamheter och dess användare.
  • En princip ska vara att staten och det offentliga står för grundläggande digital infrastruktur, med öppna gränssnitt. Då kan andra, företag och medborgare, bygga tjänster som kopplar till och nyttjar dessa system och öppen information.
  • Cybersäkerhet är både en fråga om nationell säkerhet och en stor kostnadsfråga. Vi vill kartlägga sårbarheter och investera för att säkra att kritisk infrastruktur är robust, och för att minska utsatthet vid cyberattacker, i vardagen samt i kris och krig. Det krävs tydligare ledning i frågor om cybersäkerhet från politiskt håll, och man behöver ta fram cybersäkerhetsstandarder för företag och myndigheter.
  • Skapa system för ett statligt digitalt ID. Människor måste alltid kunna identifiera sig. Vi kan inte vara helt beroende av privata aktörer.

Se även fråga 6 i Valkompassen med fokus på arbetsmarknad och digitalisering angående jämförelse med franska förhållanden.

Frankrike betraktar alla system som utvecklas eller köps av offentliga organisationer som handlingar vilket alla ska kunna använda. Vad gör ni för att Sverige ska införa samma krav på öppen källkod som skapar möjlighet till återanvändning?

Bra fråga om jämförelse med andra länder. Det skulle vara intressant att samla eventuell forskning, utredningar och rapporter som tar upp detta.

@Dennis_Priskorn sa i Svenska vandringsleder:

Frågan är om de svenska myndigheterna vill jobba aktivt med att öka värdet på sin öppna data?

Vad är det som skiljer franska och svenska myndigheter här? Har nån forskat på detta? Varför är det så stor skillnad mellan olika länders myndigheter i de jobbar med öppna data? Går det inte att prata ihop sig och hitta fantastiska gemensamma lösningar på tvärs av EU?

Diskussionen kring incitament och organisationskultur inom svenska myndigheter utöver det rent symtomatiska är intressant och har väl berörts i andra konversationer.

@mistral sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data

Men egentligen vet vi ju vilka data som är värdefulla - de som säljs av myndigheter.
...
Lös de budgetära förutsättningarna för en öppen datamarknad, så löser sig resten

@jonor sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data

Sverige lider kanske i det avseendet både av en extrem decentralisering ... och en extrem marknadsorientering i den offentliga organisationen

@Maria_Dalhage Bra initiativ. Jag hade gärna sett en valkompass med fokus på digitalisering, satsningar på öppna data och öppen programvara i ett allmänt perspektiv, men en mer specifik valkompass kanske kan ge en fingervisning om hur det ligger till även inom övriga områden.

När det gäller budgetar verkar det svårt att sålla fram något konkret vad gäller satsningar inom öppen digital information och teknologi (tipsa gärna annars om hur man luskar fram sådant).