@siha Tack, ja det skulle vara intressant att veta lite mer om vilka data Transportstyrelsen förfogar över i nuläget, hur de är utformade och hur de används, möjligheter och hinder för att de kan publiceras öppet. Hur ser informationen om trafikregler för områden ut t.ex.?
@Maria_Dalhage Hur går det för Sveriges Myndighet för digital förvaltning i detta digitala policy-ärende, går det att luta sig mot den refererade rekommendationen?
@mistral Väldigt intressant analys och en bra förklaringsmodell för varför det verkar sitta så långt inne för många myndigheter att leverera intressant data. Jag kan också uppleva att mycket förefaller vara ett "spel för gallerierna" för att det ska se ut som man gör något, men att det vid närmare förfrågningar verkar saknas egentlig vilja (eller förmåga) att genomföra något kvalitetsmässigt och seriöst på ett övergripande plan. Problematiken med rättsinformationsprojektet kan kanske också vara ett symtom på detta? Kanske också trögheten vad gäller kartdata från Transportstyrelsen?
Sverige lider kanske i det avseendet både av en extrem decentralisering, med en population som i ett internationellt perspektiv är i samma storleksordning som en större stad som London eller Paris uppdelad på 290 självstyrande kommuner, och en extrem marknadsorientering i den offentliga organisationen (intäktsfinansierade myndigheter, friskolor, privatiserad vård, new public management ...?), vilket kanske sammantaget medför särskilt stora trösklar och svårigheter vad gäller effektivt samarbete på nationell nivå för en allmän informations-infrastruktur.
@mistral sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data:
Men egentligen vet vi ju vilka data som är värdefulla - de som säljs av myndigheter.
Lös de budgetära förutsättningarna för en öppen datamarknad, så löser sig resten
Hej, jag är intresserad av uppföljning och återkoppling angående förslagen och önskemålen som postats i ämnet och hur långt ni har kommit i det interna urvalet av strukturerade öppna data sedan dec 2021.
@siha sa i Intresse för öppna data från Transportstyrelsen?:
3 dec. 2021 11:37
På Transportstyrelsen håller vi just nu på att förbereda ett tillgängliggörande av mer strukturerad öppna data via dataportalen. För att få inspel till vårt interna urval vill vi gärna höra redan nu om det i detta forum finns några utvecklare eller andra intressenter som har särskilda önskemål om datamängder från Transportstyrelsen.
@jenniferskoglund Tack, jag tycker det är otydligt vad "bevaka ämnen" innebär. Det står inget där om hur man underrättas vid nya meddelanden genom notiser eller e-post?
De enda sektioner där e-post nämns är "E-post: prenumerera på sammanställt flöde" som är avaktiverad vid nyregistrering, och "Notiser" där endast gruppmedlemskap verkar vara förinställt på e-post-avisering. (Jag kan dock inte minnas just nu om jag ändrat någon inställning där, jag kan heller inte se någon funktion för att återställa till urspungsinställningar.)
Om jag tittar i mina egna inställningar ser de ut som nedan, ingen e-post-avisering görs vid omnämnanden i konversationer eller om jag följer ett ämne. Jag vet inte om jag följer ämnen automatiskt genom att skapa eller svara på dem, eller om jag måste välja aktivt att "följa" ett ämne.
https://git.fpfis.eu/ec-europa/digit-joinup-reference
EUROPEAN UNION PUBLIC LICENCE v. 1.2
EUPLthe European Union 2007, 2016
Requirements:
A regular LAMP stack running PHP 7.4.0 or higher
Virtuoso 7 (Triplestore database)
Apache Solr
NPM 8 or higher
depends_on
- mysql
- sparql, image: tenforce/virtuoso
- solr
- redis
- mail, image: mailhog/mailhog
- selenium
"drupal/core": "^9.4",
Ja, det jag menade är att om nya konton var förinställda på att avisera vid svar i tråd och vid omnämnande skulle det hjälpa till att uppmärksamma och följa upp diskussioner som annars glöms bort p.g.a. andra prioriteringar, och gynna aktivitet och deltagande i forumet.
Sedan kan den som inte vill ha sådana påminnelser gå in och stänga av dem i sina inställningar.
Bra påpekande att det kan vara mer effektivt att vända sig till direkt till en myndighet där de är ålagda med skyldighet att besvara ärenden. Tyvärr är det inte alltid man får svar den vägen heller inom skälig tid, utan får ligga på med påminnelser (och kanske ändå inte får någon hjälp i slutänden eftersom det råkade gälla tillhandahållande av användbar strukturerad data som i sin tur är frivilligt eller "inte ingår i uppdraget"). Frågorna kan också ofta vara av allmänt intresse.
@Maria_Dalhage sa i Förvalda inställningar för avisering:
Jag tror att anledningen till varför det upplevs som att trådar dör och är obesvarade ibland, är att endast ett fåtal personer är i forumet regelbundet.
En annan tråd som känns lite bortglömd.
Hur ser de förvalda inställningarna ut för avisering via e-post när man skapat ett konto på forumet?
Jag tänker på trådar där man kanske väntar på svar eller deltagande från någon offentlig verksamhet. Påminns dessa vid svar eller omnämnande, t.ex. genom dagligt e-postutskick, eller är detta något en användare aktivt måste välja själv i profilinställningarna efter att ha registrerat ett konto? Jag tror jag själv fick leta upp och ändra en inställning för att få dagliga utskick om nya inlägg.
Är det risk att användare inte märker av att inlägg görs i trådar de skapat eller att de omnämns i en riktad frågeställning om de inte går in och läser eller ändrar sina inställningar och att forumet kanske glöms bort av många som registrerat sig och till och med startat en diskussion?
Apropå kontakt och diskussion med myndigheter.
https://community.dataportal.se/post/2028
https://community.dataportal.se/post/1754
@Maria_Dalhage Hej, finns det något mer sätt att följa utvecklingen än att delta och lyssna till vad som sägs i realtidsmöten?
Finns det några löpande sammanfattningar av det som sägs eller av hur arbetet fortgår?
information om Ena. https://www.digg.se/ledning-och-samordning/ena---sveriges-digitala-infrastruktur
Löpande information
Är du intresserad av att följa utveckling? Första tisdagen i varje månad håller DIGG ett öppet informationsmöte för alla som vill veta mer. Läs mer och anmäl dig i vår evenemangskalender.
Den källkoden på DIGGSweden var kanske webbplatsen för dataportal.se och inte för digg.se, men söksidorna ser ganska lika ut och hämtar data via graphql.
digg.se/regler-och-rekommendationer
Request URL: https://digg-dr.kexnorr.se/graphql
x-powered-by: Strapi <strapi.io>
@Magnus-Sälgö Kollade lite på DIGG:s webbsidor och det ser väl ganska fattigt ut vad gäller semantisk information?
<meta name="dcterms.identifier" content="http://www.digg.se">
<meta name="dcterms.language" content="sv">
<meta name="dcterms.format" content="text/html">
<meta name="dcterms.type" content="text">
Sen hämtas visst data från någon kexnorr.se, jag vet inte om det kan finnas någon API-beskrivning eller modell för detta.
https://digg-dr.kexnorr.se/graphql
https://github.com/DIGGSweden/dataportal-web#readme
Den svenska dataportalen konsumerar nyheter och innehållssidor via en GraphQL proxy, som presenteras med hjälp av Apollo GraphQL och React. GraphQL-proxyn är för tillfället inte publicerad på Github.
När man tittar i listan med regler och rekommendationer känns det som sagt som fokuset ligger på webbdesign (det förefaller åtminstone så numerärt).
https://www.digg.se/regler-och-rekommendationer
Tjänsten vänder sig till dig som på olika sätt arbetar med digitalisering i offentlig verksamhet och är ett stöd vid prioriteringar samt ger vägledning om vilka insatser du och din verksamhet bör satsa på.
Områden
Tillgänglighet - 30 träffar
- Du som offentlig aktör behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven i DOS-lagen om det bedöms som oskäligt betungande.
- Tänk på färg och kontrast vid utformning av webbplatsen
- Skapa tillgängligt innehåll med HTML och stilmallar
- Skapa en flexibel och responsiv layout
osv. ...
Svenskt ramverk för digital samverkan - 1 träffar
- Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. ...
användarnas olika behov och krav ska vara vägledande för vilka tjänster som utvecklas
Skapa transparens till den interna hanteringen ... måste vara tydligt vilka organisationer som gör vad och i vilken ordning som frågor hanteras i olika organisationer
Öppna data 3 träffar
- Sverige ska vara en ledande datadelningsnation inom AI och digital innovation med syftet att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle
@jonass @Stefan-Wallin Att webbredaktörer lär sig lägga in JSON-LD i webbsidorna låter ju som ett tänkbart första steg och kunde utgöra ett baskrav för webbpublicering.
Det är inte samma sak som att använda HTML-klasser, utan datan kan ligga som ett JSON-paket för sig enligt ett standardiserat format om jag förstått saken rätt.
Kan det finnas exempel på någon myndighet som gör detta idag?
Det verkar finnas mycket läromaterial och handledningar för detta eftersom Google lockar med bättre sökplaceringar för den som märker upp sina webbplatser på ett bra sätt.
https://developers.google.com/search/docs/advanced/structured-data/intro-structured-data
<html>
<head>
<title>Party Coffee Cake</title>
<script type="application/ld+json">
{
"@context": "https://schema.org/",
"@type": "Recipe",
"name": "Party Coffee Cake",
"author": {
"@type": "Person",
"name": "Mary Stone"
},
"datePublished": "2018-03-10",
"description": "This coffee cake is awesome and perfect for parties.",
"prepTime": "PT20M"
}
</script>
Sen vet jag inte om/hur det lämpar sig där datamängder utgör huvudinnehållet i sidor? T.ex. en lista med kungörelser på en anslagstavla. Men intressant att fundera över möjligheterna. Känns som det kunde vara en bra inkörsport för den som är van att arbeta med webbpublicering.
Hittade lite material om metoder för mappning från RDB till RDF.
https://www.youtube.com/watch?v=fS_020V6po8
47:57
Lecture 07: Uplift - Mapping Relational Databases to RDF
812 visningar 20 okt. 2020
Christophe Debruyne
In this lecture, we cover two W3C Recommendations to generate RDF from relational data. The first is Direct Mapping, which generates RDF that is based on the structure of a relational database. The second, and the focus of this lecture, allows us to declare how data from relational databases should be transformed into RDF.
https://www.w3.org/DesignIssues/RDB-RDF.html
Tim Berners-Lee Created
Date: September 1998.
Status: . Editing status: Comments please. An parenthetical discussion to the Web Architecture at 50,000 feet. and the Semantic Web roadmap.
Relational Databases on the Semantic Web
@Magnus-Sälgö Jo klart det krävs ingenjörer för att konstruera bilar, sedan ska väl allmänheten köra dem och då behövs det trafikskolelärare för att undervisa om hur fordonen fungerar och ska manövreras.
Jag resonerar väl mest för egen del, med en del kunskaper i relationsdatabaser och SQL så känns det inte givet hur jag kan ta steget från CSV-tabeller eller en relationsdatabas till en RDF-graf. Det skulle vara intressant att se praktiska exempel på hur man kan gå tillväga, och kanske dela upp det i steg med lokala identifierare för att senare mappa till standard-vokabulärer för interoperabilitet, men handledningen i den här tråden var en bra introduktion till koncepten.
Förstår att man kan använda t.ex. OpenRefine för att importera till RDF, men dyker det inte upp en del frågor om mappning som kan verka knepiga om man inte har erfarenhet av URI:er och existerande vokabulärer. Den biten om hur man kan definiera mappningar för transformationer från existerande data har jag inte riktigt koll på än.
@Magnus-Sälgö Finns kopplingar eller gemensamma nämnare i någon mån tro mellan ELI och Rättsinformationsprojektet, skillnader och likheter i datamodellen?
@Magnus-Sälgö Tack för tipset, ska se om jag kan hitta något där.
Kommentaren i inledningen till boken om att många källor om modellering och hantering av länkade data antingen är väldigt tekniska/akademiska eller luddiga och intetsägande är ganska träffande tycker jag.
Svårt att hitta en lagom nivå för detta för dem med grundläggande IT-kunskaper kanske.
@Magnus-Sälgö sa i Tips intro till semantisk modulering se A data engineer’s guide to semantic modelling:
Bra intro till semantisk modulering se A data engineer’s guide to semantic modelling - pdf
There was not one definite source where she could quickly look things up, many of the resources were extremely technical and geared towards a more experienced audience, while others were too wishy-washy.
@jonor sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:
i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart
@jenniferskoglund Ok, jag såg ingen skillnad avseende de saker jag kommenterat.
Ska inte version och datum anges lite tydligare någonstans, tycker det borde finnas praxis för sådant för myndighetsdokument? Enda stället där jag kan se versionsnumret är i webbversionens länk till PDF-dokumentent. PDF-dokumentet saknar även innehållsförteckning. Det borde finnas en minimistandard att PDF:er ska innehålla en länkad innehållsförteckning för att underlätta läsning, men helst skulle man ju använda ett dokumentformat där det går att referera till innehållet.
Edit: ok innehållsförteckningen i sidan är länkad, vilket är bra, men av någon anledning får jag inte upp den i sidopanelen, så det kanske krävs någon ytterligare metadata för detta. Något som kan anges vid exporten från MS Word kanske?
Såg att fler lagt märke till att mycket är direktöversättningar från engelskspråkiga texter.
Ser ut som European Legislation Identifier (ELI) är något som används i våra grannländer.
Who is already using this solution?
- Denmark
- Finland
- Norway
...
@Magnus-Sälgö sa i Tema - Linking Global Knowledge:
Hittade detta Interoperability solutions for public administrations, businesses and citizens - European Legislation Identifier (ELI) som känns rätt och tror det är sådana saker @jonass efterlyser… och DIGG borde ha levererat efter 3 år. Skall kolla mer på det när jag är tillbaka… dom pratar interoperabilitet
Något jag tycker saknas också är en tydlig budgetering för utveckling av öppen källkod och öppna data.
Jag förstår inte av budgetposterna vilka resurser som satsas på relevanta områden för teknikutveckling inom digitalisering, strukturerade och länkade data.
Går det att gräva djupare i kategorierna på något vis och få en bild av vilka utvecklingsprojekt som drivs i praktiken eller koppla dem till en särskild fråga man är intresserad av?
Det kanske skulle behövas nya och tydligare kategorier och avgränsningar för budgetering av utvecklingsområden inom digitalisering?
Infrastrukturdepartementets utgiftsområden
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 2
- 1:18 Myndigheten för digital förvaltning
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 6
- 4:1 Elsäkerhetsverket
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 21
1 Energi
1:1 Statens energimyndighet
1:2 Insatser för energieffektivisering
1:3 Insatser för förnybar elproduktion
1:4 Energiforskning
1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar
1:6 Energimarknadsinspektionen
1:7 Energiteknik
1:8 Elberedskap
1:9 Avgifter till internationella organisationer
1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 22
1 Transportpolitik
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1:3 Trafikverket
1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
1:7 Trafikavtal
1:8 Viss internationell verksamhet
1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
1:11 Trängselskatt i Stockholm
1:12 Transportstyrelsen
1:13 Trafikanalys
1:14 Trängselskatt i Göteborg
1:15 Sjöfartsstöd
1:16 Internationell tågtrafik
1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst
2 Politiken för informationssamhället
2:1 Post- och telestyrelsen
2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
2:3 Grundläggande betaltjänster
2:4 Informationsteknik och telekommunikation
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation